Julhälsning till Borgå stift

Kyrka. Julen är ljusets och glädjens högtid, skriver biskop Gustav Björkstrand i sin julhälsning till stiftet.
23.12.2008 kl. 00:00

Christa Mickelsson

– Det är inte gåvorna i sig som är det viktigaste, utan de kärleksbevis som de förhoppningsvis är ett uttryck för, skriver Gustav Björkstrand i sin julhälsning till stiftet.

Två ord hör på ett alldeles speciellt sätt ihop med julen. Jag tänker på orden ljus och glädje. Redan i de gamla profetiska orden för julaftonen talas det om ett ljus för dem som bor i mörkrets land. I julevangeliet berättas om hur himlen öppnas över herdarna där de vaktar sin hjord. Mörkret försvinner och de får höra budskapet om en stor glädje, en glädje för hela folket. De vise männen vägleds av en stjärna när de söker den nyfödde judakungen. Också de ger barnet sin hyllning i glädje.

Visst behöver vi ljuset under årets mörkaste tid. Våra gator och parker pryds av olika ljussymboler. Många tänder ljusdekorationer på buskar och träd utanför sina hus eller på verandor. På landsbygden kan man se ljuskors av olika slag. Och när julaftonen kommer går vi till våra begravningsplatser och tänder ljus på våra käras gravar i tacksamhet över den vård och omtanke som de gav oss medan de levde.
En liten pojke kom för rätt länge sedan fram till mig och frågade: Får jag ljusglimten av dig i julklapp? Han tänkte på den lilla kalendern med namnet Ljusglimten som han hade fått en jul tidigare. För mig blev det en verklig predikan. Kommer jag att ge mina nära och kära, mina grannar och vänner en ljusglimt denna jul?

Visst är det fint att vi tänder ljus på våra gravar. Vi har all anledning att minnas dem som gått bort och som betytt så mycket för oss. Men minst lika stor orsak har vi att ge ljusglimtar till dem som vi just nu kommer i daglig kontakt med i våra hem, på arbetsplatserna, i vänkretsen. Det kan vi göra genom de gåvor som vi ger till varandra. Men yttre saker är kanske inte det viktigaste. Än mer betyder ljusglimten i form av omtanke, värme, uppmuntrande och uppskattande ord, det att vi verkligen bryr oss om varandra. Alldeles särskilt borde vi den här julen tänka på dem som ingen annan minns, de ensamma, de gamla, våra okända medmänniskor långt borta som saknar det allra nödvändigaste: mat, vatten, tak över huvudet, mediciner för sjukdomar och möjlighet till skolgång och yrkesutbildning som kunde ge ett arbete.

Om vi förmedlar ljusglimtar till varandra på det här sättet, då fylls både de som får dem och vi själva av glädje. För ljuset och glädjen hör ihop. Om gåvorna vi får inte ges till oss av ett glatt hjärta, fyller de oss med tomhet, hur värdefulla de än skulle vara. För det är inte gåvorna i sig som är det viktigaste, utan de kärleksbevis som de förhoppningsvis är ett uttryck för.

I julhelgens evangelietexter talas det mycket om både ljus och glädje. De förknippas framför allt med de gåvor som det nyfödda barnet skall förmedla: syndernas förlåtelse, gemenskap med Gud och människor och det eviga livets hopp. Jesus säger själv att han är världens ljus och att den som följer honom inte skall vandra i mörkret utan ha livets ljus. Han kan fylla oss med ljus och glädje också den här julen när vi samlas i våra kyrkor, sjunger våra julpsalmer och tar emot den frid som endast han till fullo kan skänka.

I en gammal medeltida hymn från 13-talet sjunger vi:

När herdar, samlade kring sin hjord,
om natten höll vaka i hagen,
med häpnad hörde de ängelns ord,
såg himmelen lysa som dagen.
”Stor fröjd åt er förkunnar jag,
stor fröjd åt alla, ty i dag
är Frälsarn född, den ende,
Guds egen Son av Davids hus.
Se, ljuset av Guds klarhets ljus
för alla folk han tände.


Må Gud välsigna vår advents- och jultid med ljus och glädje!

Borgå i december 2008.
Gustav Björkstrand

Gustav Björkstrand



MÅNGKULTUR. Svenska social- och kommunalhögskolan får med Tuomas Martikainen en religionsvetare som ny rektor. Generationer av social­arbetare och journalister har utbildats vid skolan, men i dag arbetar man också med frågor om relationer mellan etniska folkgrupper. 30.12.2022 kl. 14:16

psalmer. Svenska kyrkan fick över 9 000 förslag på nya psalmer när den rikssvenska psalmboken ska förnyas och revideras. 4.1.2023 kl. 11:11

mission. Dennis Svenfelt, tidigare församlingspastor i Pedersöre, blir präst i den lutherska kyrkan i Lettland. I mitten av januari åker han till staden Liepaja för att jobba med en internationell församling där. 3.1.2023 kl. 13:45

BORGÅ STIFT. Borgå stifts jubileumsår inleddes på nyårsdagen. Temat för jubileumsåret är Tillsammanskraft – Mångfald och samarbete. 31.12.2022 kl. 15:12

korsholm. Han är ung, men inga­lunda oerfaren. Benjamin Häggblom ser sina unga år som både en styrka och orsak till eftertanke. 22.12.2022 kl. 14:54

mariehamn. När en cancerdiagnos fick kyrkoherden Mari Puska att känna lättnad över att få vila förstod hon att hon jobbar för mycket. 30.12.2022 kl. 19:02

vanda. Mona Nurmi studerar teologi i Åbo. Ämnet är hisnande med mångfalden av tolkningssätt. Diametralt olika åsikter bland studerande väcker ibland livliga diskussioner. 22.12.2022 kl. 14:40

kvevlax. Att besöka julkyrkan och att umgås med familj och vänner är något av det viktigaste för väldigt många under julen. Det är något som länge var långt ifrån självklart för en del av oss som bor i Korsholm. 22.12.2022 kl. 14:45

kyrkbrand. Den brunna kyrkan i Rautjärvi var ett nytt andligt hem för släkter från Rautjärvi kommuns östra del – som avträddes till Sovjetunionen. 27.12.2022 kl. 13:30

BISKOPENS JULHÄLSNING. Den här vintern ska jag göra något jag aldrig gjort förut. När det blir riktigt kallt kommer jag att ta på mig gröna, stickade sockor. Jag är inte riktigt van vid det. Jag trivs mera i svart. Men de här sockorna är speciella. Jag fick dem av några diakoniarbetare som en hälsning för att kyrkans diakoni fyller 150 år i år. Och grönt är diakonins färg, livets och medmänsklighetens färg. 25.12.2022 kl. 10:00

HJÄLP. En läsare efterlyste fakta om diakoni, vilket passar fint som final på diakonins jubileumsår, och som avstamp för det nya året. Vet du vad som utmärker en diakonal församling och vilka egenskaper en diakoniarbetare inte klarar sig utan? 22.12.2022 kl. 15:13

jesus. – Det finns både en konfirmand och en forskare här uppe, säger Lundprofessorn Dick Harrison och knackar på sitt huvud. Han vill tro och betraktar sig definitivt som en kristen. Som historiker tycker han Bibelns Jesus håller för överraskande mycket källkritik – utom kanske julevangeliet då. 22.12.2022 kl. 10:00

JULTIPS. Som bäst blir julen värme och gemenskap. Som sämst blir den press, jämförelse och ensamhet. 22.12.2022 kl. 19:00

KRIGET I UKRAINA. När kriget i Ukraina bröt ut var det fullt kaos i Maryna Vilkhoryks huvud. Vad skulle hon ta sig till? – Ibland kändes det som om det inte hände mig, det var som i en film, säger hon. Idag tackar hon varje dag Gud för att hon har jobb, hus och sin familj i Jakobstad. 21.12.2022 kl. 10:43

Övergrepp. Ett barn misstänks ha blivit utsatt för sexualbrott i de evangelisk-lutherska församlingarna i Vasa hösten 2022. Det misstänkta brottet är anmält till barnskyddsmyndigheterna och polisen. 20.12.2022 kl. 10:59

betraktat. – Framme vid altaret i Pedersöre fullsatta kyrka fick jag klä av mig hela utrustningen: kåpan, mitran och till sist biskopskorset som det var allra svårast att slita sig ifrån, skriver Erik Vikström. 19.11.2024 kl. 19:00

advent. Allhelgona ligger bakom oss, affärerna är fyllda med julpynt. – Hur tar man emot ett nyfött barn? Inte är det ju med skrålande högtalarmusik, säger Katarina Gäddnäs. 18.11.2024 kl. 12:48

tro. Han såg Bibeln som endast en historisk bok och ville inte acceptera att Gud verkar idag. Men Magnus Finskas tvingades tänka om när Gud helade hans sjuka rygg. – Jag vill inte säga att jag är kristen. Om inte mitt liv avspeglar att jag är det så är det ju en lögn, säger han idag. 13.11.2024 kl. 13:54

KYRKOMÖTET. Den segslitna frågan om vem som ska betala för gravväsendet i Finland går vidare. i ett vasst brev till regeringen varnade kyrkomötet för dyrare gravar framöver för den som inte hör till kyrkan. 8.11.2024 kl. 16:41

KYRKOMÖTET. Det är olika dyrt för både anhöriga och församlingar att sköta en begravning. Kyrkomötet i Åbo debatterade det här länge på tisdagen. 5.11.2024 kl. 16:45