Kyrkliga tidningstexter svåra att förstå

Kyrka. Kyrkpressen-redaktörerna tenderar att tro att läsarna har större kunskaper än de har. Det här visar Mira Strandbergs pro gradu-uppsats om referensbindning i tidningens texter. 23.4.2008 kl. 00:00

Linda Fontell

– Kyrkliga nyhter kräver ofta förklaringar. Skribenterna borde inte utgå från att begreppen är bekanta för läsarna, säger Mira Strandberg som forskat i referensbindningar.


Mira Strandberg, till vardags redaktör på Kyrkpressen, har vid sidan av sitt jobb forskat i referensbindning i fyra nyhetstexter som ingått i Kyrkpressen. Resultatet är uppsatsen ”När biskopen blir Björkstrand”.

– Eftersom Kyrkpressen skriver mycket om kyrkan är nyheterna ofta sådana att de kräver många förklaringar, säger Strandberg.

Texternas referensbindning, som hon behandlar i uppsatsen, handlar om hur man syftar tillbaka på något som man redan sagt, till exempel biskopen – Björkstrand.

– Det fungerar bra så länge alla vet vad det handlar om. Referensbindning som kan vara svår är då man använder en bildning som baserar sig på hur världen fungerar, en bindningstyp som kallas inferens. Till exempel om man skriver att någon som suttit på restaurang gick efter att ha betalat notan. Vi vet ju alla att man ska betala notan före man går.

Det är mer problematiskt att använda del-helhetsbindningar som inte är lika självklara. Vi utgår ofta från att alla vet att nattvarden äger rum under en gudstjänst eller att prästen jobbar i församlingen.

– Det händer lätt att texterna blir obegripliga för människor som inte vet hur det hänger ihop. Vi kan utgå ifrån att läsarna känner till att domkapitlet är prästernas arbetsgivare, men gör de det faktiskt?

Mindre allmänbildning   

De knepiga kyrkliga sammanhangen kan jämföras med tidningstexter som handlar om EU. Också där förväntas tidningsläsaren förstå till exempel vilken uppgift EU-kommissionen har.

– Ekonomiska texter kan också vara besvärliga, men eftersom de riktar sig till en speciell grupp läsare gör det inte så mycket. Men om vi på Kyrkpressen vill att läsarna ska förstå den kyrkliga problematiken måste vi också låta våra texter påverkas av att folk inte är lika allmänbildade som tidigare gällande kyrkliga frågor.

– Folk vet allt mindre. Men vi skriver fortfarande som om de skulle veta.

Varför nyhet?

Mira Strandbergs lösningsförslag är att Kyrkpressens nyhetstexter fortfarande – medvetet – riktar sig till dem som förstår var det handlar om.

– Eller också tänker vi att vi åtminstone ibland skriver så att alla verkligen förstår. Faktarutor är ett bra hjälpmedel om man inte vill baka in all information i själva texten.

Hon tror att redaktörerna behöver bli medvetna om för vem de skriver, och varför.

– Om vi vill att läsarna ska sätta tid på det vi skriver måste vi ju kunna förklara varför det är en nyhet och varför läsaren ska behöva läsa igenom texten.

Sofia Torvalds



kyrkoherdeval. Kyrkoherdevalet i Petrus församling oavgjort efter ett långt möte – församlingsrådets röster föll lika, 6/6. 3.4.2024 kl. 21:54

litteratur. Då Rosanna Fellman var barn såg hon jämnåriga laestadianer få skit för sin tro. Samtidigt bad hon Gud om att inte längre behöva bli mobbad. I dag är hon motvilligt troende och aktuell med en ny bok. 3.4.2024 kl. 10:59

profilen. Ida-Maria Björkqvist lämnade drömjobbet som journalist för att på heltid fundera på hur man ska locka personer under femtio till en kristen samling. 2.4.2024 kl. 10:00

sorg. De har bearbetat varsin sorg. Monica Björkell har sörjt sitt drömbarn, Susann Stenberg mamman som valde att lämna sitt liv och sina barn. – Om vi inte jobbar med vår sorg ligger den därunder och äter upp våra batterier. 1.4.2024 kl. 19:30

PÅSKDAGEN. Påsksöndagens glädje kör förbi långfredagens sorg för pingstvännen Johan Byggningsbacka. – Glädjen har tagit över. 31.3.2024 kl. 08:00

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39

PÅSK. Livet och det goda segrar! I Kyrkpressens påsk­enkät vinner de ljusa och glada tonerna. Men traditionsforskaren Anne Bergman ser också spännande nya drag i vad som är viktigt i påsktid i gemenskapen kring kyrkan. 20.3.2024 kl. 20:00

homosexualitet. Tjugo ledare inom några av kyrkans väckelserörelser säger nej till biskoparnas kompromiss i frågan om samkönat äktenskap. Uttalandet tar avstånd från homosexualitet helt och hållet. 21.3.2024 kl. 09:21

Teologiska fakulteten. – Det finns en stark längtan efter att tro på något mer. Vad ”mer” är, det är vad vi försöker ta reda på inom teologin. Det säger Björn Vikström. 18.3.2024 kl. 10:42

AKTUELLT FRÅN DOMKAPITLET. Domkapitlet sammanträdde på måndagen. 18.3.2024 kl. 16:47

Änglar. Marika Salomaa pausade anställningen som personaladministratör och satsade på att bli keramiker. Nu tillverkar hon tröstänglar som Matteus församling delar ut till personer som förlorat en anhörig. 18.3.2024 kl. 08:00

GT. Också hos flitiga bibelläsare tycks Gamla testamentet falla mer och mer i skymundan. Det visade en enkät som Kyrkpressen gjorde i vintras. Vi tog frågan med GT-teologerna Lotta Valve och Antti Laato. 17.4.2025 kl. 18:30

Personligt. – Jag har en sida som litar starkt på Gud – och en som lätt faller i tvivel, säger konstnären Robert Hedengren. 17.4.2025 kl. 13:59

katolska kyrkan. Påven Franciskus, 88, är på lång sjukledighet. Efter hans tolv år som ledare för den katolska kyrkan är det mänskligt sett dags att tänka på vem som kommer att efterträda honom. 16.4.2025 kl. 10:57

PÅSK. Vi bad tre personer redogöra för ett viktigt bibelställe i påskberättelsen. De sökte sig till berättelserna om sista måltiden, Judas och Petrus. 14.4.2025 kl. 17:37

Via crucis. I sin gestaltning av Jesus har Elias Edström tänkt på manlig vänskap och hur den tar sig uttryck. Lärjungarna låg ju i famnen på Jesus. Det fanns en närhet. 14.4.2025 kl. 18:00