Större klimatansvar behövs

Samhälle. Finland borde delta avsevärt mycket mer i bekämpningen av klimatförändringen än de nuvarande EU-direktiven stipulerar, säger en rapport från Kyrkans Utlandshjälp. 25.3.2009 kl. 00:00

sxc-stock

Inom EU har Finland nu förbundit sig till att minska sina utsläpp med 20 procent innan 2020.

I rapporten om klimat och rättvisa förutsätts att Finland sänker sina utsläpp med det tredubbla innan 2020. Finlands andel av de globala kostnaderna till följd av klimatförändringen kan stiga till nära 3 miljarder dollar.

Greenhouse Development Rights (GDR) är en modell för klimat och rättvisa enligt vilken man beräknar staternas förmåga att betala för samt ta ansvar för de utsläpp som ägt rum efter 1990. Modellen beräknar i vilken utsträckning staternas bör delta i klimattalkot och minska sina egna utsläpp och följa internationella direktiv, samt finansiera anpassning till klimatförändringen och en renare utveckling.

Nuvarande löften fullständigt otrillräckliga

Enligt rapporten är industriländernas nuvarande löften fullständigt otillräckliga för att man ska uppnå målen i FN:s klimatavtal. Utgångspunkten för modellen är att hålla temperaturstegringen under två grader det här århundradet i jämförelse med förindustriell tid.

Finlands andel i att bekämpa klimatförändringen är enligt modellen 0,30 procent år 2020. Det betyder en utgift på 2,8 miljarder dollar för Finland, såvida kostnaderna utgör en procent av den globala totalproduktionen 2020.

Måste minska med 60 procent

Inom EU har Finland nu förbundit sig till att minska sina utsläpp med 20 procent innan 2020. Enligt GDR-modellen borde Finland minska utsläppen med 60 procent, om man inkluderar de egna utsläppsminskningarna samt stödet för utsläppsminskningarna i utvecklingsländerna. En av premisserna i modellen är att utvecklingsländerna måste få en chans att utveckla sin ekonomi och produktion, och att de länder som bär störst ansvar för klimatförändringen också tar störst ansvaret för att bekämpa den. Modellen är ett förslag på hur man kan konkretisera och förverkliga principen i FN:s klimatkonvention om ländernas ”gemensamma men olikartade ansvar”

Modellen utvecklades ursprungligen inom projektet EcoEquity vid Institutet Earth Island, Stockholms miljöinstitut, Christian Aid och Heinrich Böll Stiftelsen. Den finländska rapporten har beställts av Kyrkans Utlandshjälp.

Nedräkning till Köpenhamn

I samband med att rapporten publiceras inleds Kyrkans Utlandshjälps kampanj Countdown to Copenhagen, som redan pågår i flera europeiska länder. Kyrkans Utlandshjälp vill tillsammans med sina systerorganisationer jobba för ett mer solidariskt klimatavtal.

Under kampanjen Countdown to Copenhagen kräver man att industriländerna tar sitt ansvar för bekämpningen av klimatförändringen samt deltar i de globala kostnader som uppstår på grund av klimatförändringen.

KP



profilen. Prästen Sirpa Tolppanen har precis landat i Vanda där hon ska bygga upp en helt ny gemenskap – från grunden. 16.4.2024 kl. 15:34

Helsingfors. Beni Karjalainen vet hur det är att vara ensam, men också hur det går att komma ur ensamheten. Årets Gemensamt ansvar-kampanj samlar in pengar för att motarbeta ungas ensamhet. 12.4.2024 kl. 18:56

HJÄLPLEDARE. Sommarjobb eller frivilligkul? Kyrkpressen tittade på vad hjälpledarna får betalt på sommarens konfirmandläger, där de har en viktig roll. På Åland har församlingarna en arvodeskultur som sticker ut. 19.4.2024 kl. 15:53

SOMMARREPRISEN 2024. I Borgå stift är det på sina håll allvarlig brist på präster. Det som förr ofta blev ett livslångt kall är i dag ett yrke där många slutar och gör någonting annat. Forskningen antyder varför. 25.7.2024 kl. 10:00

kyrkoherdeval. Exceptionellt, jag tror inte det hänt förr i Borgå stift, säger biskop Bo-Göran Åstrand om det oavgjorda kyrkoherdevalet i Petrus församling i Helsingfors. Senast i maj blir det domkapitlet som fattar beslut om vem som blir kyrkoherde. 4.4.2024 kl. 09:56

kyrkoherdeval. Kyrkoherdevalet i Petrus församling oavgjort efter ett långt möte – församlingsrådets röster föll lika, 6/6. 3.4.2024 kl. 21:54

litteratur. Då Rosanna Fellman var barn såg hon jämnåriga laestadianer få skit för sin tro. Samtidigt bad hon Gud om att inte längre behöva bli mobbad. I dag är hon motvilligt troende och aktuell med en ny bok. 3.4.2024 kl. 10:59

profilen. Ida-Maria Björkqvist lämnade drömjobbet som journalist för att på heltid fundera på hur man ska locka personer under femtio till en kristen samling. 2.4.2024 kl. 10:00

sorg. De har bearbetat varsin sorg. Monica Björkell har sörjt sitt drömbarn, Susann Stenberg mamman som valde att lämna sitt liv och sina barn. – Om vi inte jobbar med vår sorg ligger den därunder och äter upp våra batterier. 1.4.2024 kl. 19:30

PÅSKDAGEN. Påsksöndagens glädje kör förbi långfredagens sorg för pingstvännen Johan Byggningsbacka. – Glädjen har tagit över. 31.3.2024 kl. 08:00

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39

litteratur. Då Emma Ahlgren skriver fiktion är det roligt, absurt, vasst och mörkt. Men hon påminner om att det i verkligheten finns hjälp mot mörker. Det finns terapi och medicin. Och djur. Och ibland också Gud. 14.2.2025 kl. 13:37

GRÖN OMSTÄLLNING. Nina Långstedt är den sjunde generationen som odlar jorden på Krämars i Svartå, Ingå. Hon vill göra allt hon kan för att rädda inte bara Krämars utan hela planeten för framtidens generationer. – Det är hopplöst, men vi måste göra det ändå. 13.2.2025 kl. 09:43

ungdomens kyrkodagar. – Det som var särskilt fint i år var att vi kom till att ingen ska pushas ut från församlingen bara för att vi har lite olika värderingar, säger Mona Nurmi. 12.2.2025 kl. 18:26

LÄGER. Varför får bara ungdomarna gå på läger? undrade några konfirmandföräldrar. Klart vuxna behöver läger också, tänkte de i Åbo svenska församling. Nu blir det av – välkommen på vuxenläger! 11.2.2025 kl. 14:07

kyrkomusiker. Fiona Chow är ny kantor i Borgå svenska domkyrkoförsamling. Under pandemin hade hon tråkigt medan kyrkorna stod tomma. Det var en perfekt tid att öva orgel! Och så blev hon kyrkomusiker. 10.2.2025 kl. 11:48