På slagfältet med prins Caspian.

Kultur. Ett år i Greenwichtid har gått sedan syskonen Pevensis första Narniabesök i filmen om Häxan och lejonet. Den magiska garderoben med mjuka pälsar och de mysiga figurerna är borta sedan länge. Nu är det raka rör, läs action, som gäller. 2.7.2008 kl. 00:00

Buena Vista International Finland

Från en järnvägsstation i London transporteras Peter, Edmund, Susan och Lucy tillbaka till Narnia. Men inget är sig likt – ett år i London har tagit 1 300 år i Narnia. Ett människosläkte kallat telmariner har tagit makten och leds av den ondskefulle Miraz som försöker knipa tronen framför sin brorson, den rättmätige tronarvingen prins Caspian. De talande djuren är förtryckta, träden har somnat och Aslan är försvunnen. Taskigt utgångläge för den unge prinsen –  och en klassisk fantasyöppning.

Regissör Andrew Adamson, som också regisserade den första Narniafilmen och bland annat Shrekfilmerna, är en australiensare som flyttat till Papua Nya Guinea som elvaåring. Han har byggt syskonen Pevensis återkomst till Narnia på sina egna upplevelser av att komma tillbaka till en välkänd värld som levt vidare och förändrats medan han varit borta. Återkomsten är ett av filmens djupare, underliggande teman liksom kampen mellan tro och tvivel, som också berörs, men endast ytligt.

Stora delar av filmen om prins Caspian består av strider och jakter, detaljerade duellscener och utdragna kampsituationer. Filmen är förbjuden för barn under elva år och det är rätt. Hela berättelsen är generellt mycket mörkare och mer skrämmande än den första filmen. Precis som i filmerna om trollkarlen Harry Potter har den första filmen byggts kring karaktärerna och den magiska världen medan den andra fått mera actionform, vilket är synd.

Säkert kittlar de vilda stridsscenerna många unga tittare men de som kommit för att uppleva det magiska äventyret i sagans värld blir besvikna. Regissör Adamson säger till tidningen American Cinematographer att han inte heller haft för avsikt att upprepa bokens berättelse om prins Caspian.

– Vi ville lära oss av den och, om möjligt, förbättra den.

Och visst är det lättare att spela på ondska och intrig än på äventyr med dvärgar, talande grävlingar, vänskap och värme, eller? Det känns som om filmskaparna inte vågat lita på att berättelsen och karaktärerna håller hela vägen. Tråkigt, eftersom det är precis de som bär upp hela filmen trots allt. Lucys leende värmer upp hela salongen och Aslan är fortfarande en av de kraftigaste Kristusgestalterna i dagens filmvärld. Genom barnen och lejonet, den mänskliga litenheten inför den stora godheten, berörs tittaren äntligen av berättelsen om prins Caspian – också på andra plan än via nagelbitande skräck.

Nina Österholm



Kyrka. Det religiösa budskapet är fortsättningsvis viktigt i finländarnas värderingar och förväntningar på julen. Åtta av tio finländare anser att det viktigaste med julen är en fridfull stämning och samvaro med familjen. Ungefär var tredje finländare uppger att de vid julen ger gåvor till välgörande ändamål. 25.12.2007 kl. 00:00

Kyrka. Till våra vanligaste julhälsningar hör att vi tillönskar varandra en Fridfull jul ... 23.12.2007 kl. 00:00

Samhälle. Sammanjänkning av de viktigaste traditionerna är nyfamiljernas verklighet i juletider. 23.12.2007 kl. 00:00

Kultur. En av landets mest berömda julkrubbor finns i Lovisa kyrka. Den fick Tarja Halonen i gåva av Jasser Arafat. 23.12.2007 kl. 00:00

Kyrka. I år sänds julottan i radio och tv för första gången med dialogpredikan. 23.12.2007 kl. 00:00

Kyrka. Mariehamns församling blev först i stiftet att bli miljödiplomerad av kyrkostyrelsen. 22.12.2007 kl. 00:00

Människa. Det bästa med julen är allt pyssel man får göra under adventstiden. Det tycker Alexandra Bergström, 8, från Esbo. 22.12.2007 kl. 00:00

Kyrka. Prästassessor Bror Träskbacka har som den första i stiftet fått motta Agricolamedaljen n. 21.12.2007 kl. 00:00

Samhälle. Små finlandssvenska samfund lämnas utanför statsstödet, medlemmarna måste vara minst 200. 21.12.2007 kl. 00:00

Kyrka. Att hjälpa kvinnor att utveckla sin fulla potential och hitta sin plats i kyrkan. Det är målet med nätverket Kvinnor i kyrkan. Men metoderna varierar. 21.12.2007 kl. 00:00

Kyrka. Över hundrafemtio personer besökte den numera traditionella julkyrkan på svenska i Nurmijärvi kyrkoby. 21.12.2007 kl. 00:00

Kyrka. Julspelet Skattskrivning i Betlehem uppförs i Purmo för tredje gången. Nya julsånger har lagts till och julspelet börjar den här gången med bebådelsen. 20.12.2007 kl. 00:00

Kyrka. Antalet svenska församlingar i Helsingfors kan vara klart redan om drygt ett år. 20.12.2007 kl. 00:00

Människa. Den amerikanska flickan mötte i Israel en finländsk student. På deras julvandring till Betlehem uppstod tycke. Att få fira jul i födelsekyrkan i Betlehem är mångas önskan. Judy Christian-Granberg har gjort det. Vandringen från Jerusalem till Betlehem julen 1979 förändrade hennes liv. 20.12.2007 kl. 00:00

Kultur. Nedskärningarna vid Rundradion drabbar alla kanaler och program. Inte heller radioandakterna i Radio Vega kommer undan osthyveln. 19.12.2007 kl. 00:00

musikal. Egentligen är berättelsen om den sjönsjungande Maria alldeles för omodern för dagens musikalpublik. Men det det struntar vi naturligtvis fullständigt i. 28.6.2016 kl. 11:16

kyrkornas världsråd. Kyrkornas världsråd manar till solidaritet med urfolken och uppmuntrar kyrkor att göra motstånd mot rasism och stöda försoning. 28.6.2016 kl. 11:00

midsommar. Oregano, ståltråd och ängsblommor. Rea Anner visar hur lite som behövs för att skapa en vacker midsommarkrans. 23.6.2016 kl. 10:00

emelie sund. Vill beröra på scen och utmanas intellektuellt. När Emelie Sund får välja mellan studier och artistkarriär väljer hon både och. 22.6.2016 kl. 09:00

christoffer perret. Vad händer med Lekholmen? Hur många anställda måste sluta? Vi har bett vice ordföranden för gemensamma kyrkofullmäktige i Helsingfors att kommentera sju punkter. 21.6.2016 kl. 13:07