Teologiska fakulteten behövs

Ledare. Teologiska fakultetens dekanus Ingvar Dahlbacka och biskop Gustav Björkstrand kommenterade i Kyrkpressen nr 8 förslaget att grunda tre vetenskapssektorer och ett antal kunskapsområden vid Åbo Akademi. 26.2.2009 kl. 00:00

Jan Lindström

Förslaget förklaras i dagens tidning av rektor Jorma Mattinen.

Där Dahlbacka och Björkstrand ser latenta faror för den teologiska utbildningen ser Mattinen huvudsakligen en administrativ reform som inte gäller forskningen och undervisningen.

Praktiskt taget all erfarenhet visar att administrativa, byråkratiska, reformer direkt eller indirekt har betydelse också för det innehållsliga. I det aktuella fallet alltså också för forskning och undervisning.

Därför vore det av största betydelse att detta erkänns av alla och att reformen går vidare så att man samtidigt med de administrativa bedömningarna också gör grundliga bedömningar av den administrativa reformens konsekvenser för det innehållsliga.

I fråga om TF finns det i princip två sätt att se på fakulteten. Det ena är att de flesta – kanske alla – ämnen som samlats under fakultetens tak och mellan dess väggar kan och bör delas upp på andra fakulteter. Det andra är att hävda att ämnena tillsammans bildar en enhet och helhet och att den helheten inte kan delas upp om man vill hålla fast vid en fullödig teologisk forskning och utbildning. Kort sagt är det fråga om att se fakulteten antingen som en lös sammansättning av åtskiljbara element eller som en struktur där de olika elementen är helt beroende av varandra. I det förra fallet anses delarna fungera också var för sig. I den senare ses de som helt beroende av varandra.

En viktig fråga är vem eller vilka som ska ges rätten att göra bedömningarna för teologins och TF:s del. Ges den rätten åt någon som ser på verkligheten med en administratörs ögon? Eller ges den åt någon som ser på verkligheten med utgångspunkt och mål i forskningen och undervisningen samt i hurdana teologer kyrkan och samhället i stort är betjänta av?

För kyrkan och konkret för Borgå stift har svaret på frågan stor betydelse. I sämsta fall kan det ju faktiskt gå så att den utbildning som ges inte motsvarar de krav som biskopsmötet för kyrkans del slagit fast som förutsättning för prästvigning. Och då står bland annat Borgå stift inför stora problem. I lite bättre fall kan det gå så att utbildningen formellt klarar ribban, men att nivån på den sammanlagda teologiska forskningen och undervisningen sjunker. I praktiken innebär det med till visshet gränsande sannolikhet dels att intresset för teologi avtar, dels att uppskattningen av teologer minskar.

Till de frågor som de som fattar beslut om reformen övertygande måste kunna besvara hör vilka fördelar och nackdelar en eventuell splittring av teologiska fakulteten leder till. Sedan gäller det att väga och bedöma för- och nackdelarna.

Och allt bör göras inte endast administrativt utan också och inte minst med tanke på den fortsatta teologiska forskningen och undervisningen.

Lösningar som eventuellt kan ge administrativa plus kan visa sig resultera i långa minus då de omsätts i den verklighet som bland annat också teologiska fakulteten har i uppgift att tjäna. Och det kan bli dyrt. Också för Åbo Akademi.

Stig Kankkonen



bibeln. Under fjolåret färdigställde den internationella bibelöversättningsorganisationen Wycliffe Associates ett rekordantal nya översättningar. Nya testamentet utkom på 114 nya språk och Gamla testamentet på åtta. 15.2.2021 kl. 09:44

vanda. Kyrkoherden i Vanda svenska församling Martin Fagerudd avgår och tjänsten förklaras ledig att sökas senast den 8 mars. 12.2.2021 kl. 10:10

församlingsförbundet. Han leder ett drygt hundraårigt förbund som får människor att mötas – och längtar efter att få göra det öga mot öga igen. 5.2.2021 kl. 15:53

Fariseism. Den vedertagna betydelsen av fariseism, hyckleri, är inte historiskt korrekt. Ordet farisé betyder ordagrant avskild eller separatist. Fariséerna är bättre än sitt rykte, anser Karl af Hällström. 5.2.2021 kl. 10:10

kaplansval. Irene Erkko från Espoonlahden seurakunta blir ny kaplan i Esbo svenska församling. – Det känns jättebra! säger hon. 4.2.2021 kl. 16:21

tro. Journalisten Jan-Erik Andelin tror på Gud och vill gärna diskutera det. Kaffepannan är varm, och han har mycket att säga: han har funderat ett helt liv. Men varför kommer ingen? 4.2.2021 kl. 09:25

Personligt. Ångesten, rädslan och MS-diagnosen är en del Eva Kelas liv. Men sedan ungefär tio år har hon blivit tillfreds med livet – på riktigt. – Jag har haft och har ett så rikt liv! 3.2.2021 kl. 09:50

statistik. Under coronaåret nådde kyrkan närmare 1,4 miljoner personer i individuella möten. I telefonsamtal och samtal över nätet tredubblades antalet (443 000) och vid utdelning av matkassar mer än fördubblades antalet (309 000) jämfört med året innan. 1.2.2021 kl. 11:42

Svinnmat. Ätbar mat av god kvalitet hör inte hemma i soptunnan. Stadin Safka ser till att den i stället hamnar hos mathjälpen eller i lunchrestaurangens kök. 3.2.2021 kl. 00:00

Mod. "Mod är att våga leva med ett sårbart hjärta i en värld där vårt hjärta ibland kommer att brista." 1.2.2021 kl. 00:00

kyrkoherdeval. Korsholms svenska församling har valt Mats Björklund till ny kyrkoherde i ett ytterst jämnt val. Björklund fick tolv röster flera än motkandidaten Camilla Svevar. 31.1.2021 kl. 19:36

beroende. Han drack tills hans kropp nästan gav upp. Vid nyåret tänkte Johan Ekroth tillbaka och insåg att han nu levt längre som nykter än han någonsin tidigare gjort i sitt liv. 29.1.2021 kl. 15:38

globalt. Itohan Okundaye, tidigare människohandelsoffer och asylsökande med många avslag, har blivit invald i ett råd som lyder under Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa. Hon är den enda finländska representanten. – Jag har drömt om att få jobba med de här frågorna globalt, säger hon. 29.1.2021 kl. 11:36

ungdomens kyrkodagar . Ungdomens kyrkodagar (UK) sammanträdde på distans och talade uppsökande ungdomsarbete och polarisering. Arrangörerna hoppas det var sista gången dagarna hålls helt online – men kanske en hybridversion skulle vara något för framtiden? 29.1.2021 kl. 11:00

debatt. Är mjölk- och köttproduktionen "Satans verk" eller något som välsignas av Gud? De här frågorna debatteras efter en omstridd kolumn i tidningen Kirkko & Kaupunki. 28.1.2021 kl. 14:23

profilen. Ida-Maria Björkqvist lämnade drömjobbet som journalist för att på heltid fundera på hur man ska locka personer under femtio till en kristen samling. 2.4.2024 kl. 10:00

sorg. De har bearbetat varsin sorg. Monica Björkell har sörjt sitt drömbarn, Susann Stenberg mamman som valde att lämna sitt liv och sina barn. – Om vi inte jobbar med vår sorg ligger den därunder och äter upp våra batterier. 1.4.2024 kl. 19:30

PÅSKDAGEN. Påsksöndagens glädje kör förbi långfredagens sorg för pingstvännen Johan Byggningsbacka. – Glädjen har tagit över. 31.3.2024 kl. 08:00

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00