Stora utmaningar för kyrkans svenska utbildning

Kyrka. En hel del måste gå i lås om den svenskspråkiga grundutbildningen för kyrkliga yrken och den kyrkliga personalutbildningen skall tryggas. Det visar en rapport som nyligen överlämnades till kyrkostyrelsen. 19.3.2008 kl. 00:00

En hel del måste gå i lås om den svenskspråkiga grundutbildningen för kyrkliga yrken och den kyrkliga personalutbildningen skall tryggas. Det visar en rapport som nyligen överlämnades till kyrkostyrelsen.

 
Klassundervisning på Lärkkulla.

I september i fjol tillsatte kyrkostyrelsen en arbetsgrupp med uppgift att utreda hur framtiden kan tryggas för den svenskspråkiga grundutbildningen för kyrkliga yrken och för den kyrkliga personalutbildningen. Till arbetsgruppens ordförande utsågs Robert Lemberg, direktor för kyrkans central för det svenska arbetet (KCSA).

Enligt Lemberg är situationen i fråga om grundutbildningen i stort sett under kontroll, men det finns utmaningar som måste mötas.

– Börjar vi med prästerna kan vi konstatera att teologiska fakulteten vid Åbo Akademi kan tillgodose behovet av svenskspråkiga teologer. En förutsättning, som arbetsgruppen ser det, är att fakulteten förblir självständig och att de då och då ventilerade planerna på en sammanslagning med humanistiska fakulteten inte förverkligas.

Profilering viktig

Den svenskspråkiga utbildningen av diakoner och ungdomsarbetsledare ges vid YH Sydväst som hösten 2008 blir YH Novia (Ab Yrkeshögskolan vid Åbo Akademi). Där ges cirka 600 yrkeshögskolestuderande utbildning inom vård och det sociala området, medborgaraktivitet och ungdomsarbete, formgivning, turism och företagsekonomi.

– Vi är måna om att det kyrkliga integreras i den nya utbildningen och inte blir marginaliserat. De som börjar på de kyrkliga linjerna skall kunna göra det profilerat och inte i skymundan.

Den stora gemensamma utmaningen i fråga om kyrkomusiker, barnledare och kyrkvaktmästare är rekryteringen. Den svenska rekryteringen borde enligt arbetsgruppens åtgärdsförslag intensifieras inom ramen för domkapitlets verksamhet. Det gäller särskilt rekryteringen av kantorer. Själva utbildningen är i stort sett i ordning.

– Det finns mycket som kan och bör göras för att effektivera rekryteringen, men arbetsgruppen kommer inte med goda råd eller konkreta förslag. Det är en uppgift för andra, konstaterar Lemberg.

Lärkkullas roll betonas

Kyrkans svenskspråkiga personalutbildning skall enligt arbetsgruppen erbjuda grundläggande utbildning för alla yrkeskategorier. I de fall då resurserna inte räcker till för att ordna t.ex. specialutbildningar eller långa kurser erbjuds de svenskspråkiga möjlighet att delta i motsvarande utbildningar på finska, dock så att man i litteraturval, uppgifter och tenter beaktar studerandens modersmål.

I åtgärdsförslagen återkommer Lärkkullas centrala roll i olika skepnader.

– Vi vill bland annat att kyrkans svenska personalutbildning även i framtiden koordineras av Borgå stift och att genomförandet fortsättningsvis delegeras till Lärkkulla. Det är det mest ändamålsenliga alternativet.

Enligt arbetsgruppen bör kyrkan förbinda sig vid att trygga den svenska personalutbildningen i framtiden och garantera grundförutsättningarna genom att bidra med en årlig summa till Lärkkulla eller med ett investeringskapital i det planerade aktiebolaget. Bidragen föreslås vara riktade direkt till domkapitlet i Borgå stift, som har ansvaret för kyrkans svenska personalutbildning. Bidraget öronmärks som utbildningsstöd för kyrkans svenska personalutbildning och skall jämföras med de medel som riktas till kyrkans utbildningscentral för finskspråkig personalutbildning.

– Vi anser också att det finns mycket att vinna genom att öka prosteriernas möjligheter att ordna utbildning i Borgå stift. Prosteriets roll kunde allt mer likna samfällighetens i fråga om lokal utbildning, säger Lemberg.

– Också här spelar Lärkkulla som arrangör av utlokaliserad utbildning en viktig roll.

Stig Kankkonen



psalmer. Svenska kyrkan fick över 9 000 förslag på nya psalmer när den rikssvenska psalmboken ska förnyas och revideras. 4.1.2023 kl. 11:11

mission. Dennis Svenfelt, tidigare församlingspastor i Pedersöre, blir präst i den lutherska kyrkan i Lettland. I mitten av januari åker han till staden Liepaja för att jobba med en internationell församling där. 3.1.2023 kl. 13:45

BORGÅ STIFT. Borgå stifts jubileumsår inleddes på nyårsdagen. Temat för jubileumsåret är Tillsammanskraft – Mångfald och samarbete. 31.12.2022 kl. 15:12

korsholm. Han är ung, men inga­lunda oerfaren. Benjamin Häggblom ser sina unga år som både en styrka och orsak till eftertanke. 22.12.2022 kl. 14:54

mariehamn. När en cancerdiagnos fick kyrkoherden Mari Puska att känna lättnad över att få vila förstod hon att hon jobbar för mycket. 30.12.2022 kl. 19:02

vanda. Mona Nurmi studerar teologi i Åbo. Ämnet är hisnande med mångfalden av tolkningssätt. Diametralt olika åsikter bland studerande väcker ibland livliga diskussioner. 22.12.2022 kl. 14:40

kvevlax. Att besöka julkyrkan och att umgås med familj och vänner är något av det viktigaste för väldigt många under julen. Det är något som länge var långt ifrån självklart för en del av oss som bor i Korsholm. 22.12.2022 kl. 14:45

kyrkbrand. Den brunna kyrkan i Rautjärvi var ett nytt andligt hem för släkter från Rautjärvi kommuns östra del – som avträddes till Sovjetunionen. 27.12.2022 kl. 13:30

BISKOPENS JULHÄLSNING. Den här vintern ska jag göra något jag aldrig gjort förut. När det blir riktigt kallt kommer jag att ta på mig gröna, stickade sockor. Jag är inte riktigt van vid det. Jag trivs mera i svart. Men de här sockorna är speciella. Jag fick dem av några diakoniarbetare som en hälsning för att kyrkans diakoni fyller 150 år i år. Och grönt är diakonins färg, livets och medmänsklighetens färg. 25.12.2022 kl. 10:00

HJÄLP. En läsare efterlyste fakta om diakoni, vilket passar fint som final på diakonins jubileumsår, och som avstamp för det nya året. Vet du vad som utmärker en diakonal församling och vilka egenskaper en diakoniarbetare inte klarar sig utan? 22.12.2022 kl. 15:13

jesus. – Det finns både en konfirmand och en forskare här uppe, säger Lundprofessorn Dick Harrison och knackar på sitt huvud. Han vill tro och betraktar sig definitivt som en kristen. Som historiker tycker han Bibelns Jesus håller för överraskande mycket källkritik – utom kanske julevangeliet då. 22.12.2022 kl. 10:00

JULTIPS. Som bäst blir julen värme och gemenskap. Som sämst blir den press, jämförelse och ensamhet. 22.12.2022 kl. 19:00

KRIGET I UKRAINA. När kriget i Ukraina bröt ut var det fullt kaos i Maryna Vilkhoryks huvud. Vad skulle hon ta sig till? – Ibland kändes det som om det inte hände mig, det var som i en film, säger hon. Idag tackar hon varje dag Gud för att hon har jobb, hus och sin familj i Jakobstad. 21.12.2022 kl. 10:43

Övergrepp. Ett barn misstänks ha blivit utsatt för sexualbrott i de evangelisk-lutherska församlingarna i Vasa hösten 2022. Det misstänkta brottet är anmält till barnskyddsmyndigheterna och polisen. 20.12.2022 kl. 10:59

musik. – Julen kan vara härlig på morgonen och hemsk på kvällen, säger Emma Raunio. Hon är aktuell med en strålande vacker julskiva, som handlar om att mörkret är en förutsättning för att vi ska se det ljusa. 20.12.2022 kl. 10:00

pilgrimsvandring. St Olav Ostrobothnia certifierades i maj både som en del av St Olavsleden och som europeisk kulturrutt. Vid alla officiella pilgrimsleder ska det finnas minst ett pilgrimscenter, och St Olav Ostrobothnias första center är i Trefaldighetskyrkan. 11.9.2024 kl. 15:19

BORGÅ STIFT. Domprostjobbet i Borgå blir ledigt från advent 2025 när Mats Lindgård lämnar jobbet. 10.9.2024 kl. 18:47

Bidrag. Bo och Gunvor Skogmans minnesfond är en allmännyttig fond för kristen verksamhet i Finland och utlandet. 10.9.2024 kl. 14:20

betraktat. ”Kom ihåg att ni kan berätta om alla era problem till Jesus”, säger barnledaren under miniorandakten. Jag är nio år och lyssnar uppmärksamt medan lågan från andaktsljuset i mitten av ringen fladdrar. Bredvid ljuset på golvet ligger den lilla ljussläckaren av metall. Snart ska någon av barnen få använda den när andaktsstunden är slut. Det är inte min tur idag. 8.9.2024 kl. 15:09

BISKOPSMÖTET. Biskop Mari Leppänen fick stöd av centrala namn i biskopsmötet. Hon ville rösta ut Sley och Kansanlähetys som bygger nätverk för dem som motsätter sig kvinnor som präster. Vid mötet som hölls på Åland föll rösterna 7 – 3. 6.9.2024 kl. 10:25