Växande religiös rörlighet

Kyrka. Trösklarna mellan olika religiösa rörelser ha blivit lägre, kunskaperna om kristendomens grunder och om Bibeln har blivit tunnare. Detta tillsammans med bristen på personliga erfarenheter av församlingsarbete ställer nya utmaningar på utbildningen till kyrkliga yrken. 10.4.2008 kl. 00:00

Hanna Salomäki har forskat i vilken religiös bakgrund de har som väljer ett kyrkligt yrke och varför de gör det valet.

Stig Kankkonen

– I dag rör sig unga människor mycket fritt mellan olika religösa samfund, säger Hanna Salomäki.

Det är i församlingsarbetet intresset för kyrkliga yrken väcks. Det visar den undersökning som teologie doktor Hanna Salomäki har gjort bland sådana som utbildar sig till ungdoms- och diakoniarbetare.

I undersökningen fokuserar Salomäki på frågorna vilken religiös bakgrund de har som väljer ett kyrkligt yrke och varför de gör det valet.

– Hela 70 procent av dem som deltog i undersökningen uppger att de hade deltagit i församlingarnas ungdomsverksamhet och att det var där intresset för kyrkliga arbetsuppgifter och kyrkliga yrken väcktes, berättar Salomäki, som arbetar som forskare vid Kyrkans forskningscentral.

Förändringar

Vad sökandenas religiösa bakgrund beträffar visar den enligt Salomäki att det har skett och sker märkbara förändringar på det religiösa och kyrkliga fältet. Bland annat är bindningarna till väckelserörelserna lösare och färre än tidigare och de tonas ytterligare ner under studietiden.

I dag rör sig unga människor mycket fritt mellan olika religiösa samfund. De gränser som tidigare fanns mellan dem existerar nästan inte alls. Den samfunds-trohet som kyrkan och olika religiösa rörelser tidigare kunde räkna med förefaller dessutom vara ett tämligen okänt begrepp för dagens unga.

– Man föds inte in i en rörelse och man väljer inte heller att gå med i en rörelse för resten av livet, konstaterar Salomäki.

Till detta kommer enligt henne att många av de unga som i dag söker sig till kyrkliga yrken helt eller delvis saknar en grundläggande kunskap om kristendomen och Bibeln. Så var det inte tidigare. Då hade de som sökte sig till kyrkliga yrken ofta rötter i någon väckelserörelse och kunskaper om trons grunder bar de med sig hemifrån.

– Nu förekommer det allt oftare att ungdomar blir intresserade av kyrkan och kyrkliga yrken under skriftskoltiden och det utan att ha en religiös bakgrund.

Detta syns enligt Salomäki bland annat i att de som utbildar sig till ungdomsledare eller diakonissor allt oftare efterlyser undervisning om Bibeln och om kristendomens grunder.

Utmaningar

Den nya religiösa och andliga verkligheten innebär utmaningar rent allmänt och speciellt för kyrkan som arbetsgivare:

– Att intresset för kyrkan och för kyrkliga yrken föds och växer i och med konkret församlingsarbete visar hur viktigt det är att ungdomarna fås med i församlingsaktiviteterna.

Konkret är en av de största utmaningarna enligt Salomäki att erbjuda unga, som flyttar hemifrån för att till exempel börja studera, uppgifter i sin nya församling.

– I det skedet avbryts ofta kontakterna till församlingen och det är lindrigt sagt beklagligt och till skada för kyrkan.

En annan stor utmaning är att ta den nya andliga och religiösa rörligheten på allvar. De ungdomar och unga vuxna som är eller blir intresserade av kyrkan söker enligt Salomäki primärt andlighet och inte strukturer eller formell ordning.

– Jag måste nog säga att jag är aningen förvånad över att till exempel Nokiamissionens aktiva inte förefaller ha intresserat kyrkan speciellt mycket. Det allmänna omdömet bland kyrkans ledare har ju varit att rörelsen snarast varit en belastning.

Hon frågar sig vilka signaler sådana konstateranden ger väckelserörelsernas medlemmar och kanske inte minst de unga inom den.

– Det man åtminstone torde kunna säga är att signalerna inte är välkomnande, konstaterar forskare Hanna Salomäki.

Stig Kankkonen



kvevlax. – De editerade foton på mig som de lade ut på nätet, de ropade öknamn och kastade grus på mig, berättar Selma Nylunds . Hon försökte vara ”rätt”, men det var en omöjlig uppgift. Årets Gemensamt Ansvar-insamling vill motverka våld bland unga. 22.2.2023 kl. 22:09

PRÄSTLIV. Att gå klädd i prästskjorta kan leda till en del riktigt otippade människomöten. Katarina Gäddnäs berättar här om oväntade frågor mellan butikshyllorna och en riktigt udda taxiresa. 22.2.2023 kl. 21:43

DEMONSTRATION. Ett ryskt par, en rysk-ukrainska och en finlandssvensk har demonstrerat vid ryska ambassaden varje söndag i snart ett år. – Mitt liv har blivit rikare, trots en tragedi och någonting som känns upprivande för oss alla, säger Rabbe Tianen. 22.2.2023 kl. 19:13

NÄRPES. När en ny folkrörelse tar över makten i en församling går det inte helt problemfritt. Det visar erfarenheten i Närpes, där en del anställda upplevt sig ifrågasatta av nya förtroendevalda. 22.2.2023 kl. 08:26

Ukraina. ”Jag har börjar läsa nyheterna. Är jag vuxen nu?” Den tolvåriga flickans fråga illustrerar hur barnen i Ukraina berövas sin barndom. 22.2.2023 kl. 07:41

KYRKANS EKONOMI. Kyrkan har ersatt fakturatrafiken och löneräkningen i församlingarna med servicecentralen Kipa. Det kostar nio miljoner euro om året. Otympligt, tycker kyrkoherde Hans Boije i Vörå. Han tycker att församlingarna ska få välja bort Kipa – om de vill. 21.2.2023 kl. 19:00

Ukraina. ”Lidandet är outhärdligt och antalet förlorade människoliv är stort. Ukrainarna behöver all hjälp och allt stöd de kan få.” 20.2.2023 kl. 18:59

SOMMARLÄGER. Kyrkans Ungdoms sommarläger ordnas i Nykarleby i år. Orsaken är att byggnaden som använts som festsal och logemente för småbarnsfamiljer i Pieksämäki har rivits. 16.2.2023 kl. 20:14

FÖRÄLDRAR. Cecilia Åminne fick som enda barnet till sina åldrande och sjuka föräldrar strida som en tiger för deras välmående. Men det höll på att kosta henne både hälsan och orken. Hur gör man om föräldrarna inte vill ha hemvård? Och hur kommer man till rätta med ilska, trötthet och samvetskval? 8.2.2023 kl. 14:00

DRÖMMAR. Varje natt kommer drömmarna till oss, märkliga och ocensurerade. Natt efter natt nytt manus, ny rollbesättning. – Ju mer vi tar in dem och förstår dem, desto mer minskar vår flykt från oss själva, säger drömgruppsledare Virva Nyback. 8.2.2023 kl. 15:35

riksdagsvalet. Kyrkpressen hör sig i en valenkät för om topptemana i riksdagsvalet i april. Överraskande få av de dagliga krisorden i medierna dyker upp i svaren från Lappträsk i öster till Jakobstad i norr. Många lyfter i stället upp den finländska skolan. 7.2.2023 kl. 09:56

ungdomens kyrkodagar. Jamika Sandbäck och hennes vänner har skickat in fem ärenden om ungdomar och unga vuxna i kyrkan till årets UK. 27.1.2023 kl. 16:05

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00

FINLANDSPRIS. Biskop emeritus Gustav Björkstrand har tilldelats Svenska Akademiens Finlandspris för år 2024. Prisbeloppet är 100 000 kronor. 14.1.2025 kl. 17:17

VÄGLEDNING. På torsdagskvällen hölls den första presentationen av den nya strategin för Borgå stift på Evangeliskt center i Vasa. Men biskop Bo-Göran Åstrand påpekade genast i inledningen att det inte är en strategi i traditionell mening arbetsgruppen tagit fram. 9.1.2025 kl. 22:02

ekonomi. Jonathan och Aron Vik från Åland har startat Sackaiosfonden – ett projekt som förenar ekonomi och tro. De vill bidra till kristen verksamhet och inspirera andra, samtidigt som de utforskar vad det innebär att tjäna Gud i sina framtida karriärer. 8.1.2025 kl. 18:32

SÅNG. Huvudgästen vid kantorsdagar i Vasa i februari är den skotske prästen och psalmskaparen John L Bell, känd för de så kallade Iona-sångerna. Inför detta slår jag upp hans bok The Singing Thing – a case for congregational song. Frågan är: Varför sjunger vi? Bokens innehållsförteckning är ett svar i 10 punkter på denna fråga: 28.1.2025 kl. 11:06

PRÄSTVIGNING. På trettondagen fick Borgå stift en ny präst när teologie magister Andrey Heikkilä vigdes till ämbetet i Borgå domkyrka. 7.1.2025 kl. 10:46