Sänkt kyrkoskatt i många församlingar

Kyrka. Den kyrkoskatt som medlemmarna i evangelisk-lutherska kyrkan betalar sänks i 49 församlingsekonomier i början av år 2009. Vanligen beror sänkningen på församlingssammanslagningar. 3.12.2008 kl. 00:00

Församlingssamgångar sänker kyrkoskattens vägda medeltal i hela landet. Nästa år är medeltalet 1,32 procent efter att ha varit 1,33 procent under flera år.

Det finns nu 388 församlingsekonomier inom evangelisk-lutherska kyrkan. Med församlingsekonomier avses självständiga församlingar som har egen ekonomiadministration eller kyrkliga samfälligheter som består av flera församlingar. År 2009 sjunker antalet församlingsekonomier till 328 på grund av sammanslagningar av församlingar. Samtidigt sjunker församlingarnas antal från 515 till 466.

Höjningar och sänkningar

Under de senaste åren har församlingsmedlemmarna på Iniö betalt den högsta kyrkoskatten. Deras kyrkoskatt sjunker mest, med en procent, i början av nästa år. De betalar då 1,25 procent i kyrkoskatt. Iniö går sammanslås med Pargas svenska församling samt Houtskärs, Korpo och Nagu församlingar. Den nya församlingens namn blir Väståbolands svenska församling.

Den största höjningen av kyrkoskatten, med 0,25 procent, sker på det område som omfattar nuvarande Valkealan seurakunta. Församlingen i Valkeala sammanslås med församlingen i Kouvola och skatteprocenten blir 1,5.Kyrkoskatten stiger i allt som allt tretton nuvarande församlingsekonomier.

Mellan en och två procent

Den högsta kyrkoskatten, två procent, betalar man nästa år i cirka tio församlingsekonomier. De är Ålands södra och Ålands norra skärgårdsförsamlingar, Eckerö, Karijoki, Konnevesi, Oravais, Ristijärvi och Sund-Vårdös församlingar samt i de kyrkliga samfälligheterna i Kristinestad och Kronoby.

Den lägsta kyrkoskatten, en procent, betalar man fortsättningsvis i de kyrkliga samfälligheterna i Helsingfors, Esbo, Vanda och Grankulla, i Åbo och S:t Karins kyrkliga samfällighet samt i rikssvenska Olaus Petri församlingen och Tyska församlingen som båda hör till Borgå stift.

KT



Kyrka. Torsdagen den 3 april kommer det att hända saker på kyrkpressen.fi. Den lite på ett år gamla webbsajten kommer att få ett nytt utseende och några nya funktioner. 28.3.2008 kl. 00:00

Världen. I USA finns hundratals grupper som är specialinriktade på att nå ungdomar i marginalen med det kristna budskapet. Skateboarden är deras verktyg. 28.3.2008 kl. 00:00

Kultur. Terapeuten, teologen och författaren Tommy Hellstens bok Ju mindre du gör desto mer får du gjort – om livets paradoxer lanseras i USA och Kanada under våren. 27.3.2008 kl. 00:00

Teologi. Den lutherska kyrkans biskopar betonar i sitt ställningstagande under påskveckan att det kristna dopet är en kraft som bär upp hela livet. Påsken, dopet och det nya livet i Kristus hör samman. 27.3.2008 kl. 00:00

Kyrka. Kyrkostyrelsen har beslutat att tolv finskspråkiga församlingar i Helsingfors sammanslås år 2011. Antalet finskspråkiga församlingar i huvudstaden går då från 24 till 18. 26.3.2008 kl. 00:00

Kyrka. TD Matti Repo fick flest röster i andra omgången av biskopsvalet i Tammerfors. Repo valdes till biskop med 549 röster, medan hans medkandidat TD Pekka Särkiö, kyrkoherde i Keski-Lahden seurakunta fick 337 röster. 26.3.2008 kl. 00:00

Världen. I Frankrike finns ett betydande antal övergivna kloster på väg att förfalla, men som enligt lag inte får rivas. Nu försöker landet hitta en lösning på problemet. 25.3.2008 kl. 00:00

Samhälle. Förbundet KFUK:s årstema för 2008 är Vi förändras som människor – vi förändrar samfund. Nu utlyser förbundet årets hederspris som beviljas arbete som bekämpar våld, en del av årstemat. 25.3.2008 kl. 00:00

Kyrka. Markku Koivisto, ledaren för den Nokiamissionen, meddelade på söndagen att han lämnar prästämbetet, utträder ur den lutherska kyrkan och grundar ett eget kyrkosamfund. Biskop Gustav Björkstrand tror inte att Koivistos utträde får någon stor betydelse för den lutherska kyrkan. 25.3.2008 kl. 00:00

Kultur. – Ett vetenskapligt arbete som jag tror kan väcka intresse bland folk, säger professor emeritus Karl-Johan Hansson om ett stort forskningsprojekt kring Luthers psalmer i nordiskt folkligt liv. Många känner till Av himlens höjd och Vår Gud är oss en väldig borg. 24.3.2008 kl. 00:00

Kyrka. Kollekten på påskdagen uppbärs för att förbättra kvinnors ställning socialt och ekonomiskt i de fattigaste delarna av världen. Kyrkans Utlandshjälp ser till att medlen kommer fram. 23.3.2008 kl. 00:00

Människa. Maisi Bäckman har konverterat från lutherdomen till ortodoxin. Precis som gudstjänsten överlag är påsken i den ortodoxa kyrkan mer konkret. Jesu uppståndelse är, som i andra kristna kyrkor, viktig; den ortodoxa kyrkan kallas ibland också uppståndelsekyrkan. 22.3.2008 kl. 00:00

Kyrka. Det ekumeniska passionsspelet Via Crucis – Korsets väg – går av stapeln på påsklördagen 22.3 klockan 21 på Senatstorget i Helsingfors. 21.3.2008 kl. 00:00

Världen. I spanska Andalusien firas stilla veckan med särskild pompa och ståt från Palmsöndagen till påskdagen. Under hela veckan, på spanska Semana Santa (den heliga veckan), ordnar varje spansk stad och by med självaktning religiösa processioner i stor skala, men den andalusiska varianten är mest känd och besökt. 20.3.2008 kl. 00:00

Människa. Skepparevangelist skulle sitta perfekt som titel för en artikel om Kalle Winberg. Det här är storyn om hur Gud griper in i en värstings liv. 19.3.2008 kl. 00:00

Kyrkomötet. Då ärkebiskop Kari Mäkinen öppnade kyrkomötet i Åbo på tisdagen talade han om kyrkans roll i en samhälleligt utmanande och världspolitisk osäker situation. 8.11.2016 kl. 13:00

Höstdagarna. För att ta reda på sanningen om Höstdagarna har vi intervjuat chefen bakom hela samlingen, Patricia Högnabba. 7.11.2016 kl. 15:35

Höstdagarna. Mod var temat när ungdomar från hela Svenskfinland samlades till höstdagsgemenskap i Toijala. KP bjuder på ett bildsvep från helgen 7.11.2016 kl. 15:24

Höstdagarna. Höstdagsreportrarna Jenni Rahja och Linnéa Boström har tagit pulsen på programledarna Emma Lidman och Patrick Koski. 5.11.2016 kl. 13:26

debatt. – Det har blivit värre, säger Johanna Korhonen om den finländska debattkulturen. Hon vill lära oss att lyssna på dem som inte tänker som vi. 3.11.2016 kl. 14:20