Alla som vill kan inte prästvigas

Kyrka. Alla som anhåller om prästvigning i Borgå stift kan just nu inte vigas. Orsaken är att de är så många att det inte finns tillräckligt med tjänster för alla. 16.4.2008 kl. 00:00

arkivbild

Efter år av minusförsedd balans mellan utbud och efterfrågan är Borgå stift i dag i den situationen att utbudet överstiger antalet prästtjänster.

Efter år av en lite minusförsedd balans mellan utbud och efterfrågan vad präster beträffar är Borgå stift i dag i den situationen att utbudet överstiger antalet tjänster. Eftersom den som vigs till präst skall kunna förordnas till en tjänst innebär detta att alla som anhåller om prästvigning inte kan vigas.

– Att det blivit så här beror naturligtvis i första hand på att det är betydligt fler än förr som vill bli präster, konstaterar biskop Gustav Björkstrand.

Också det har sin förklaring. Eller rättare sagt förklaringar.

– En förklaring är att allt fler teologer som i första hand tänkt sig en akademisk bana eller uppgifter på andra håll än i kyrkan nu väljer att bli präster, förklarar Björkstrand.

En annan förklaring är att det i dag utbildas många teologer. Vid Åbo Akademi har satsningen på kurser i allmän teologi gjort att också sådana som har en annan utbildning i botten blivit teologer och också mycket gärna vill bli präster.

– Utbud av äldre personer med dels livserfarenhet, dels utbildning utöver den teologiska är något som jag ser som mycket positivt för stiftet och kyrkan.

Det ökade utbudet av dem som vill bli präster har enligt biskop Björkstrand både direkta och indirekta positiva effekter för Borgå stift.

Till de uppenbara positiva effekterna hör att lediga tjänster kan besättas och att församlingarna och församlingsborna inte behöver gå och vänta på ”sin” präst.

En indirekt effekt har att göra med förutsättningarna och möjligheterna att betjäna medlemmarna i församlingarna i Borgå stift fullt ut på svenska.

– Då situationen i stiftet var en annan och vi hade svårare att få präster var man ibland tvungen att gå över språkgränsen för att över huvud taget kunna besätta tjänsterna. Nu är vi alltså i den lyckliga situationen att vi får präster med svenska som modersmål och det är naturligtvis en grundförutsättning för arbetet i vårt svenska stift och för stiftets framtid.

Språkaspekten är enligt Björkstrand speciellt viktig då det gäller kyrkoherdetjänsterna.

– Då handlar det om församlingens ledande tjänsteinnehavare och därmed verkligen om grunderna för det svenska stiftet.

Kyrkoherden i en församling i Borgå stift bör behärska svenska.

Den som inte har svenska som modersmål har möjlighet att avlägga stora språkprovet och därmed visa att hon eller han uppfyller det kravet.

– I fråga om till exempel kyrkomusiker kan man vara frikostigare med dispens från språkkravet. Deras ”språk” är ju musiken.
Vad Åland beträffar kan Björkstrand inte komma ihåg att man skulle ha sagt nej till dispens. Där gäller det i praktiken dispens från kraven på kunskaperna i finska.

Stig Kankkonen



PERSONEN. Han har varit lärare i engelska i fyra olika länder och lärt sig språket i tre av dem. Alasdair Pollock kom till Jakobstad för snart trettio år sedan. Språket, musiken, årstiderna, havet, skogen och människorna fick honom att stanna. – Jag har fått mycket mer än jag gett, säger han. 9.2.2024 kl. 09:58

profilen. Eva Andersson har varit i ropet sedan hon stickade vantar till påven. Färre vet att hon också räddat hundar i Korea och extraknäckt som risleverantör. 7.2.2024 kl. 13:40

ETT GOTT RÅD. Christer ”Chrisu” Romberg önskar att hans femtonåriga jag hade fattat att man kommer bara en bit på vägen med talang. Han är aktuell i sångtävlingen The Voice of Finland på teve, men han är också ungdomsarbetsledare i Sibbo svenska församling. I sitt jobb umgås han mycket med konfirmander, alltså 15-åringar. 7.2.2024 kl. 10:00

PERSONEN. När Fanny Willman var sexton år började hon skriva kolumner för Vasabladet. I februari utnämns hon till ledarskribent för Kyrkans Tidning i Sverige. – För mig är det mer naturligt att skriva ledare än andra journalistiska texter. 6.2.2024 kl. 17:56

ungdomens kyrkodagar. UK uppmanar kyrkomötet att ta ställning i frågan om samkönade äktenskap. Om det var upp till kyrkans unga skulle frågan redan vara avgjord. 5.2.2024 kl. 15:43

KYRKOMÖTET. Klockan går och kyrkan ställs inför allt större utmaningar. Men kyrko­mötet är en trög koloss som inte producerar beslut. Under senaste mandatperiod tog tre av dess utskott saker och ting i egna händer. 5.2.2024 kl. 10:00

Konst. – Mycket hellre analyserar jag en film som handlar om tvivel jämfört med en färdigtuggad berättelse om tro, säger filmkritikern Silja Sahlgren-Fodstad. 5.2.2024 kl. 15:15

laestadianer. Över 3 000 finlandssvenska laestadianer är involverade i diskussioner om att rörelsen ska ta steg ur den evangelisk-lutherska kyrkan. I allt större utsträckning kommer man att hålla nattvard och konfirmation i sina egna bönehus. Alternativet att grunda en egen kyrka är ändå inte aktuellt. 30.1.2024 kl. 14:04

ungdomens kyrkodagar. Jennifer Enqvist är en av de delegater som är på väg till UK i år. Hon vill se församlingarna bli bättre på att inkludera barnen, kyrkans framtid. 29.1.2024 kl. 12:22

Teologi. Tron måste ges vidare med en öppen hand, inte en knuten näve. – Barn kan också tänka teologiskt, säger den svenske teologen Joseph Sverker. 26.1.2024 kl. 09:00

LIVSÅSKÅDNING. Kevin Holmström är en sökare som tror att det mesta är vårt eget fel och vår egen förtjänst, men som ibland vill hålla någon i handen. 24.1.2024 kl. 16:42

Himlaliv. Kyrkpressen har fått information om att tv-programmet Himlaliv ska läggas ner. Annika Löfgren vid Svenska Yle säger att beslutet inte är fattat. 24.1.2024 kl. 09:58

medalj. Det var en överrumplad och glad Helene Liljeström som fick veta att Kyrkostyrelsens plenum beviljat henne Pro ecclesia-medaljen vid sitt möte idag. 23.1.2024 kl. 13:46

PETRUS FÖRSAMLING. Kyrkpressen ställde några frågor till Pia Kummel-Myrskog och Ronny Thylin som har anmält intresse för jobbet som kyrkoherde i Petrus församling i Helsingfors. 23.1.2024 kl. 07:06

PRESIDENTVAL. Helsingforsbiskopen Teemu Laajasalo intervjuade alla nio presidentkandidater på scen i sin domkyrka. ”De uttryckte alla hopp”, säger han nu efteråt. 22.1.2024 kl. 10:00

Personligt. För länge sedan blev Christer Åberg utsatt för ett knivhuggningsförsök. – Jag blev osedd. Men jag var ung då och hade krafter att komma vidare. Nu är jag äldre. Jag har inte tilräckligt med motkrafter i mig. Jag har märkt att min förmåga och kraft att bearbeta ensam är sämre. 10.3.2025 kl. 14:54

mariehamn. För Frans Erlandsson blev församlingens ungdomsgård en plats där han såg sig förvandlas socialt. 10.3.2025 kl. 14:32

kyrkomusik. Hela sitt liv har John L Bell jobbat utanför boxen och skapat något nytt: en ny liturgi, ett nytt sätt att läsa Bibeln, ett nytt sätt att sjunga. 6.3.2025 kl. 15:55

MEDLEMMAR. Kyrkan vill se mera engagerade lekmän och stoltare medlemmar. Men vi har inget språk för hur vi ska grunda nya gemenskaper, säger Ida-Maria Pekkarinen. Hon har jobbat med storstadsformaten Puls och Uusi Verso. 5.3.2025 kl. 17:23

Personligt. För drygt 60 år sedan föddes en pojke i ett Kajana som ännu präglades av kriget. Pojken fick namnet Matti, och trots att hans familj och omgivning var helt finskspråkig gillade han ett skolämne oväntat mycket: det andra inhemska språket – svenska. I dag heter Matti Elia och är ärkebiskop för den ortodoxa kyrkan i Finland. 4.3.2025 kl. 17:37