Blir prästen bara tjänsteman?

Kyrka. En av de stora frågorna på kyrkomötet denna vecka är det nya förslaget till tjänstemannarättsliga bestämmelser för kyrkan. 5.11.2008 kl. 00:00

Mathias Luther

Ärkebiskop Jukka Paarma och kyrkomötets sekreterare Katri Kuuskoski leder plenardiskussionerna vid Kyrkomötet i Åbo.

Frågan diskuterades redan vid kyrkomötet för ett år sedan, men förslaget fick inte då tre fjärdedels majoritet. Frågan togs nu upp på nytt och diskussionen inleddes på måndag kväll och fortsatte på onsdag förmiddag. Efter diskussion remitterades lagförslaget till lagutskottet och konstitutionsutskottet som ska ge utlåtande i ärendet.

– Vi har nu tagit i beaktande de olika utskottens synpunkter samt den diskussion som fördes för ett år sedan, säger Risto Voipio vid kyrkostyrelsen.

Trots det fick lagförslaget under remissdiskussionen på onsdagen kritik för att man inte tillräckligt beaktat de synpunkter som kom upp då ärendet behandlades av kyrkomötet för ett år sedan.

– Det är ovist av kyrkostyrelsen att föra lagförslaget tillbaka till kyrkomötet i stort sett likadant som det förra, sade vicehäradshövding Pekka Lahdenperä, Uleåborg.

Han ansåg att man nu i kyrkomötet skall ta tid på sig att utarbeta ett lagförslag som innehåller bland annat en diskrimineringsbestämmelse där man beaktar kyrkans särdrag.

Lika i kyrka och samhälle

Liksom i versionen för ett år sedan är kärnan i det nya förslaget att tjänsteinnehavares rättsliga ställning blir praktiskt taget lika i kyrka och samhälle. Förslaget utgår från grundlagen, lagen om olika behandling, jämställdhetslagen samt arbetsavtalslagens förbud mot diskriminering.

Voipio säger att bestämmelserna för tjänsteinnehavare – närmast kaplaner och kyrkoherdar  – släpar efter från en förgången tid och måste uppdateras så att de motsvarar samhällets tjänstemannalagar.

– Det här är inte ett kyrkopolitiskt ställningstagande.

Kyrkan och den allmänna opinionen

Pekka Leino, lagfaren assessor vid Esbo domkapitel, säger att lagpaketet är långtifrån problemfritt.

– Givetvis är utgångspunkten att kyrkan följer samhällets lagar. Men som konstaterats finns det avvägningsmöjligheter i frågor som berör kyrkans lagenliga rätt att trygga sin verksamhet i enlighet med kyrkans bekännelse. Där kommer till exempel definitionen på diskriminering in. Att köra förbi kyrkans inre autonomi med allmän lagstiftning är inte en okomplicerad sak.

Ny version, ny omgång

Av kyrkomötesdelegaterna från Borgå stift var det endast Åsa A Westerlund och Henrik Perret som var med i november 2007. De två ser rätt olika på lagförslaget.

– Jag hade redan för ett år sedan godkänt paketet, säger Westerlund.

Perret är, i sin tur, betänksam över lagpaketet.

– Kyrkan ska inte ge bort sin egen profil, en rätt som samhället erkänner, säger han.

– Kyrkan har enligt grundlagen garanterad autonomi. Riksdagen kan inte ta initiativ, bara godkänna eller förkasta kyrkans lagar. Med det här paketet riskerar vi att vår folkkyrka blir en statskyrka. Jag hoppas att kyrkan nu finner en lösning som är hållbar och skyddar kyrkans särställning. Annars blir prästen bara en kommunal tjänsteman.

Kristina Fernström/KT

fritänkarna. Fritänkarförbundet har lanserat en webbtjänst där man anonymt kan klaga på religionen i skolan. 10.2.2015 kl. 00:00

evangelisk-lutherska kyrkan. I slutet av år 2014 hörde 73,7 procent, eller drygt fyra miljoner av finländarna, till den Evangelisk-lutherska kyrkan. 9.2.2015 kl. 12:49

köklot. Huvudbyggnaden på Köklot lägergård i Korsholm brändes ner i lördags. 9.2.2015 kl. 12:43

Den som tror på Gud är aldrig ensam. Så kan man kanske sammanfatta en orsak till att religion i de allra flesta fall är något som förebygger psykisk sjukdom. 9.2.2015 kl. 10:22

För Charles Ngujo går det lika bra att göra akrobatik, sluka eld, spela afrikanska trummor eller skotta snö. Jag har många talanger, säger han. Men helst av allt vill han vägleda ungdomar. 5.2.2015 kl. 14:40