Strategier i parti och minut

Ledare. Kyrkans uppgift är att förkunna Guds ord, att förvalta sakramenten, att allmänt utbreda det kristna budskapet och förverkliga kärleken till nästan. Den uppgiften har kyrkan fått av kyrkans Herre och den uppgiften finns införd i kyrkolagen. 12.2.2009 kl. 00:00

Jan Lindström

Men som förra predikanten sade: det är inte bara att sjunga och spela, det ska säljas psalmböcker också. Med andra ord måste det skapas förutsättningar för den verksamhet vars mål är att människor kommer till tro.

Därför har helhetskyrkan sin strategi. Stiften har sina strategier. Samfälligheterna har sina och församlingarna har sina. De övergripande strategierna stöds av strategier för olika verksamhetssektorer som till exempel information, fastighetsförvaltning, gravgårdsförvaltning och så vidare.Någon brist på strategier torde det inte finnas i evangelisk-lutherska kyrkan i Finland. Sådana finns i parti och minut.

Först som sist är det skäl att understryka att det inte endast är bra utan nödvändigt med ett gediget strategiarbete.

En kyrka, en samfällighet eller en församling som inte vet var man finns, vart man vill komma och hur man ska ta sig dit kan inte arbeta effektivt.

Arbetet med att konkret beskriva sin egen verksamhetsomgivning, och de utmaningar som den erbjuder, tvingar dem som gör upp strategierna att aktivt och alert se sig omkring. Förhoppningsvis utan skygglappar.

Arbetet med att klart definiera målsättningen för verksamheten tvingar för sin del förtroendevalda och tjänstemän att både konkret och principiellt för sig själv och andra förklara vad man egentligen vill och alltså finns till för.

Arbetet med att försöka finna eller bana vägar till de mål som man vill nå tvingar i bästa fall till ärlig prövning av gamla, beprövade arbetsmetoder och till kreativt nytänkande som dels förbättrar det gamla, dels skapar något nytt.

Arbetet leder inte sällan till insikten att det finns klyftor mellan det man vill och det man kan. Behoven är ändlösa medan resurserna är begränsade.

Det gäller följaktligen att prioritera, vilket inte alls behöver vara av ondo.

Tvärtom. Då vi tvingas prioritera tvingas vi samtidigt att fråga efter det centrala i det vi håller på med. Och den frågan ställer vi kanske annars allt för sällan.

Men det finns också stora utmaningar i strategiarbetet. Alltså andra utmaningar än att få till stånd en fungerande strategi.

En av de största utmaningarna är förstås att se till att strategiarbetet inte blir till välsignelse endast för dem som deltar i att arbeta fram strategierna. Sker det blir de ett mål i sig och det är inte bra.

Strategierna är ju inte mål utan verktyg för verksamheten.

En annan stor utmaning är att se till att strategin verkligen blir ett verktyg för alla. Det gäller med andra ord att ”sälja” strategin så att den känns viktig och riktig för alla dem som arbetar i kyrkan, i samfälligheten, i församlingen.

Minst lika viktigt är att strategin omfattas och omsätts av församlingsmedlemmarna. Strategier är ingenting som uppgörs enbart för kyrkliga beslutsfattare och tjänstemän. De uppgörs för att alla ska kunna samlas kring och verka för samma mål.

Strategin kan helt enkelt inte bli ett fungerande verktyg med mindre än att den följs och omsätts i praktiken av hela den organisation som den är avsedd för.

Sker inte det blir strategierna dokument som ligger på olika hyllor och samlar damm. Sådana har bland annat kyrkan helt säkert allt för mycket av redan nu. Av olika rapporter att döma går arbetet med strategier allmänt taget på räls i församlingarna.

Däremot finns det orsak att fråga om det är lika väl ställt med förutsättningarna och beredskapen att omsätta dem i praktiken. Mycket tyder på att så inte är fallet och att den stora utmaningen nu är att också få implementeringen av strategierna på räls.

För att det ska förverkligas behövs bland annat bredare information om strategierna och aktiv utbildning av lekmän så att de känner att de har den kunskap och de verktyg som de behöver.

Stig Kankkonen



SOMMARREPRISEN 2024. I Borgå stift är det på sina håll allvarlig brist på präster. Det som förr ofta blev ett livslångt kall är i dag ett yrke där många slutar och gör någonting annat. Forskningen antyder varför. 25.7.2024 kl. 10:00

kyrkoherdeval. Exceptionellt, jag tror inte det hänt förr i Borgå stift, säger biskop Bo-Göran Åstrand om det oavgjorda kyrkoherdevalet i Petrus församling i Helsingfors. Senast i maj blir det domkapitlet som fattar beslut om vem som blir kyrkoherde. 4.4.2024 kl. 09:56

kyrkoherdeval. Kyrkoherdevalet i Petrus församling oavgjort efter ett långt möte – församlingsrådets röster föll lika, 6/6. 3.4.2024 kl. 21:54

litteratur. Då Rosanna Fellman var barn såg hon jämnåriga laestadianer få skit för sin tro. Samtidigt bad hon Gud om att inte längre behöva bli mobbad. I dag är hon motvilligt troende och aktuell med en ny bok. 3.4.2024 kl. 10:59

profilen. Ida-Maria Björkqvist lämnade drömjobbet som journalist för att på heltid fundera på hur man ska locka personer under femtio till en kristen samling. 2.4.2024 kl. 10:00

sorg. De har bearbetat varsin sorg. Monica Björkell har sörjt sitt drömbarn, Susann Stenberg mamman som valde att lämna sitt liv och sina barn. – Om vi inte jobbar med vår sorg ligger den därunder och äter upp våra batterier. 1.4.2024 kl. 19:30

PÅSKDAGEN. Påsksöndagens glädje kör förbi långfredagens sorg för pingstvännen Johan Byggningsbacka. – Glädjen har tagit över. 31.3.2024 kl. 08:00

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39

PÅSK. Livet och det goda segrar! I Kyrkpressens påsk­enkät vinner de ljusa och glada tonerna. Men traditionsforskaren Anne Bergman ser också spännande nya drag i vad som är viktigt i påsktid i gemenskapen kring kyrkan. 20.3.2024 kl. 20:00

homosexualitet. Tjugo ledare inom några av kyrkans väckelserörelser säger nej till biskoparnas kompromiss i frågan om samkönat äktenskap. Uttalandet tar avstånd från homosexualitet helt och hållet. 21.3.2024 kl. 09:21

Teologiska fakulteten. – Det finns en stark längtan efter att tro på något mer. Vad ”mer” är, det är vad vi försöker ta reda på inom teologin. Det säger Björn Vikström. 18.3.2024 kl. 10:42

LÄGER. Varför får bara ungdomarna gå på läger? undrade några konfirmandföräldrar. Klart vuxna behöver läger också, tänkte de i Åbo svenska församling. Nu blir det av – välkommen på vuxenläger! 11.2.2025 kl. 14:07

kyrkomusiker. Fiona Chow är ny kantor i Borgå svenska domkyrkoförsamling. Under pandemin hade hon tråkigt medan kyrkorna stod tomma. Det var en perfekt tid att öva orgel! Och så blev hon kyrkomusiker. 10.2.2025 kl. 11:48

FÖRFÖLJELSE. 380 miljoner kristna i världen blir förföljda och diskriminerade, skriver Open Doors i sin senaste årsrapport. Finländare som turistar i Turkiet, Marocko, Egypten eller Vietnam tänker kanske inte ens på det. 7.2.2025 kl. 18:47

Personligt. Simon Westerlund har alltid fascinerats av berättelser – från barndomens sagor till historiens stora skeenden. Hans resa har tagit honom från från studier i historia till läraryrket, och från den Evangelisk-lutherska kyrkan till den ortodoxa tron. 29.1.2025 kl. 15:41

KYRKOR I USA. Varumärket Proud Boys har betecknats stå för rasistisk nyfascism och våld i USA. Nu ägs rörelsens namn av en afroamerikansk kyrka i Washington som de vandaliserat. 7.2.2025 kl. 13:03