Folkkyrkans framtid blev Framtidens folkkyrka

Kyrka. Biskop Gustav Björkstrands herdabrev, som presenterades på stiftsmötet senaste fredag, har titeln ”Framtidens folkkyrka”. Arbetsnamnet var länge i en eller annan form mera ett undrande om folkkyrkan har en framtid. Under arbetets gång ersattes tvivlet till den delen av övertygelse. 17.11.2008 kl. 00:00

Christa Mickelsson

Biskopens inledningsanförande vid Stiftsdagarna byggde på och kommenterade herdabrevet.

Arbetsrubriken då biskop Gustav Björkstrand började skriva sitt herdabrev var ”Har folkkyrkan en framtid”, men …

– Under arbetets gång kom jag fram till att folkkyrkan har en framtid, understrykar Björkstrand.

För honom var det inte fråga endast om tro på folkkyrkans framtid, utan  en fast övertygelse att det i framtiden finns en folkkyrka.

– Den måste finnas eftersom kyrkan i dop- och missionsbefallningen har getts en uppgift som förutsätter en sådan.

– Detta innebär också att Kristus själv tar hand om sin kyrka och ser till att den lever vidare. Den saken behöver inte för ett ögonblick tvivla på.

Det som kyrkan enligt Björkstrand däremot alltid har orsak att kritiskt granska och bedöma är de egna verksamhetsformerna. Han påminner om Luthers tes att kyrkan är stadd i ständig förändring och att den i sin verksamhet måste beakta förändringarna i verksamhetsomgivningen

Utgående från det som sägs i herdabrevet om den verksamhetsomgivning och den verklighet som Borgå stift i dag arbetar i samt det som sägs om det andliga klimatet i stiftet har biskop Gustav Björkstrand formulerat följande teser:

1.    Slå vakt om folkkyrkan. Sina brister till trots ger den här modellen de bästa förutsättningarna att föra ut evangeliet inte bara till de kyrkotrogna utan till hela folket. I dop- och missionsbefallningen sägs det uttryckligen att vi skall gå ut till alla folk. Förändringar behövs, men grundmodellen fungerar alltjämt.

2.    Bekräfta medlemskapet. Jag tror inte att det blir möjligt att behålla folkkyrkomodellen om vi inte tar allas medlemskap på fullt allvar och bekräftar det. Det är inte målet – men det är en farbar väg till en allt djupare församlingsgemenskap också för dem som har fjärmats från församlingslivet.

3.    Bygg på kärnförsamlingen och trosgemenskapen. Församlingarna har en viktig resurs i kärnförsamlingen, dvs. i de aktiva församlingsmedlemmarna som troget deltar i gudstjänstlivet och församlingsarbetet. Väckelserörelsernas folk utgör en liknande resurs utan vilken församlingsarbetet skulle lida allvarligt avbräck. Det gäller att aktivt ta vara på denna resurs.

4.    Skapa förändringsberedskap. Det är inte sant att det är bäst att göra som vi alltid har gjort. När omvärlden förändras i allt snabbare takt, måste också kyrkan visa förändringsberedskap. Vårt centrala budskap om frälsning och förlåtelse genom Jesus Kristus består – men formerna genom vilket vi för fram det skall prövas kritiskt.

5.    Utveckla stiftet och församlingsarbetet i den fasta förvissningen att framtiden ligger i Guds hand. Det finns inte någon anledning till oro eller misströstan. Kristus överger inte sin kyrka Han verkar i den som han gjort i gångna tider. Han finns mitt ibland oss just nu, levande, aktiv, befriande, betvingande.

– Vi måste därför alltid se över våra strukturer och anpassa dem till rådande behov och vi måste alltid vara beredda att se över också våra andliga attityder och granska om de motsvarar det vi säger oss tro på och det vi lär, understryker Björkstrand.

Vid presskonferensen efter biskopsvalet betonade Björkstrand att han arbetar för att kyrkan skall vara glad, öppen, frimodig och framtidsinriktad. Teserna ger riktpunkter för vägen dit. I sitt herdabrev har han närmare klargjort vad han förstår med uttrycken.

Också biskopens inledningsanförande vid Stiftsdagarna byggde på och kommenterade herdabrevet. Inledningsanförandet liksom förberedda anföranden i de många seminarier som hölls kommer småningom att publiceras på adress www.kyrkans.nu.

Stig Kankkonen



Mest läst

    Helsingfors domkyrka. I sommar kan man besöka ett sommarkafé i Helsingfors domkyrkas klockstapel. I katedralens krypta finns även en restaurang, vars pizzaingredienser kommer från Italien. Det skriver tidningen Kirkko ja kaupunki. 4.6.2022 kl. 08:00

    flyktingar. Med diakoni, ekumenik och religions­­dialog i sitt bagage använder Virpi Paulanto nu sin erfarenhet i jobbet som Borgå stads flykting­koordinator. 9.6.2022 kl. 19:00

    SYDÖSTERBOTTEN. Nu borde man öppet och fördomsfritt utreda allt från ett utökat samarbete till en samgång mellan Närpes och Kaskö församlingar. Men utredningen görs inte om inte de förtroendevalda i Kaskö begär den. Kristinestad berörs inte i detta skede. 3.6.2022 kl. 10:00

    AVSTÄNGNING. Domkapitlet kunde idag inte ta något beslut gällande Dennis Svenfelts eventuella avkragning. Svenfelt hördes i en och en halv timme, men domkapitlet valde att fortsätta behandlingen vid ett extrainsatt möte på onsdag nästa vecka. 16.6.2022 kl. 17:40

    pris. Enligt prisjuryn är biskop Mari Leppänen en karismatisk och orubblig främjare av en mer tolerant andlig kultur i Finland. 2.6.2022 kl. 18:04

    NÄRPES. Närpes församling lyssnade in familjernas behov. Resultatet blev en juniorklubb för sommarlovslediga barn och en heldagsdagklubb som startar i höst. 30.5.2022 kl. 11:10

    diakoni. ”Så snett kan det aldrig gå att du inte kan komma och tala med oss”, säger diakoniarbetaren Henrika Lemberg i Borgå. 20.5.2022 kl. 12:52

    KLIMATET. Upp till 22 miljoner euro kan de evangelisk-lutherska församlingarna lyfta ur sina skogar varje år. När kyrkan ska vara klimatneutral 2030 får många se över sina invanda avverkningar. 26.5.2022 kl. 12:00

    livshistoria. 102-åriga Doris Ståhl har varit med om två krig, evakuerat föräldrahemmet under Porkalaparentesen och suttit i Stockmanns källargångar när Helsingfors bombades. Ukrainakriget följer hon med i tidningen. – De arma människorna! Det är så hemskt så man kan inte tänka på det. 27.5.2022 kl. 16:27

    KYRKANS SKOGAR. Med sina 4 356 hektar skogar är Karleby kyrkliga samfällighet den största skogsägaren inom kyrkan i Finland. 26.5.2022 kl. 11:59

    KRIGET I UKRAINA. Bland dem som flyr kriget är en del de mer utsatta än andra. Vandaförsamlingarna gjorde tidigt ett beslut om vem de främst skulle ta hand om. 20.5.2022 kl. 12:38

    Personligt. Elina Sagne-Ollikainen lärde sig tidigt att en människas tid här på jorden tar slut. – Det är viktigt för mig att jag använder den tid jag fått väl. 25.5.2022 kl. 12:15

    ANDETAG. Louise Häggström och hennes man valde att säga upp sig från sina jobb och flytta till Bergen, en stad i ett land de aldrig besökt tidigare. Hon bloggar på Andetag-bloggen på Kyrkpressens sajt. 24.5.2022 kl. 08:26

    LÄGER. I slutet av juli ställs Sabina Wallis inför sitt eldprov: att vara lägerledare vid sommarlägret i Pieksämäki. Själv har hon varit där varje sommar sedan hon var ett halvt år. 23.5.2022 kl. 18:00

    TJÄNST. Domkapitlet har fått in fem ansökningar till tjänsten som stiftsdekan. För jobbet, i vilket man framför allt lägger upp prästernas fortbildning, presenterar de sökande olika meriter. De "kan Åbo Akademi", "kan regnbågsfolket" eller "kan dialogen med väckelserörelserna". 20.5.2022 kl. 16:20

    ETT GOTT RÅD. Om Yvonne Terlinden fick en pratstund med sitt yngre jag skulle hon diskutera sin rastlöshet och sin perfektionism. 6.6.2024 kl. 08:00

    Personligt. Som barn drabbades Lina Forsblom av leukemi och räddades till livet av en ryggmärgstransplantation. 23 år senare höll hon på att dö av blodförgiftning. – Jag tror inte det var Guds vilja att jag skulle bli sjuk. Men Gud kan använda sjukdomarna, bara jag låter mig bli använd, säger hon. 5.6.2024 kl. 10:18

    KYRKANS EKONOMI. Kyrkan behöver se över sitt nätverk av församlingar. Omkring 40 av dem överlever inte årtiondet ekonomiskt. 5.6.2024 kl. 10:00

    KLIMATKRISEN. KP-redaktören Rebecca Pettersson bevittnar en soluppgång hon aldrig borde ha sett. Det blir början till en ekologisk skuldspiral, och jakten på ett hopp som håller. 4.6.2024 kl. 09:46

    SAMKÖNADE PAR. Jenny Jansson var delegat vid Metodistkyrkans generalkonferens när samfundet fattade beslut om att godkänna samkönade vigslar. 3.6.2024 kl. 20:28

    Mest läst