Kyrkans klimatprogram offentliggjordes

Kyrka. Tre attityder som kyrkan vill ta med i arbetet för ett bättre klimat: tacksamhet, respekt och måttfullhet. 10.6.2008 kl. 00:00

De andliga grunderna för kyrkans klimatprogram stiger ur Bibeln och kyrkans principer.

Kyrkans klimatprogram ger teologiska och etiska grunder för ett bättre klimat. Det ger också tydliga praktiska rekommendationer för församlingarna, kyrkans medlemmar, administration och för samhället.

– Motivationen till att delta i arbetet för klimatet föds inte genom skuldbeläggning utan ur tacksamhet. Det goda vi har fått i gåva av Gud vill vi dela med varandra också i fortsättningen, sade ärkebiskop Jukka Paarma då den lutherska kyrkans miljöprogram offentliggjordes tidigare i dag.

Ärkebiskopen säger att kyrkan med sitt eget budskap stämmer in i andra röster som tar ansvar för klimatförändringen.  Vid offentliggörandet i Helsingfors domkyrkas kyrkstapelcafé planterade ärkebiskopen ett äppelträd i en kruka. Äppelträdet planteras i morgon, onsdag, ut vid klostergemenskapen i Enonkoski i samband med en andakt klockan 12.

En gemensam uppgift

– Vi lever inte av en slump utan i en skapelse där vi har en ansvarsfull roll både nu och med tanke på framtida generationer, säger Ouri Mattila som är ordförande klimatarbetsgruppen.

Att hejda klimatförändringen är de kristnas gemensamma uppgift, också den enskilda församlingsmedlemmens dagliga val.

– Utgångspunkten för kyrkans klimatprogram är inte att skrämma med klimatförändringen utan en utmaning om att leva som kyrkan lär: förkunna och fostra människor till gemensamt ansvar för skapelsen och en måttfull livsstil, säger Mattila.

De rekommendationer som programmet innehåller är formulerade som utmaningar, konkreta och realistiska.

I klimatprogrammet ansluter man sig till de mål att minska utsläppen av växthusgaser som EU föreslagit, en minskning på 30 procent fram till år 2020 och 60–80 procent fram till år 2050.

Kyrkostyrelsen kan göra bindande beslut bara om sin egen verksamhet – förslagen till församlingarna är alltså rekommendationer. Församlingsmedlemmarna kan följa upp om församlingen uppfyller rekommendationerna, och med hjälp av någon förtroendevald kräva att man skrider till åtgärder. Kyrkostyrelsen gav uppföljningsgruppen för kyrkans miljöfrågor i uppgift att följa upp klimatprogrammet.

KT/NÖ



Marcus Henricson. Farhåga: de pengar som handhas av kristna organisationer används inte för kärnverksamheten. Åtgärd: domkapitet beställde utredning. I utredningen skissas möjligheter till samarbete mellan organisationerna upp. 11.3.2015 kl. 00:00

carl haglund. Carl Haglund avvisar påståendet om att fritänkarna hörts mer än kyrkan i arbetet med försvarsministeriets rapport om den etiska undervisningen och fältandakterna i det militära. 2.3.2015 kl. 13:29

danmark. År 2012 var ett annus horribilis för den danska folkkyrkan då drygt 21 000 medlemmar lämnade kyrkan. Nu har den utevecklingen vänt: i fjol var det bara ca 9 500 danskar som lämnade kyrkan, skriver Kristeligt Dagblad. 2.3.2015 kl. 13:23

Jamie Oliver. Kändiskocken valde Ari Vitikainens måltidsbild i en FN-relaterad fototävling. 25.2.2015 kl. 18:44

frälsarkransen. – Vi har beundransvärt satsat på ordens värld, men orden har börjat svika oss, säger Martin Lönnebo, mannen bakom kransen. 26.2.2015 kl. 00:00

leena sorsa. Kyrkan måste ta en aktiv roll och på allvar se över sitt förhållande till staten. Det menar Leena Sorsa, forskare vid Kyrkans forskningscentral. 23.2.2015 kl. 15:49

vanda svenska församling. Vanda svenska församlings flytt undan mögelproblemen har varit en långkörare. 23.2.2015 kl. 15:45

FMS. Finska Missionssällskapets insamling De vackraste julsångerna 2014 spräckte miljongränsen. 23.2.2015 kl. 15:43

I Uleåborg ska personer som lever under utsatta förhållanden erbjudas gratis läkartider. Projektet är ett samarbete mellan läkarcentralen Mehiläinen och Uleåborgs domkyrkoförsamling. 23.2.2015 kl. 10:31

daghem. Daghemmen ska ge barnen allmänbildande religiös fostran, men många vet inte vad det innebär. Nu ska kyrkan få svenskspråkiga mentorer som kan råda bot på problemet. 19.2.2015 kl. 00:00

rebecka stråhlman. När man är 25 år och nyutexaminerad kan livet se ut på många sätt. För Rebecka och Linus Stråhlman präglas tillvaron av kallet. Prästkallet. 19.2.2015 kl. 00:00

Stationens barn vill stöda och hjälpa ungdomar. Till Walkerskaféet i Helsingfors är alla mellan tretton och sjutton år välkomna. 18.2.2015 kl. 14:06

monica heikel-nyberg. Att Monica Heikel-Nyberg valts till kaplan i Johannes församling påverkar inte rättsprocessen kring kyrkoherdevalet i Petrus församling. 16.2.2015 kl. 13:53

Farsdagen upplevs inte främst probematiskt för väljarna, utan för de många valfunktionärer som själva är föräldrar, morföräldrar och farföräldrar. 16.2.2015 kl. 13:49

FMS. Rolf Steffansson på Finska Missionssällskapet bemöter den skarpa kritik mot biståndsarbete som utrikesrådet Matti Kääriäinen listar i sin nya bok. 16.2.2015 kl. 13:38

Trakasserier. – Att andelen som upplevt trakasserier är så stor vittnar om att man pratar mer om trakasserier och vad man inte ska tolerera i arbetsgemenskapen, säger Veli-Matti Salminen, som är tf chef för Kyrkans forskning och utbildning. 6.4.2022 kl. 20:35

val. Edman har tjänstgjort i Nykarleby församling som tf. kyrkoherde sedan Mia Anderssén-Löf slutade som kyrkoherde. 4.4.2022 kl. 22:03

missbruk. För Tim Lillkvist var drogerna som att ligga i ett varmt bad och känna sig älskad – tills de bara svalde alla hans pengar och inte hade någon effekt. Nu tränar han på en vanlig vardag där han är värdefull bara för att han finns. 1.4.2022 kl. 16:33

KRIGET I UKRAINA. Osäkerhet är inte detsamma som otrygghet, säger ärke­biskop Tapio Luoma. När kriget känns nära är hans råd till alla människor av god vilja: Ge pengar och stöd. Värna det andliga. Håll fast vid det som också i van­liga tider har gett dig kraft och glädje. 31.3.2022 kl. 09:00

Personligt. – När människor ojar sig över hur mycket otur jag haft säger jag: Det här har hänt, men nu finns ingen bitterhet kvar. säger Anneli Pandora Magnusson. 30.3.2022 kl. 20:04