Juridiken, moralen och vi

Ledare. Säkert har det mesta som kan sägas också sagts i fråga om Fortums optionsprogram och direktörernas optionsmiljoner. Men det finns ett tema som knappast ens berörts, nämligen frågan om förhållandet mellan juridiken och moralen och vårt förhållande till dem. 23.4.2009 kl. 00:00

Jan Lindström

Eftersom de flesta torde vara överens om att allt som är juridiskt rätt inte alltid och under alla omständigheter är moraliskt försvarbart är detta intressant, kanske också avslöjande. En tolkning av den uteblivna diskussionen om och kring förhållandet mellan juridik och moral är att se det hela som ett uttryck för att det inte finns något att diskutera. Det som har varit juridiskt rätt i det aktuella fallet ska inte heller moraliskt ifrågasättas.

Den logiken har de som förtjänat på Fortums optionsmodell aktivt, ibland till och med aggressivt, försvarat. De har bara följt gällande regler och därför är det de som skapat reglerna som ska kritiseras. Inte de som har följt dem.

Det ansvarsspåret försvinner snabbt i en djungel av politiska och operativa beslut och i den täta dimma som så ofta lägger sig över det alltid lika undflyende politiska ansvaret. Det gäller både de fattade besluten och ansvarat för övervakningen av att besluten verkligen följs och verkställs som avsikten med dem var.
Kort och förenklat sagt förefaller ingen ha varit på plats då det gick snett. Det skedde just innan ”jag” kom eller strax efter att ”jag” hade gått.Fokus i detta resonemang ligger dock på om det finns ett ansvar för hur man handlar också bortom juridiken och alla formella beslut. Därför är det i detta sammanhang mindre intressant vem som stått för besluten.

Den intressanta frågan är, komprimerat sagt, om det alltid räcker med att hänvisa till att man bara följt gällande regler, följt order.

I ett historiskt perspektiv är svaret klar och givet nej.
Oberoende av vad som enligt gällande lag är juridiskt rätt att göra har det alltid funnits och finns också nu moraliska gränser som inte nödvändigtvis sammanfaller med de juridiska i förhållandet ett till ett.
Att det i ett land är juridiskt rätt att spärra in politiska oliktänkare gör det inte rätt att göra så. Att det i ett land är juridiskt rätt att utan rättegång hålla vem som helst inspärrade misstänkt för terrorism gör det inte moraliskt rätt att göra så.

Det finns alltså en gräns mellan det som är juridiskt rätt att göra och det som moralen kräver av oss. Därför får den moraliska dimensionen varken glömmas, aktivt åsidosättas eller gömmas bakom lagar och paragrafer.
Oberoende av vad de säger har vi alla ett moraliskt ansvar för vad vi gör. Det gäller mig, det gäller dig, det gäller oss alla. Också de som lyfter optioner.

Å andra sidan är det inte endast de som lyfter optioner som har ett moraliskt ansvar. Det har också de som skapar modellerna och besluter om dem. Modellerna och besluten formas och fattas dessutom i ett klimat som vi alla är med om att påverka.
Att till exempel Fortums optionsprogram ser ut som det ser ut och omsatts som det har omsatts är det sammanlagda resultatet av en samhällsutveckling som vi alla har bidraget till.

I den allmänna, ibland direkt ivriga bekännelsen av andras synder har vi alla orsak att se oss i spegeln och fråga på vilket sätt vi med våra val har bidragit och bidrar till att system som främjar egoism och själviskhet blir mer eller mindre naturliga inslag i våra liv.
Ibland till och med så naturliga att de inte ens ifrågasätts.

Stig Kankkonen



MATTEUS FÖRSAMLING. – Jag tror att vår kärna alltid måste vara andlighet. Visst kan vi bjuda på brunch, men Fazers gör det bättre, säger Patricia Högnabba, som installeras som kyrkoherde i Matteus församling i september. 31.5.2023 kl. 19:31

BLI PRÄST. Kirsi Saarinen jobbar vid polisen med att bekämpa svart och grå ekonomi och göra samhället mer rättvist – men hon drömmer om att bli präst. Just nu gör hon församlingspraktik i Väståboland. 6.6.2023 kl. 15:00

Kolumn. Lena Blomstedt önskar, hoppas och vill att våra församlingar har en stark diakonal profil. Att var och en som kommer till vår kyrka stiger in genom en öppen dörr till ett välkomnande rum där någon ser, lyssnar och bekräftar. 31.5.2023 kl. 16:29

psalmer. Med hjälp av webbplatsen psalmbok.fi i mobilen är det lätt att sjunga med också då det inte finns psalmböcker till hands. 2.6.2023 kl. 08:00

UNDERSÖKNING. Hela 60 procent av kyrkans medlemmar uppgav att de mött församlingen via medier, som församlingstidningen, andra tidningar, tv:n och radion. Bland de som inte hör till kyrkan var siffran 33 procent. 1.6.2023 kl. 12:15

ENKÄT. Församlingarnas empati- och imageundersökning visar att människor i stadsmiljö upplever att Evangelisk-lutherska kyrkans församlingar är mer närvarande än förr. 1.6.2023 kl. 12:22

MARKNADSFÖRING. Min stilla vecka kändes allt annat än stilla, så jag gick på en aktläsning. Vet du vad det är? Det visste inte jag, men efteråt var jag en lite helare version av mig själv, åtminstone för en stund. Det ordnas mycket fint i kyrkan, men hur många vet om det? 1.6.2023 kl. 10:00

Kyrkskatt. Vårdreformen förändrade sättet att beräkna kyrkskatten. Du får mindre avdrag i år, men bara få församlingar som de i Raseborg kommer till mötes med att sänka din skatteprocent. 31.5.2023 kl. 15:10

AI. En präst kan skriva ett halvbra doptal eller en medioker predikan med hjälp av artificiell intelligens. KP testade – och skickades resultatet till biskop Bo-Göran Åstrand. Märks det om det prästen säger inte är inspirerat av den heliga Anden utan en sammanfattning av ett ämne, skapat av en chattbott? 31.5.2023 kl. 10:00

MÖTESORDFÖRANDE. – Jag ser bara fördelar för kyrkoherdarna med att övergå till det här systemet, säger Martina Harms-Aalto som leder ordet i Johannes församling i Helsingfors. 30.5.2023 kl. 10:00

LÄSNING. Vi lever inte längre i en galax som kretsar kring den tryckta boken. I stället strålar skärmen som vår nya sol, skriver Joel Halldorf. Revolutionen stöper om vår civilisation i grunden – hur och varför försöker han förklara i boken ”Bokens folk”. 29.5.2023 kl. 19:19

diakoner. Biskop Bo-Göran Åstrand vigde två diakoner och en diakonissa till diakoniämbetet på pingstdagen. 28.5.2023 kl. 21:48

biskopar. Kyrkoherden i Imatra har varit både musikjournalist och missionär i Jerusalem. Nu kandiderar hon i en andra valomgång mot den förra fältbiskopen. 25.5.2023 kl. 17:57

MEDLEMSENKÄT. Fastän majoriteten av prästerna och kantorerna fortsättningsvis upplever att de är nöjda med sitt arbete och känner ett starkt arbetsengagemang, har välbefinnandet i arbetet minskat enligt många olika mätare. 25.5.2023 kl. 09:00

PRÄSTASSESSOR. Monica Heikel-Nyberg har enligt det premiminära valresultatet valts till prästassesor för perioden 1.9.2023-31.8.2026. 24.5.2023 kl. 15:58

film. Filmen om den tyska teologen och motståndsmannen Dietrich Bonhoeffer är bioaktuell i vår. Filmen är skrämmande relevant i en tid då auktoritära ledare på nytt utmanar vårt civilkurage. Ylva Eggehorn, svensk poet, författare och Bonhoeffer-översättare, tycker att filmen är angelägen just idag. 17.3.2025 kl. 18:39

BISTÅND. När han fick e-post om att allt amerikanskt bistånd stoppas var Wycliffe Nsheka i chock.– Jag har jobbat med bistånd i Uganda i 23 år, och aldrig upplevt något liknande. 12.3.2025 kl. 12:42

Lokalt. Bibeldag med Jesu föräldar som tema ordnas i Solf. Det är länge sedan vi haft nån bibelfördjupningsgrej, konstaterade styrelsen för Kyrkans ungdoms krets i Solf–Sundom och gjorde slag i saken för att rätta till det. 11.3.2025 kl. 15:33

Kolumn. I många år kände jag att jag inte hörde hemma någonstans. Jag växte upp i södra Afrika, dit mina farföräldrar hade åkt för missionsarbete. När vi flyttade tillbaka till Finland hade jag länge svårt att svara på frågan varifrån jag kommer. 11.3.2025 kl. 13:30

Personligt. För länge sedan blev Christer Åberg utsatt för ett knivhuggningsförsök. – Jag blev osedd. Men jag var ung då och hade krafter att komma vidare. Nu är jag äldre. Jag har inte tilräckligt med motkrafter i mig. Jag har märkt att min förmåga och kraft att bearbeta ensam är sämre. 10.3.2025 kl. 14:54