Den Stora veckans budskap

Kyrka. Biskop Gustav Björkstrand skriver i sin påskhälsning om den Stora veckans budskap. 6.4.2009 kl. 00:00

Daniel Iman

I vår lutherska tradition talar vi om Stilla veckan när vi avser denvecka under vilken vi följer Jesus på hans sista färd från Getsemanetill Golgata och påskmorgonens triumf. I äldre tider talade man om Dymmelveckan eftersom kyrkklockornas kläppar ersattes av träkläppar för att ge en dovare och mer stillsam ton. Inom den ortodoxa kyrkan kallar man veckan Stora veckan eftersom den innehåller de centrala händelsernai vår kristna tro. Vilket är då Stora veckans budskap?

Kristus lider med alla dem som lider. En religion eller livsåskådning som blundar för lidandet, som möter oss överallt och i de mest skiftandeformer är inte trovärdig. Om Gud skulle förhålla sig likgiltig tilllidandet, skulle det vara omöjligt att tro på honom som kärleken. Nu delar han vårt lidande i Kristus ända in i övergivenhetens, tortyrensoch dödskampens kval.

Kristus lider för att vi skall lida med alla dem som lider. En vecka under året påminns vi på ett alldeles speciellt sätt om vårt ansvar förvår lidande medmänniska, på nära håll och långt borta. Vi kallas attdela det lidandet genom att lyssna till dem som drabbas, genom att besöka dem eller genom att stöda dem ekonomiskt. En hungrande människamindre betyder en broder mer.

Kristus lider i vårt ställe. Det ställföreträdande lidandet är den kristna trons djupaste hemlighet. ”Han fullgjorde vad vi borde och blevvår rättfärdighet” sjunger vi i en gammal latinsk hymn från 600-talet.Kristi ställföreträdande lidande är hans största gåva till oss. Mitt i vår ofullkomlighet, våra försummelser och felsteg kan vifrimodigt närma oss Gud förvissade om att synderna är förlåtna och vi ärhans älskade barn.

Och slutligen: Kristus lider, dör och uppstår för att vi skall få leva före evigt. Isarna ger vika för ystra vårbäckar, påskliljor tränger framur jordens sköte, hela naturen väcks till liv efter köld och död. Varförskulle vi mänskor representera något undantag? Det är samma Skaparebakom naturens under och det liv vi har fått.

Det eviga livet kommer till oss som en gåva redan här och nu. Det fyller oss med glädje, tillförsikt och framtidstro. Vi får uppleva hur ljusetfördriver mörkret, sorgen förbyts i glädje och dödens makt görs omintet. Ingen dag är lik påskdagen som förebådar den uppståndelsens dag som vi i tron på Kristus är på väg emot. I tron och hoppet hälsar vi ijubel redan nu dagen då lidandet upphör, döden är besegrad och kärlekenskall råda för evigt.

Gustav Björkstrand



Astrid Seeberger skämdes över att vara tysk och blev svensk i stället. Men när hon började skriva sin mors historia insåg hon att man inte kan lämna det förflutna bakom sig, som man ömsar ormskinn. 5.10.2015 kl. 09:59

postkristet. Vad ska de som varken identifierar sig som ateister eller kristna kalla sig? Religionshistorikern David Thurfjell kallar dem postkristna. 1.10.2015 kl. 12:39

De första nätterna efter att flyktingslussen i Torneå öppnade fortsatte flyktingar att komma till Vasa. Församlingarna i staden är beredda att fortsätta dejourera på kvällarna så länge polisen och mottagningscentralen önskar det. 29.9.2015 kl. 07:33

film. Kyrkpressens recensent låter sig inte övertygas av uppföljaren till publiksuccén Så som i himmelen. 28.9.2015 kl. 16:38

Gewargis Sliwa vigdes i söndags till ny patriark i Österns assyriska kyrka. 28.9.2015 kl. 16:20

Svenska kyrkan. Mikael Mogren tackade, på ren finska, i sin predikan sverigefinländare för allt de har gjort för Västerås stift och att för de har kämpat med hjälp av Gud och finsk sisu. 28.9.2015 kl. 16:18

flyktingkrisen. – Kommer det fler flyktingfamiljer till Jomala står prästgården fortfarande till förfogande, säger kyrkoherde Kent Danielsson. 28.9.2015 kl. 16:13

thomas wallgren. Vad fanns före Big Bang? Den frågan väcker inte Thomas Wallgrens intresse. Vad hjälper det mig att tänka på den frågan? Allt som intresserar mig finns här, säger han. 24.9.2015 kl. 00:00

Den första svenska skriftskolan inom den laestadianska väckelsen kommer att starta i oktober. 22.9.2015 kl. 13:19

kyrkans chat. Kyrkans chattjour fördubblar sina öppettider. 21.9.2015 kl. 16:10

psalmbokstillägget. I november förväntas kyrkomötet godkänna de nya tilläggspsalmerna. Två av Ungdomens kyrkodagars psalmförslag ser ut att finnas med bland de slutgiltiga psalmförslagen också efter handboksutskottets och biskopsmötets senaste mangling. 18.9.2015 kl. 12:15

katja kettu. – Religion är sinnligt, primitivt, intuitivt. Jag hör inte till kyrkan men tror på nåd och helighet, säger Katja Kettu, som skrivit romanen bakom bioaktuella Barnmorskan. 17.9.2015 kl. 08:36

Patrik Hagman. I sin nya pod förenar teologerna Joel Halldorf och Patrik Hagman två saker de brinner för: det teologiska samtalet och att läsa böcker. 14.9.2015 kl. 12:44

marcus j borg. – Om jag ska vara drastisk är Marcus J Borgs böcker orsaken att jag förblivit en kristen människa, säger tidigare ärkebiskop KG Hammar, på besök i Helsingfors. Biskop Björn Vikström är inte lika övertygad. 11.9.2015 kl. 16:19

Nu finns ett webbverktyg för dem som vill ställa upp med heminkvartering av flyktingar. 11.9.2015 kl. 10:37

profilen. Det finns mycket att lära sig av ekumeniken. Men Sara Torvalds som är ordförande för Ekumeniska rådets finlandssvenska arbete gillar som katolik sin egen kyrkas kontinuitet och tradition. 22.7.2022 kl. 15:00

KYRKANS FÖRVALTNING. Stat och kommun har förenklat sin förvaltning. Men den utvecklingen har inte nått kyrkan. Den uppfattningen har Olav Jern i Vasa. 22.7.2022 kl. 08:00

KYRKANS FRAMTID. För ett år sedan blev Edgar Vickstöm präst efter en lång karriär bland annat som bankdirektör. Ett år senare är han förbryllad och lite bekymrad. En kyrka som handskas med personal, tid och pengar borde våga tänka på effektivitet. Men varför vet kyrkan inte ens om den har ett mål? 20.7.2022 kl. 19:12

BRÖLLOP. I mitten på 50-talet bestämde sig Lumparlands marthor att skramla ihop till en brudkrona till kommunens flickor. Till det behövdes 200 gram silver och 13 000 mark. Men när man ville skänka den till församlingen sade dåvarande pastorn nej tack. Några årtionden senare hittade den ändå till kyrkans förvar. Nu har den dammats av för en historisk tillbakablick. 21.7.2022 kl. 15:00

beslutsfattande. I början av juni sände Kyrkpressens redaktion iväg en enkät till alla församlings- och kyrkorådsmedlemmar i Borgå stift, och fick in 180 svar. En av frågorna lydde så här: Kyrkans lagstiftning ger kyrkoherden en stor roll i församlingens beslutsfattande. Tycker du att den är för stor? 6.7.2022 kl. 17:41