Blir prästen bara tjänsteman?

Kyrka. En av de stora frågorna på kyrkomötet denna vecka är det nya förslaget till tjänstemannarättsliga bestämmelser för kyrkan. 5.11.2008 kl. 00:00

Mathias Luther

Ärkebiskop Jukka Paarma och kyrkomötets sekreterare Katri Kuuskoski leder plenardiskussionerna vid Kyrkomötet i Åbo.

Frågan diskuterades redan vid kyrkomötet för ett år sedan, men förslaget fick inte då tre fjärdedels majoritet. Frågan togs nu upp på nytt och diskussionen inleddes på måndag kväll och fortsatte på onsdag förmiddag. Efter diskussion remitterades lagförslaget till lagutskottet och konstitutionsutskottet som ska ge utlåtande i ärendet.

– Vi har nu tagit i beaktande de olika utskottens synpunkter samt den diskussion som fördes för ett år sedan, säger Risto Voipio vid kyrkostyrelsen.

Trots det fick lagförslaget under remissdiskussionen på onsdagen kritik för att man inte tillräckligt beaktat de synpunkter som kom upp då ärendet behandlades av kyrkomötet för ett år sedan.

– Det är ovist av kyrkostyrelsen att föra lagförslaget tillbaka till kyrkomötet i stort sett likadant som det förra, sade vicehäradshövding Pekka Lahdenperä, Uleåborg.

Han ansåg att man nu i kyrkomötet skall ta tid på sig att utarbeta ett lagförslag som innehåller bland annat en diskrimineringsbestämmelse där man beaktar kyrkans särdrag.

Lika i kyrka och samhälle

Liksom i versionen för ett år sedan är kärnan i det nya förslaget att tjänsteinnehavares rättsliga ställning blir praktiskt taget lika i kyrka och samhälle. Förslaget utgår från grundlagen, lagen om olika behandling, jämställdhetslagen samt arbetsavtalslagens förbud mot diskriminering.

Voipio säger att bestämmelserna för tjänsteinnehavare – närmast kaplaner och kyrkoherdar  – släpar efter från en förgången tid och måste uppdateras så att de motsvarar samhällets tjänstemannalagar.

– Det här är inte ett kyrkopolitiskt ställningstagande.

Kyrkan och den allmänna opinionen

Pekka Leino, lagfaren assessor vid Esbo domkapitel, säger att lagpaketet är långtifrån problemfritt.

– Givetvis är utgångspunkten att kyrkan följer samhällets lagar. Men som konstaterats finns det avvägningsmöjligheter i frågor som berör kyrkans lagenliga rätt att trygga sin verksamhet i enlighet med kyrkans bekännelse. Där kommer till exempel definitionen på diskriminering in. Att köra förbi kyrkans inre autonomi med allmän lagstiftning är inte en okomplicerad sak.

Ny version, ny omgång

Av kyrkomötesdelegaterna från Borgå stift var det endast Åsa A Westerlund och Henrik Perret som var med i november 2007. De två ser rätt olika på lagförslaget.

– Jag hade redan för ett år sedan godkänt paketet, säger Westerlund.

Perret är, i sin tur, betänksam över lagpaketet.

– Kyrkan ska inte ge bort sin egen profil, en rätt som samhället erkänner, säger han.

– Kyrkan har enligt grundlagen garanterad autonomi. Riksdagen kan inte ta initiativ, bara godkänna eller förkasta kyrkans lagar. Med det här paketet riskerar vi att vår folkkyrka blir en statskyrka. Jag hoppas att kyrkan nu finner en lösning som är hållbar och skyddar kyrkans särställning. Annars blir prästen bara en kommunal tjänsteman.

Kristina Fernström/KT



Insändare. Chefredaktör Stig Kankkonen gav sig i kast med en svår teologisk fråga i senaste nummer av KP. Man kan se olika på frågan om vad som är prästernas skyldigheter å ena sidan och rättigheter å andra sidan. Jag skulle ha ändrat på orden i huvudfrågan och istället frågat: Har prästen rätt att ge den åt alla, eller är han skyldig att med hänvisning till personens liv och leverne och det som det säger om den personens religiösa övertygelse vägra att göra det? För det är nog säkert en glädje att som tjänare få räcka sakramenten. Däremot kan jag tänka mig att det är med en tyngd på skuldrorna som man tvingas behöva säga nej. Som Ordets tjänare har man fått i uppdrag av att förmedla det Ord människorna behöver höra enligt Gud, dvs både lag och evangelium. När det gäller sakramentsförvaltningen så skall det skötas enligt Bibelns föreskrifter. SK skrev: "Prästens roll är att kalla alla till nattvardsbordet..." En sådan tankegång leder lätt till att nattvardsfirandet får en ny karaktär. Jag har förstått att nattvarden är de troendes måltid. Detta kan illustreras med två exempel: En ytterlighet är en ”modern” gatumission där alla som går förbi inbjuds till nattvard. Den andra ”ytterligheten” är biblisk praxis som utövades i urkyrkan där alla odöpta, katekumener och personer som var underlagt kyrkotukt sändes ut innan nattvard firades. Vidare skrev SK: "Det är den enskilda nattvardsgästen själv som avgör om nattvarden blir till välsignelse eller om den blir en dom." Månne inte ett sådant synsätt leder till onödiga samvetskval för den kämpande kristne medan den självsäkre världsmedborgaren går frimodigt fram. Det är prästens skyldighet att predika synd för synd. Och även binda obotfärdiga i sin synd. Däremot är det hans rättighet (också en skyldighet) att för alla ångerfulla syndare predika nåd och förlåtelse och inbjuda dem till förlåtelsens måltid. De två sista styckena i artikeln är ganska långsökta slutsatser till de texter som SK hänvisar till. Att jämföra förhöret i gammal kyrklig anda med den allmänna syndabekännelse och avlösning är att ta ansvaret av nycklaämbetets bärare. Visst har nycklamakten missbrukats och förhören blivit till maktmedel men ändå säger apologin (art XI) bl.a.: "Uteslutning från sakramentsgemenskapen proklameras hos oss för de uppenbart lastbara och för dem som förakta sakramenten. Detta göra vi i enlighet med både evangelium och gamla kyrkliga stadganden." "Goda församlingsherdar veta väl, huru viktigt det är att förhöra de oerfarna, men fördenskull vilja vi icke uppmuntra den tortyr, som bikthandböckernas författare tillreda..." Förhöret hör till god kyrklig tradition eftersom det allvarliga bibelordet kvarstår: "Ty den som äter och dricker utan att urskilja Herrens kropp, han äter och dricker en dom över sig." (1 Kor 11:29) Roger Pettersson 24.9.2007 kl. 23:49

Sofia Torvalds. Avund, ack du mörkgröna monster! Jag var så nöjd med mitt. Jag satt och surfade på datorn, förstrött letande efter uppgifter om en viss stiftelse som jag fått ett tips om. 24.9.2007 kl. 00:00

Ledare. Ledare 29/2007 Rubriken syftar på den situation många av våra finländska åldringar lever i. 24.9.2007 kl. 00:00

Samhälle. 30 000 barn drabbas årligen av spruckna förhållanden. 24.9.2007 kl. 00:00

Världen. – Vi håller fast vid att äktenskapsbegreppet fortsättningsvis skall förbehållas det officiellt ingångna förpliktande samlivet mellan man och kvinna, står det i norska kyrkorådets uttalande som svar på regeringens förslag om ett liknande äktenskapsbegrepp för samkönade par. 24.9.2007 kl. 00:00

Kyrka. Över en miljon barn och vuxna deltog i församlingarnas familjearbete i fjol. 24.9.2007 kl. 00:00

Världen. Förra veckan öppnades svenska riksdagen. I gudstjänsten i Storkyrkan fick deltagarna för första gången höra stycken ur både Bibeln och Koranen. 24.9.2007 kl. 00:00

Samhälle. President Martti Ahtisaari talade på Kyrkans Utlandshjälps 60-årsjubileum i dag, söndag. 23.9.2007 kl. 00:00

Kyrka. Portarna i muren kring Borgå domkyrka byggs om. 23.9.2007 kl. 00:00

Kyrka. Kyrkostyrelsen har tillsatt en arbetsgrupp som skall utreda den svenska utbildningen som ger kompetens för kyrkliga tjänster. 22.9.2007 kl. 00:00

Samhälle. De sociala forumen på webben blir allt populärare. Men är de något för kyrkan? 22.9.2007 kl. 00:00

Människa. – Jag är hellre bland de svaga och utstötta än bland de starka. Så har jag känt det hela livet. 21.9.2007 kl. 00:00

Världen. Denna vecka firas pingströrelsens hundraårsjubileeum i Oslo. Cirka 7000 besökare väntas till veckoslutets samlingar. 21.9.2007 kl. 00:00

Världen. Idag, fredag, hålls internationella bönedagen för fred. 21.9.2007 kl. 00:00

Kyrka. Den kyrkliga telefonjouren Samtalstjänst får nya telefonnummer i oktober. 21.9.2007 kl. 00:00

själavård. Nu går det att fylla i ett kort för att informera vårdpersonal om att du önskar förbön eller nattvard om du råkar ut för en olycka eller sjukdom. 17.3.2016 kl. 11:00

Matbankens insamling av varor som ska delas ut till påsken har inletts på Åland. 17.3.2016 kl. 10:53

yle. I år har det gått 90 år sedan den första radiogudstjänsten sändes. 17.3.2016 kl. 10:52

Det är svårt att få fullgod service på svenska, säger några åländska kyrkoherdar. 11.3.2016 kl. 15:26

I militären fick Mathias Salo ett bönesvar, en förvissning om att Gud tar hand om honom. Den vetskapen ger honom mod att välja nya vägar i livet. Fotbollen som sysselsatt honom i 18 år har han nu valt bort. Nästa höst väntar teologistudier, i sommar en resa till USA. 11.3.2016 kl. 08:53