Landet som icke är

Ledare. 14.5.2008 kl. 00:00

Jan Lindström

På Åland har man redan en tid fört allt seriösare diskussioner om ett eventuellt så kallat eget kyrkoland eller åtminstone en egen kyrklig självstyrelse. De främsta stötestenarna för ålänningarna har att göra med språkkrav och kyrkoskatt.

Omsätts tankarna i praktiken innebär det bland annat att Borgå stift och därmed den finlandssvenska delen av Finlands evangelisk-lutherska kyrka försvagas. Redan ryktena om ett åländskt kyrkoland har lett till att man på en del håll satt frågetecken för vårt stifts framtid.

Hur kyrkolandsfrågan går vidare återstår att se. Just nu förefaller det på Åland finnas en mycket stor beredskap både kyrkligt och allmänpolitiskt att arbeta för ett eget kyrkoland, men några beslut har inte fattats. Alltjämt är det i alla fall ett land som icke är. Det ger alla dem som hoppas att kyrkolandet är ett land som inte heller ska bli till tid för reflektion och eftertanke.

En grundförutsättning för att tankarna på ett åländskt kyrkoland eventuellt kan ges på båten är att det på Åland finns beredskap att tänka om.

En grundförutsättning för det är å sin sida att det i det som på Åland kallas ”riket”, finns beredskap att föra seriösa dialoger om det som lett till att tankarna föddes och växte sig starka.

En bra utgångspunkt för en dialog är också i detta fall president J. K. Paasikivis konstaterande att ”all vishets begynnelse är erkännande av fakta”.

Den första fråga som då bör utredas och besvaras är vad den åländska självstyrelselagen säger och inte säger i de aktuella frågorna. Det andra som erkännande av fakta innebär är att de åländska intressena och känslorna påverkar tolkningen av de lagtexter som inte ger entydiga besked.

Också känslor är fakta som bör erkännas.

Stiftsfullmäktigeledamot Peter Lindbäck, vicehäradshövding och landshövding på Åland, antyder i två initiativ till stiftsfullmäktige tänkbara vägar framåt i språkkravs- och skattefrågan, de två konkreta frågor som har lett till att tanken på ett kyrkoland nu diskuteras. Initiativen torde behandlas den 19 maj.

Med tanke på vad som står på spel är det av största vikt att alla kort nu öppet läggs på bordet, att alla åsikter och argument redovisas, fördomsfritt diskuteras och analyseras.

Vad resultatet av mötet blir kan ha avgörande betydelse för frågan om det åländska kyrkolandet. Om Lindbäck inte kan återvända till Åland med balanserade besked i de två frågorna är det inte alls sagt att kyrkolandet i framtiden är landet som icke är. Upplevs beskeden som positiva och konstruktiva kan i bästa fall hela kyrkolandsfrågan avföras från dagordningen.

Problemets kärna, åtminstone att döma av den offentliga diskussionen, förefaller i hög grad vara att ålänningarna ser det som har skett som uttryck för oförståelse eller bristande respekt, eller både och, för den åländska självstyrelsen.

Just nu känner de att de varken blir hörda eller sedda.

Stig Kankkonen



Mest läst

    kyrkoherdeinstallation. När Yvonne Terlinden installerades till sin tjänst i Karis idag var den sol ute och sol inne. "Vi gratulerar församlingen till en vis och ödmjuk kyrkoherde", sa en gäst. 26.5.2024 kl. 16:31

    INGERMANLANDS KYRKA. Kollekter till Ingermanlands kyrka i Ryssland är förbjudna, anser den finländska åklagarmyndigheten. Kyrkan har omkring 100 vänförsamlingar i Finland. 17.5.2024 kl. 19:00

    kyrkostyrelsen. Martina Harms-Aalto från Helsingfors blir Borgå stifts nya ledamot i Kyrkostyrelsens plenum. 16.5.2024 kl. 16:23

    STATSSTÖD. Kyrkan lägger om modellen för hur 124 miljoner euro i stöd från staten fördelas på annat sätt. Församlingar på Kimitoön, i Raseborg och Lovisa hör till vinnarna. 30.11.-0001 kl. 00:00

    KYRKOMÖTET. Liberala storstadspräster öppnade debatten om samkönad vigsel i kyrkomötet. Biskoparnas kompromiss om dubbel äktenskapssyn fick stöd – men också kritik från både regnbågsfronten och de konservativa. 15.5.2024 kl. 10:35

    Kolumn. I många år kände jag att jag inte hörde hemma någonstans. Jag växte upp i södra Afrika, dit mina farföräldrar hade åkt för missionsarbete. När vi flyttade tillbaka till Finland hade jag länge svårt att svara på frågan varifrån jag kommer. 11.3.2025 kl. 13:30

    Personligt. För länge sedan blev Christer Åberg utsatt för ett knivhuggningsförsök. – Jag blev osedd. Men jag var ung då och hade krafter att komma vidare. Nu är jag äldre. Jag har inte tilräckligt med motkrafter i mig. Jag har märkt att min förmåga och kraft att bearbeta ensam är sämre. 10.3.2025 kl. 14:54

    mariehamn. För Frans Erlandsson blev församlingens ungdomsgård en plats där han såg sig förvandlas socialt. 10.3.2025 kl. 14:32

    kyrkomusik. Hela sitt liv har John L Bell jobbat utanför boxen och skapat något nytt: en ny liturgi, ett nytt sätt att läsa Bibeln, ett nytt sätt att sjunga. 6.3.2025 kl. 15:55

    MEDLEMMAR. Kyrkan vill se mera engagerade lekmän och stoltare medlemmar. Men vi har inget språk för hur vi ska grunda nya gemenskaper, säger Ida-Maria Pekkarinen. Hon har jobbat med storstadsformaten Puls och Uusi Verso. 5.3.2025 kl. 17:23

    Mest läst