Ålands krematorie- och minneslundsförening har skapat ett slags begravningstestamente där folk kan ange hur de vill att deras begravning ska formas. I dokumentet … minns mig … finns frågor om annonsering, musikval, minnesstunden, bouppteckning – och kremering.
– För oss är det främsta syftet med dokumentet att främja intresset för kremering på Åland och i längden skapa underlag för att bygga ett krematorium, berättar Karl Fagerlund, ordförande i föreningen.
Nu kremeras bara kring tio procent av de avlidna på Åland, och de transporteras i de flesta fall till Uppsala.
– Det skapar också en psykologisk motvilja att vara tvungen att sända de avlidna så långt för att kremeras.
Information behövs
Frågan om ett eget krematorium på Åland har senast varit aktuell på 1970-talet då lagtinget utredde frågan i tio år.
– Resultatet blev att lagtinget konstaterade att det inte är landskapets sak att stå för ett krematorium. Frågan fördes vidare till Mariehamns församling som hade en negativ inställning. I dag är situationen en annan, men det största problemet är finansieringen, säger Fagerlund.
Föreningen har diskuterat frågan med Mariehamns församling och planerar att föra frågan till lagtinget för en ny utredning. Tidpunkten för att utreda alternativa begravningsmöjligheter är fruktbar, eftersom begravningsplatsen i Mariehamn är för liten och en utbyggnad har väckt stark debatt. Också Brändö församling utvidgar sin begravingsplats i sommar eftersom läget där annars hade blivit kritiskt.
– Det finns ett akut behov i Mariehamn, och kremering sparar begravningsutrymme. Men när det blir tal om kostnader slår alla bara ifrån sig.
Den ideala lösningen skulle vara någon form av kompromiss där församlingarna och landskapet skulle dela på kostnaderna för krematoriet.
– Alla krematorier utom ett i Finland drivs av församlingar. På Åland är det inte möjligt eftersom våra församlingar är så små, konstaterar Fagerlund.
Men krematorieprojektet ligger långt i framtiden för Ålands del. För att ett krematorium ska kunna byggas krävs kring 100 kremeringar per år. Nu dör 250–300 personer per år på Åland, och kremeringarna är ca 30. Nästa steg för Ålands krematorie- och minneslundsförening är därför att satsa på information om kremering.
– Vi kommer att delta i mässor och informera om kremering. Resultaten av … minns mig … ger oss också en fingervisning om intresset för kremering. Dokumentet skapas i två exemplar och det ena förvaras på den begravningsbyrå man valt, säger Fagerlund.
Minneslund får vänta
Föreningen har också planerat en minneslund nära Bomarsunds fästning på Prästö, men det projektet har lagts på is.
– Det var meningen att lunden skulle byggas som en del av ett större Bomarsundprojekt där de gamla gravgårdarna rustades upp. Men det projektet genomfördes bara delvis, och minneslunden föll igenom.
Fagerlund är ändå hoppfull.
– Vi tror nog att lunden ska bli till, men vi får vänta på pengarna. Vi har bland annat planerat ett monument i lunden för att den ska bli högtidligare, och det kostar ju en del.
Men en annan minneslund kommer att stå klar på Åland före det. Samtidigt som Brändö församling utvidgar sin begravningsplats byggs där också en minneslund där den som vill ska kunna få sin aska utspridd.
