Den Stora veckans budskap

Kyrka. Biskop Gustav Björkstrand skriver i sin påskhälsning om den Stora veckans budskap. 6.4.2009 kl. 00:00

Daniel Iman

I vår lutherska tradition talar vi om Stilla veckan när vi avser denvecka under vilken vi följer Jesus på hans sista färd från Getsemanetill Golgata och påskmorgonens triumf. I äldre tider talade man om Dymmelveckan eftersom kyrkklockornas kläppar ersattes av träkläppar för att ge en dovare och mer stillsam ton. Inom den ortodoxa kyrkan kallar man veckan Stora veckan eftersom den innehåller de centrala händelsernai vår kristna tro. Vilket är då Stora veckans budskap?

Kristus lider med alla dem som lider. En religion eller livsåskådning som blundar för lidandet, som möter oss överallt och i de mest skiftandeformer är inte trovärdig. Om Gud skulle förhålla sig likgiltig tilllidandet, skulle det vara omöjligt att tro på honom som kärleken. Nu delar han vårt lidande i Kristus ända in i övergivenhetens, tortyrensoch dödskampens kval.

Kristus lider för att vi skall lida med alla dem som lider. En vecka under året påminns vi på ett alldeles speciellt sätt om vårt ansvar förvår lidande medmänniska, på nära håll och långt borta. Vi kallas attdela det lidandet genom att lyssna till dem som drabbas, genom att besöka dem eller genom att stöda dem ekonomiskt. En hungrande människamindre betyder en broder mer.

Kristus lider i vårt ställe. Det ställföreträdande lidandet är den kristna trons djupaste hemlighet. ”Han fullgjorde vad vi borde och blevvår rättfärdighet” sjunger vi i en gammal latinsk hymn från 600-talet.Kristi ställföreträdande lidande är hans största gåva till oss. Mitt i vår ofullkomlighet, våra försummelser och felsteg kan vifrimodigt närma oss Gud förvissade om att synderna är förlåtna och vi ärhans älskade barn.

Och slutligen: Kristus lider, dör och uppstår för att vi skall få leva före evigt. Isarna ger vika för ystra vårbäckar, påskliljor tränger framur jordens sköte, hela naturen väcks till liv efter köld och död. Varförskulle vi mänskor representera något undantag? Det är samma Skaparebakom naturens under och det liv vi har fått.

Det eviga livet kommer till oss som en gåva redan här och nu. Det fyller oss med glädje, tillförsikt och framtidstro. Vi får uppleva hur ljusetfördriver mörkret, sorgen förbyts i glädje och dödens makt görs omintet. Ingen dag är lik påskdagen som förebådar den uppståndelsens dag som vi i tron på Kristus är på väg emot. I tron och hoppet hälsar vi ijubel redan nu dagen då lidandet upphör, döden är besegrad och kärlekenskall råda för evigt.

Gustav Björkstrand



unga vuxna. Rebecka Stråhlman jobbar med den åldersgrupp som allra mest skriver ut sig ur kyrkan, något årtionde efter skriban. 1.8.2022 kl. 16:34

SEKUNDÄR TRAUMATISERING. Att känna empati är viktigt för dem som jobbar med att möta människor med trauma. Då de känner empatitrötthet eller har svårt att släppa tanken på klientens berättelse har dedrabbats av sekundär traumatisering. 24.7.2022 kl. 19:03

ANDETAG. Språket har en helt central betydelse i Mao Lindholms tillvaro. – Djupt allvar och smågalen humor tvinnar ihop sig till ord och meningar, ibland nästan obegripliga även för mig själv, säger Mao som bloggar på Kyrkpressens sajt. 24.7.2022 kl. 19:13

profilen. Det finns mycket att lära sig av ekumeniken. Men Sara Torvalds som är ordförande för Ekumeniska rådets finlandssvenska arbete gillar som katolik sin egen kyrkas kontinuitet och tradition. 22.7.2022 kl. 15:00

KYRKANS FÖRVALTNING. Stat och kommun har förenklat sin förvaltning. Men den utvecklingen har inte nått kyrkan. Den uppfattningen har Olav Jern i Vasa. 22.7.2022 kl. 08:00

KYRKANS FRAMTID. För ett år sedan blev Edgar Vickstöm präst efter en lång karriär bland annat som bankdirektör. Ett år senare är han förbryllad och lite bekymrad. En kyrka som handskas med personal, tid och pengar borde våga tänka på effektivitet. Men varför vet kyrkan inte ens om den har ett mål? 20.7.2022 kl. 19:12

BRÖLLOP. I mitten på 50-talet bestämde sig Lumparlands marthor att skramla ihop till en brudkrona till kommunens flickor. Till det behövdes 200 gram silver och 13 000 mark. Men när man ville skänka den till församlingen sade dåvarande pastorn nej tack. Några årtionden senare hittade den ändå till kyrkans förvar. Nu har den dammats av för en historisk tillbakablick. 21.7.2022 kl. 15:00

beslutsfattande. I början av juni sände Kyrkpressens redaktion iväg en enkät till alla församlings- och kyrkorådsmedlemmar i Borgå stift, och fick in 180 svar. En av frågorna lydde så här: Kyrkans lagstiftning ger kyrkoherden en stor roll i församlingens beslutsfattande. Tycker du att den är för stor? 6.7.2022 kl. 17:41

Personligt. – Och sen låta sig slukas av dem innan man kan komma upp till ljuset igen, säger My Ström. 7.7.2022 kl. 19:58

Franciskusfest. Sedan år 1979 har den ekumeniska Franciskusfesten firats på Kökar den första helgen i juli. Se foton från årets fest! 3.7.2022 kl. 19:41

Nekrolog. Bjarne Boije somnade in den 19 juni, mätt på livet, 101 år och två månader gammal. 1.7.2022 kl. 15:54

sommarteater. När församlingens ungdomsarbetsledare står på scen kan han plötsligt vara rebell, medan församlingens barnledare driver en bar. Christer Romberg och Mikaela Ståhl-Kokkola sjunger och dansar i Raseborg i sommar. – Vi gör egentligen samma sak som på jobbet: njuter av musik och gemenskap, säger de. 29.6.2022 kl. 19:30

Personligt. – Jag hade inte insett att hälsa är någonting man måste upprätthålla hela tiden, säger Markus Andersén, som bloggar på Kyrkpressens sajt. 25.6.2022 kl. 15:12

folkkyrka. Vad ska det bli av kyrkan? Kyrkskatteflödet sinar. Den evangelisk-lutherska kyrkan stöps om från en riksinstitution till en folkrörelse. Är det den väg frikyrkorna redan prövat i 150 år som väntar? Då finns det saker att ta som förebild. Och annat att att akta sig för, skriver Kyrkpressens opinionsredaktör Jan-Erik Andelin. 23.6.2022 kl. 11:30

PRÄSTÄMBETE. Pastor Dennis Svenfelt behåller sitt prästämbete men får inget förordnande som präst. 22.6.2022 kl. 13:08

ETT GOTT RÅD. – Varje år har det blivit lite lättare att leva. Jag önskar att jag hade varit snällare mot mig själv som ung, säger Anne Hietanen. 16.10.2024 kl. 10:00

Personligt. Hon har levt i nästan 45 år ”med Herren”. Vad har Nina Åström under åren lärt sig om trons kringelikrokar och gropar? KP mötte henne och diskuterade viktiga ord som tillit, kärlek, rättvisa och nåd – och varför Jesus är hennes allt. 15.10.2024 kl. 10:00

KYRKOR I USA. I USA väntas kyrkorna spela en roll i det amerikanska presidentvalet. Men Amerika sekulariseras också, och effekten kan bli mindre än väntat. Och för många har andligheten blir mera politisk. 14.10.2024 kl. 13:00

Jubileum. Kvinnliga teologer rf har firat sitt 90-årsjubileum. – Föreningen behövs absolut fortfarande, säger styrelsemedlem Eva Ahl-Waris. 9.10.2024 kl. 13:30

sociala medier. Teologen och forskaren Jyri Komulainen är en av få finländska teologer som aktivt är kvar på den allt busigare plattformen X. Polarisering är ett av teman i kyrkans fyraårsberättelse han har varit med om att skriva. 12.11.2024 kl. 19:00