Kyrkans klimatprogram offentliggjordes

Kyrka. Tre attityder som kyrkan vill ta med i arbetet för ett bättre klimat: tacksamhet, respekt och måttfullhet. 10.6.2008 kl. 00:00

De andliga grunderna för kyrkans klimatprogram stiger ur Bibeln och kyrkans principer.

Kyrkans klimatprogram ger teologiska och etiska grunder för ett bättre klimat. Det ger också tydliga praktiska rekommendationer för församlingarna, kyrkans medlemmar, administration och för samhället.

– Motivationen till att delta i arbetet för klimatet föds inte genom skuldbeläggning utan ur tacksamhet. Det goda vi har fått i gåva av Gud vill vi dela med varandra också i fortsättningen, sade ärkebiskop Jukka Paarma då den lutherska kyrkans miljöprogram offentliggjordes tidigare i dag.

Ärkebiskopen säger att kyrkan med sitt eget budskap stämmer in i andra röster som tar ansvar för klimatförändringen.  Vid offentliggörandet i Helsingfors domkyrkas kyrkstapelcafé planterade ärkebiskopen ett äppelträd i en kruka. Äppelträdet planteras i morgon, onsdag, ut vid klostergemenskapen i Enonkoski i samband med en andakt klockan 12.

En gemensam uppgift

– Vi lever inte av en slump utan i en skapelse där vi har en ansvarsfull roll både nu och med tanke på framtida generationer, säger Ouri Mattila som är ordförande klimatarbetsgruppen.

Att hejda klimatförändringen är de kristnas gemensamma uppgift, också den enskilda församlingsmedlemmens dagliga val.

– Utgångspunkten för kyrkans klimatprogram är inte att skrämma med klimatförändringen utan en utmaning om att leva som kyrkan lär: förkunna och fostra människor till gemensamt ansvar för skapelsen och en måttfull livsstil, säger Mattila.

De rekommendationer som programmet innehåller är formulerade som utmaningar, konkreta och realistiska.

I klimatprogrammet ansluter man sig till de mål att minska utsläppen av växthusgaser som EU föreslagit, en minskning på 30 procent fram till år 2020 och 60–80 procent fram till år 2050.

Kyrkostyrelsen kan göra bindande beslut bara om sin egen verksamhet – förslagen till församlingarna är alltså rekommendationer. Församlingsmedlemmarna kan följa upp om församlingen uppfyller rekommendationerna, och med hjälp av någon förtroendevald kräva att man skrider till åtgärder. Kyrkostyrelsen gav uppföljningsgruppen för kyrkans miljöfrågor i uppgift att följa upp klimatprogrammet.

KT/NÖ



kyrkoherdeval. Kyrkoherdevalet i Petrus församling oavgjort efter ett långt möte – församlingsrådets röster föll lika, 6/6. 3.4.2024 kl. 21:54

litteratur. Då Rosanna Fellman var barn såg hon jämnåriga laestadianer få skit för sin tro. Samtidigt bad hon Gud om att inte längre behöva bli mobbad. I dag är hon motvilligt troende och aktuell med en ny bok. 3.4.2024 kl. 10:59

profilen. Ida-Maria Björkqvist lämnade drömjobbet som journalist för att på heltid fundera på hur man ska locka personer under femtio till en kristen samling. 2.4.2024 kl. 10:00

sorg. De har bearbetat varsin sorg. Monica Björkell har sörjt sitt drömbarn, Susann Stenberg mamman som valde att lämna sitt liv och sina barn. – Om vi inte jobbar med vår sorg ligger den därunder och äter upp våra batterier. 1.4.2024 kl. 19:30

PÅSKDAGEN. Påsksöndagens glädje kör förbi långfredagens sorg för pingstvännen Johan Byggningsbacka. – Glädjen har tagit över. 31.3.2024 kl. 08:00

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39

PÅSK. Livet och det goda segrar! I Kyrkpressens påsk­enkät vinner de ljusa och glada tonerna. Men traditionsforskaren Anne Bergman ser också spännande nya drag i vad som är viktigt i påsktid i gemenskapen kring kyrkan. 20.3.2024 kl. 20:00

homosexualitet. Tjugo ledare inom några av kyrkans väckelserörelser säger nej till biskoparnas kompromiss i frågan om samkönat äktenskap. Uttalandet tar avstånd från homosexualitet helt och hållet. 21.3.2024 kl. 09:21

Teologiska fakulteten. – Det finns en stark längtan efter att tro på något mer. Vad ”mer” är, det är vad vi försöker ta reda på inom teologin. Det säger Björn Vikström. 18.3.2024 kl. 10:42

AKTUELLT FRÅN DOMKAPITLET. Domkapitlet sammanträdde på måndagen. 18.3.2024 kl. 16:47

Änglar. Marika Salomaa pausade anställningen som personaladministratör och satsade på att bli keramiker. Nu tillverkar hon tröstänglar som Matteus församling delar ut till personer som förlorat en anhörig. 18.3.2024 kl. 08:00

GT. Också hos flitiga bibelläsare tycks Gamla testamentet falla mer och mer i skymundan. Det visade en enkät som Kyrkpressen gjorde i vintras. Vi tog frågan med GT-teologerna Lotta Valve och Antti Laato. 17.4.2025 kl. 18:30

Personligt. – Jag har en sida som litar starkt på Gud – och en som lätt faller i tvivel, säger konstnären Robert Hedengren. 17.4.2025 kl. 13:59

katolska kyrkan. Påven Franciskus, 88, är på lång sjukledighet. Efter hans tolv år som ledare för den katolska kyrkan är det mänskligt sett dags att tänka på vem som kommer att efterträda honom. 16.4.2025 kl. 10:57

PÅSK. Vi bad tre personer redogöra för ett viktigt bibelställe i påskberättelsen. De sökte sig till berättelserna om sista måltiden, Judas och Petrus. 14.4.2025 kl. 17:37

Via crucis. I sin gestaltning av Jesus har Elias Edström tänkt på manlig vänskap och hur den tar sig uttryck. Lärjungarna låg ju i famnen på Jesus. Det fanns en närhet. 14.4.2025 kl. 18:00