Stiftsgeografin skrivs om

Kyrka.

– Sammanslagning av församlingarna på Kimitoön, alltså Kimito, Dragsfjärd, Västanfjärd och Hitis förverkligas 1.1.2009, berättar Clas Abrahamsson.

 

 

23.4.2008 kl. 00:00

arkivbild

– Domkapitlet har sagt sitt men beslutet fattas av kyrkostyrelsen, säger notarie Clas Abrahamsson.

arkivbild

Norra och Södra svenska slås ihop i Helsingfors. Huvudkyrka blir kanske Gamla kyrkan.

Borgå stifts geografi genomgår stora förändringar. På sitt senaste möte beslöt domkapitlet att föreslå sammanslagningar av fyra församlingar på Kimitoön, Helsingfors skall få tre svenska församlingar och i Väståboland är tanken att fyra församlingar blir en. Det slutliga avgörandet fattas av kyrkostyrelsen.

– I de berörda församlingarna finns en finskspråkig minoritet på drygt 1 600 medlemmar. För att få reda på deras önskemål beträffande den framtida församlingsstrukturen har församlingarna på domkapitlets uppmaning, per brev till alla finska hushåll, efterfrågat deras inställning till att eventuellt bilda en finskspråkig församling på ön vid sidan av en svensk.

– Majoriteten meddelade att den hellre önskar att en tvåspråkig församling bildas. Församlingarna är alltså eniga om att en tvåspråkig församling bildas.

– De är också överens om att senare grunda kapellförsamlingar på de nuvarande församlingarnas områden.

Enligt Abrahamsson har allt på Kimitoön kunnat lösas utan egentliga problem. Inklusive namnfrågan.

– Församlingarna har enats om att den nya församlingen skall heta Kimitoöns församling - Kemiönsaaren seurakunta. Detta står i kongruens med kommunens namn som kommer att bli Kimitoöns kommun - Kemiönsaaren kunta, konstaterar Abrahamsson.

Vad namnfrågan beträffar har den enligt Abrahamsson varit det kanske största enskilda problemet då det gäller Helsingfors.

– Utredningsmannen föreslår att nuvarande Norra svenska församlingen, Södra svenska församlingen och Tomas församling får namnet Johannes församling.

– Domkapitlet anser att förslaget är bra bland annat därför att Johannes kyrka finns på den nya församlingens område.

Abrahamsson understryker att detta inte är ett ställningstagande till vilken av kyrkorna som skall bli församlingens huvudkyrka

– Lika naturligt kan det vara att man vill balansera intressena i Södra svenska och Norra svenska och utse Gamla kyrkan till huvudkyrka och placera församlingskansliet på Boulevarden 16.

– Det blir organisationskommissionens uppgift att ta ställning till den frågan.

Namnet Maria Magdalena för församlingen som ersätter Markus och Lukas församling har väckt negativa reaktioner i Markus och Lukas församlingar.

Församlingsråden i församlingarna har därför utlyst en namntävling.

– Det klart största stödet bland församlingsmedlemmarna finns för namnet Petrus församling.

– Ett alternativ som diskuterades var Petri församling och jag måste säga att det är min personliga favorit. Men det är kyrkostyrelsen som säger sista ordet.

Matteus församling bibehålls och behåller även sitt namn.

– Trots den strama tidtabellen ansåg samtliga församlingsråd, samfälligheten och Helsingfors domkapitel att det är motiverat att genomföra fusionen från 1.1.2009. Annars tror jag inte domkapitlet skulle fört initiativet vidare med den här tidtabellen, säger Abrahamsson.

Abrahamsson är inte alls övertygad om att övergången till tre församlingar är den slutliga modellen för Helsingfors.

– Min gissning är att vi en dag har en svensk församling och man kan naturligtvis fråga sig om det inte hade varit bra att ta steget fullt ut redan nu. Men nu blev det så här.

Vad församlingarna i Väståboland beträffar har man ännu inte hunnit lika långt som på Kimitoön och i Helsingfors.

Domkapitlets förslag, som nu skall tas upp till behandling i församlingarna, berör Pargas Svenska församling, Paraisten Suomalainen seurakunta, Nagu församling, Korpo församling, Houtskärs församling och Iniö församling.

– Vårt förslag är att de dras in och ersätts av två nya församlingar: Västra Åbolands svenska församling och Länsi Turunmaan suomalainen seurakunta.
Liksom på Kimitoön är det tänkt att i Väståboland gå in för kapellförsamlingar.

– Av ändamålsenlighetsskäl handhas den finskspråkiga verksamheten i Iniö, Houtskär, Korpo och Nagu av respektive kapellförsamling med deras kaplaner och övriga personal.

Väståboland har, tillspetsat sagt, ett problem: Iniö.

– Men jag tror inte att motståndet på Nagu fäller projektet. Kyrkostyrelsen kan knappast acceptera att den helheten splittras av en liten självständig församling på omkring 1 000 personer, konstaterar Clas Abrahamsson.

Stig Kankkonen



kyrkoherdeval. Kyrkoherdevalet i Petrus församling oavgjort efter ett långt möte – församlingsrådets röster föll lika, 6/6. 3.4.2024 kl. 21:54

litteratur. Då Rosanna Fellman var barn såg hon jämnåriga laestadianer få skit för sin tro. Samtidigt bad hon Gud om att inte längre behöva bli mobbad. I dag är hon motvilligt troende och aktuell med en ny bok. 3.4.2024 kl. 10:59

profilen. Ida-Maria Björkqvist lämnade drömjobbet som journalist för att på heltid fundera på hur man ska locka personer under femtio till en kristen samling. 2.4.2024 kl. 10:00

sorg. De har bearbetat varsin sorg. Monica Björkell har sörjt sitt drömbarn, Susann Stenberg mamman som valde att lämna sitt liv och sina barn. – Om vi inte jobbar med vår sorg ligger den därunder och äter upp våra batterier. 1.4.2024 kl. 19:30

PÅSKDAGEN. Påsksöndagens glädje kör förbi långfredagens sorg för pingstvännen Johan Byggningsbacka. – Glädjen har tagit över. 31.3.2024 kl. 08:00

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39

PÅSK. Livet och det goda segrar! I Kyrkpressens påsk­enkät vinner de ljusa och glada tonerna. Men traditionsforskaren Anne Bergman ser också spännande nya drag i vad som är viktigt i påsktid i gemenskapen kring kyrkan. 20.3.2024 kl. 20:00

homosexualitet. Tjugo ledare inom några av kyrkans väckelserörelser säger nej till biskoparnas kompromiss i frågan om samkönat äktenskap. Uttalandet tar avstånd från homosexualitet helt och hållet. 21.3.2024 kl. 09:21

Teologiska fakulteten. – Det finns en stark längtan efter att tro på något mer. Vad ”mer” är, det är vad vi försöker ta reda på inom teologin. Det säger Björn Vikström. 18.3.2024 kl. 10:42

AKTUELLT FRÅN DOMKAPITLET. Domkapitlet sammanträdde på måndagen. 18.3.2024 kl. 16:47

Änglar. Marika Salomaa pausade anställningen som personaladministratör och satsade på att bli keramiker. Nu tillverkar hon tröstänglar som Matteus församling delar ut till personer som förlorat en anhörig. 18.3.2024 kl. 08:00

GT. Också hos flitiga bibelläsare tycks Gamla testamentet falla mer och mer i skymundan. Det visade en enkät som Kyrkpressen gjorde i vintras. Vi tog frågan med GT-teologerna Lotta Valve och Antti Laato. 17.4.2025 kl. 18:30

Personligt. – Jag har en sida som litar starkt på Gud – och en som lätt faller i tvivel, säger konstnären Robert Hedengren. 17.4.2025 kl. 13:59

katolska kyrkan. Påven Franciskus, 88, är på lång sjukledighet. Efter hans tolv år som ledare för den katolska kyrkan är det mänskligt sett dags att tänka på vem som kommer att efterträda honom. 16.4.2025 kl. 10:57

PÅSK. Vi bad tre personer redogöra för ett viktigt bibelställe i påskberättelsen. De sökte sig till berättelserna om sista måltiden, Judas och Petrus. 14.4.2025 kl. 17:37

Via crucis. I sin gestaltning av Jesus har Elias Edström tänkt på manlig vänskap och hur den tar sig uttryck. Lärjungarna låg ju i famnen på Jesus. Det fanns en närhet. 14.4.2025 kl. 18:00