Byri på dialekt

Marina Wiik. Få människor lever i dag hela sitt liv på ett och samma ställe. Att ha samma språkbruk oberoende av situation är i det närmaste omöjligt. Även i ankdammen rör det på sig – eller som folkskolläraren Uno Högnäs skrev på 30-talet i Högnäs’ byrallor: ”Allting jär i världen vaal minder å minder”. 4.12.2008 kl. 00:00

Folk flackar runt, dialekter och språksätt krockar och blandas. I mina hemtrakter hör man då och då om unga som rest till Umeå eller Stockholm för att studera och efter ett år “over there” plötsligt inte “kan” prata sitt bygdemål längre. De flesta utflugna är ändå, liksom jag själv, stolta över sitt modersmål.

För att kunna bevara ett språk levande, behövs olika former av växelverkan och stimuli. På min studentnation i Helsingfors är man lika “inne” oberoende om man talar vasasvenska, terjärvdialekt eller närpesiska. Trots att dialekterna låter lite olika, är de en förenande faktor mellan studerande från olika håll. Mönstret är ungefär likadant som då nordbor möts på exotiska resmål.

Dialekten är, med vissa finska inslag, mitt starkaste och mest flytande språk. Då jag träffar nya mänskor brukar jag pröva mig fram, slänga in ett “he” i stället för “det”, och ta ut svängarna för fullt om försöket fallit i god jord. Att prata dialekt har ändå inte bara att göra med bekvämlighet. Det handlar om att stå för sin bakgrund och föra vidare arvet från tidigare släktled. Att vara medveten om att man har sitt ursprung på en liten ort där saker fungerar på ett visst, men inte för den skull sämre, sätt.

Förstås finns det situationer där bygdemålet inte är ett fungerande eller naturligt alternativ. Men kanske är den gångbar i flera situationer än man först skulle tro? Finlandssvenskar brukar ju kritiseras för att för lätt slå om till finska i tvåspråkiga sällskap. Måhända borde vi som talar dialekt också stå på oss lite mer?

Marina Wiik



Mest läst

    Lärkkulla. – Lärkkulla behövs som en mötesplats för kyrkligt anställda och aktiva i vårt avlånga stift, säger Wallén. 28.1.2020 kl. 09:24

    ungdomens kyrkodagar. Deltagare på Ungdomens kyrkodagar ger tummen upp för en kyrka som är aktiv i klimatdiskussionen. 27.1.2020 kl. 17:58

    ungdomens kyrkodagar. "Säg åt oss att det är nya tider nu!" sa biskop Bo-Göran Åstrand till deltagarna på Ungdomens kyrkodagar. Han hade sällskap av ärkebiskop Tapio Luoma som besökte UK för första gången. 24.1.2020 kl. 18:36

    barnböcker. Vad kan de bästa barnböckerna lära oss? Massor. Sofia Torvalds skriver om hur man klarar blod på födelsedagen, bitande rävar, lejon som vaktar bäckar och mjölk som blivit sur. 22.1.2020 kl. 14:15

    besök. En delegation ledd av biskopen i Helsingfors Teemu Laajasalo mötte påven Franciskus vid en privat mottagning i Vatikanen. 17.1.2020 kl. 14:00

    biståndsarbete. ”Mitt barn är värdefullt precis sådant som det är.” Skolan förändrar både föräldrarnas och samhällets inställning till personer med funktionsnedsättning. 16.1.2020 kl. 00:00

    doktorsavhandling. Positionerna är låsta, vi måste börja tala om äktenskapet på ett nytt sätt, säger Emma Audas, som idag disputerar med en avhandling om kyrkans äktenskapssyn. 16.1.2020 kl. 10:51

    gemenskap. Våra gemenskaper ser kanske inte längre ut som de gjorde förr, men fortfarande handlar de om att vi ser varandra och delar samma upplevelser. 16.1.2020 kl. 00:01

    val. Kandidatgalleriet för kyrkomötes- och stiftsfullmäktigevalen har nu öppnat på nätet. 15.1.2020 kl. 08:33

    Helsingfors. Utmaningarna för församlingarna i Helsingfors är större än på annat håll. Traditionen av kyrklighet är svagare – men de unga utforskar tron fördomslöst. 16.1.2020 kl. 00:01

    forskning. Under årets första stiftsseminarium föreläser biskop Bo-Göran Åstrand, Sara Gehlin och Björn Vikström. 13.1.2020 kl. 15:36

    bibelöversättning. Sedan 2004 har Kronobyborna Magnus och Anna Dahlbacka arbetat med att översätta Bibeln till samburu. De fick börja från början. Först fick de lära sig språket, sedan skapa dess skriftspråk. 13.1.2020 kl. 11:53

    församlingssammanslagning. – Historiens vingslag går över vår bygd, konstaterade Anders Store när han som nyinstallerad kyrkoherde höll sin första predikan i nya Kronoby församling på söndagen. Vid årsskiftet gick Terjärv, Nedervetil och Kronoby samman till en församling. 5.1.2020 kl. 15:28

    lovsång. När musiker från Petrus församling i Helsingfors släpper ett nytt album är målet inte att skapa hitsinglar – utan att göra lovsångsmusik som känns relevant i Finland år 2020. 30.12.2019 kl. 16:14

    layout. Kyrkpressens webbsida har genomgått en liten ansiktslyftning. 27.12.2019 kl. 10:02

    skrivande. Att skriva är som att träna: om du tar paus är det svårt att komma igen, säger författaren, skrivinspiratören och handbollsspelaren Michaela von Kügelgen. Men alla kan skriva – också du. Bara fem minuter per dag leder så småningom till en hel roman. 26.7.2023 kl. 19:00

    JORDFÄSTNING. Ibland får prästen Malin Lindblom veta att någon knappast kommer att närvara vid jordfästningar hon ska förrätta. Hittills har det ändå alltid dykt upp någon, men hur många som är på plats är aldrig avgörande för henne. – Jordfästningen är som en bön, säger hon. 25.7.2023 kl. 15:17

    musik. Två händelser som mänskligt sett inte var förnuftiga bevisade för ”Banjo-Ben” Ben Clark att Gud ledde honom. 21.7.2023 kl. 21:59

    Solf. Johan Kanckos och Camilla Svevar har sökt kyrkoherdetjänsten i Solf. De fick svara på några frågor om sig själva och sin syn på Solf och kyrkoherdejobbet. 31.5.2023 kl. 16:52

    NÄRPES. Också i år är väskan packad och redo för lägerområdet Fridskär. – Det är en jättehärlig gemenskap, säger Kajsa Åbacka, som är hjälpledare i Närpes församling. 14.6.2023 kl. 16:49

    Mest läst