Pengarna eller livet

Ledare. Avsikten med så kallade upphandlingsavtal är att få optimal valuta för pengarna, alltså bästa tänkbara produkt till bästa tänkbara pris. I praktiken är det frågan om att till lägsta pris få den service eller de varor beställaren vill ha. Beställaren konkurrensutsätter med andra ord leverantörerna. 11.12.2008 kl. 00:00

Illustration: Jan Lindström

I upphandlingskontraktet anges de villkor man kommit överens om, bland annat vad köparen har för kvalitets- och leveranskrav beträffande det som kontraktet gäller.

Formellt är det alltså så att den som beställer något avgör vilka kvalitetskrav som gäller. Men kvaliteten är endast ett av i allmänhet ganska många element som måste tas med i den slutliga bedömningen av vilket upphandlingsavtal som är det förmånligaste. Därför gäller det också att besluta om vilken tyngd just kvaliteten har då avtalen ställs mot varandra.
Dessutom är detta med kvalitet ibland mycket komplicerat. Inte minst då det gäller service består kvaliteten av en rad faktorer som för sig kan bedömas olika.

Även om allt detta är viktigt visar några händelser de senaste veckorna att det finns en mycket djupare dimension i konkurrensutsättnings- och upphandlingssystemet. En dimension som kan sammanfattas i den traditionella fråga rånaren ställer sitt offer: pengarna eller livet.
De händelser som här avses är tragedin med ett gammalt par som särades åt av byråkrater då de institutionaliserades, nyheten om att Bertahemmets invånare måste flytta som en följd av att hemmet inte hängde med i konkurrensen och hotet mot omtyckta, välfungerande daghem i Esbo som inte heller de klarade sig i konkurrensen.

I dessa fall – och säkert många, många andra – handlar det ytterst om hur beslutsfattarna bedömer förhållandet mellan pengarna och livet. Naturligtvis inte bokstavligt så att någon hotas till livet, men väl så att livskvaliteten väsentligt och kanske till och med avgörande kan försämras för dem som berörs.

Förenklat sagt är frågan om ekonomin och regler för ekonomiskt relaterade beslut ska vara det viktigaste eller om människan och hennes välbefinnande är utgångspunkten och målet för våra val.
De nämnda exemplen visar vad det i praktiken är frågan om.

Att skilja åt äkta makar som i decennier delat vardag och helg, sorg och glädje, framgång och motgång bara för att de som ett gammalt par med hälsoproblem inte passar in i systemet är inte att sätta människan i centrum.
Att tvinga åldringar som mår bra och trivs att byta miljö bara för att det som varit och är deras hem inte fyller byråkraternas krav till alla delar är det inte heller.

Självfallet är ekonomisk realism och sunt fögderi en grundförutsättning för att vi ska kunna slå vakt om välfärdssamhället.
Den allmänna utvecklingen gör det emellertid berättigat att fråga om vi i vår strävan att vara realister och goda förvaltare i praktiken håller på att montera ner den genuina välfärd som ger människor värdighet och trygghet i livets alla skeden.
Så går det nämligen om pengarna blir viktigare än livet.

Då människor lider och far illa därför att systemet kräver eller förutsätter vissa saker, som till exempel konkurrensutsättning och upphandling, är det inte människorna som bör ses över utan systemet.
Då enskilda människor av kött och blod lider och far illa därför att de förvandlas till anonyma siffror, statistik och ekonomiskt relaterade enheter hjälper det inte att skylla på statistiken eller hänvisa till att det allmänt taget går bra.
Det gäller inte endast alla samhällssektorer och alla åldersgrupper.

Då människor far illa måste vi fråga oss vad det beror på, våga erkänna våra misstag och rätta till dem.
Det gäller inte minst våra grundläggande prioriteringar.

Stig Kankkonen



Nio kilometer före målet hörde Camilla Andersson en bekant melodi. I publiken stod någon och spelade Amazing Graze på trumpet. Det gav henne en förnimmelse av Gud och förnyade krafter att slutföra loppet. 21.2.2013 kl. 11:41

Allt fler söker akut ekonomiskt stöd hos församlingen. Dels finns det fler fattiga, dels är beslutsprocessen hos socialen långsam. En vecka utan matpengar är en lång tid. 21.2.2013 kl. 12:49

Alla vill ha så många ”likes” som möjligt. Också i de sociala medierna syns vår längtan efter bekräftelse. Coachen och författaren Cajsa Tengblad tycker vi ska strunta i jantelagen och våga gilla oss själva – till och med på facebook. 16.2.2013 kl. 12:00

Det kan låta som käbbel mellan Jerusalems svartrockade ortodoxa judar. Men om judarnas tempel återuppbyggs måste Klippmoskén med sin gyllene kupol bort. Det är världspolitiskt sprängstoff. 15.2.2013 kl. 14:46

Det kommer inte bara an på biskoparna att ta ansvar för kyrkans enhet. Både enskilda medlemmar och rörelser inom kyrkan har ett gemensamt ansvar att hålla ihop. 14.2.2013 kl. 15:40

Undervisningsminister Jukka Gustafsson har beviljat 25 miljoner euro för unga i åldern 20-29 som inte har en examen efter grundskolan. 14.2.2013 kl. 15:22

Nej, lagfarne assessorn Pekka Leino tänker inte på sitt eget stift i Esbo. Han tänker på de åtta procent av kyrkans medlemmar som känner sig visade på dörren för att de tror på det traditionella sättet. 14.2.2013 kl. 14:58

Kristliga Folkhögskolan i Nykarleby får ny rektor i augusti. 13.2.2013 kl. 12:32

Den katolska världen togs med överraskning då påven Benedictus XVI meddelande om att han avgår den 28 februari. 11.2.2013 kl. 14:46

Tammerforssvenskarna blir aldrig färre. Trots att de flesta ungdomarna flyttar bort för att studera så har antalet svenskspråkiga förblivit närmast konstant i hundra år. Ja, de skriver inte ens ut sig ur kyrkan. Vilken är hemligheten bakom den välmående minoriteten i Nordens största inlandsstad? 7.2.2013 kl. 10:46

Det är viktigt att besöka ålderdomshem när man diskuterar mänskliga rättigheter, säger ärkebiskop Kari Mäkinen. 7.2.2013 kl. 10:36

Rektor Markus Andersson medger att det ännu finns mycket jobb kvar när det gäller trivseln i de finländska skolorna. I hans skola är lärarna också kristna medvandrare och förebilder för sina elever. Och det är okej att tala om sin tro, ja, till och med att be en bön. 6.2.2013 kl. 11:00

Förra veckans tidning nådde inte Esbo. Nu kan den laddas ner som pdf i stället. 4.2.2013 kl. 15:25

Stina Lindgård är ny ordförande för Finlands svenska prästförbund. 1.2.2013 kl. 15:43

Evas familj är fattig jämfört med andra finländska familjer. Hon är världsbäst på att vända på slantar och tror inte ens på konsumtion – men hon är trött på att inte ha råd med just någonting. Hennes dröm är att kunna ta barnen till södern. 3.2.2013 kl. 09:00

MARTYRKYRKANS VÄNNER. Martyrkyrkans vänner har återupptagit sin verksamhet efter att myndigheterna återbördat pengarna som varit i kvarstad till föreningens konto. Föreningen har redan sänt ut pengar till projekt man understött tidigare. 14.9.2021 kl. 19:20

CREDU. Hon vill att hela personalen ska arbeta tillsammans med att sikta mot stjärnorna för att de ska landa i trätopparna. Kerstin Storvall är rektor för Kredu och Step-utbildningen i Nykarleby. 14.9.2021 kl. 18:53

JOHANNES FÖRSAMLING. – Nu sitter skägget löst! säger Johan Westerlund, Helsingforskyrkoherden som odlade ett coronaskägg för att han ändå bara satt hemma. I oktober bjuder han in till Mikaelidagsfest i Johanneskyrkan och hoppas att kyrkan blir så full som restriktionerna tillåter. 14.9.2021 kl. 18:38

kyrkoherdeval. Biskop Bo-Göran Åstrand, vad gjorde att du bedömde att du behövde ställa in ditt program och åka till Pedersöre? 10.9.2021 kl. 14:28

FÖRSÄLJNING. Lägerholmen Mataskär i Esbo, med alla sina byggnader, har sålts till en privatperson för ett sjusiffrigt belopp. 8.9.2021 kl. 10:15