Stora utmaningar för kyrkans svenska utbildning

Kyrka. En hel del måste gå i lås om den svenskspråkiga grundutbildningen för kyrkliga yrken och den kyrkliga personalutbildningen skall tryggas. Det visar en rapport som nyligen överlämnades till kyrkostyrelsen. 19.3.2008 kl. 00:00

En hel del måste gå i lås om den svenskspråkiga grundutbildningen för kyrkliga yrken och den kyrkliga personalutbildningen skall tryggas. Det visar en rapport som nyligen överlämnades till kyrkostyrelsen.

 
Klassundervisning på Lärkkulla.

I september i fjol tillsatte kyrkostyrelsen en arbetsgrupp med uppgift att utreda hur framtiden kan tryggas för den svenskspråkiga grundutbildningen för kyrkliga yrken och för den kyrkliga personalutbildningen. Till arbetsgruppens ordförande utsågs Robert Lemberg, direktor för kyrkans central för det svenska arbetet (KCSA).

Enligt Lemberg är situationen i fråga om grundutbildningen i stort sett under kontroll, men det finns utmaningar som måste mötas.

– Börjar vi med prästerna kan vi konstatera att teologiska fakulteten vid Åbo Akademi kan tillgodose behovet av svenskspråkiga teologer. En förutsättning, som arbetsgruppen ser det, är att fakulteten förblir självständig och att de då och då ventilerade planerna på en sammanslagning med humanistiska fakulteten inte förverkligas.

Profilering viktig

Den svenskspråkiga utbildningen av diakoner och ungdomsarbetsledare ges vid YH Sydväst som hösten 2008 blir YH Novia (Ab Yrkeshögskolan vid Åbo Akademi). Där ges cirka 600 yrkeshögskolestuderande utbildning inom vård och det sociala området, medborgaraktivitet och ungdomsarbete, formgivning, turism och företagsekonomi.

– Vi är måna om att det kyrkliga integreras i den nya utbildningen och inte blir marginaliserat. De som börjar på de kyrkliga linjerna skall kunna göra det profilerat och inte i skymundan.

Den stora gemensamma utmaningen i fråga om kyrkomusiker, barnledare och kyrkvaktmästare är rekryteringen. Den svenska rekryteringen borde enligt arbetsgruppens åtgärdsförslag intensifieras inom ramen för domkapitlets verksamhet. Det gäller särskilt rekryteringen av kantorer. Själva utbildningen är i stort sett i ordning.

– Det finns mycket som kan och bör göras för att effektivera rekryteringen, men arbetsgruppen kommer inte med goda råd eller konkreta förslag. Det är en uppgift för andra, konstaterar Lemberg.

Lärkkullas roll betonas

Kyrkans svenskspråkiga personalutbildning skall enligt arbetsgruppen erbjuda grundläggande utbildning för alla yrkeskategorier. I de fall då resurserna inte räcker till för att ordna t.ex. specialutbildningar eller långa kurser erbjuds de svenskspråkiga möjlighet att delta i motsvarande utbildningar på finska, dock så att man i litteraturval, uppgifter och tenter beaktar studerandens modersmål.

I åtgärdsförslagen återkommer Lärkkullas centrala roll i olika skepnader.

– Vi vill bland annat att kyrkans svenska personalutbildning även i framtiden koordineras av Borgå stift och att genomförandet fortsättningsvis delegeras till Lärkkulla. Det är det mest ändamålsenliga alternativet.

Enligt arbetsgruppen bör kyrkan förbinda sig vid att trygga den svenska personalutbildningen i framtiden och garantera grundförutsättningarna genom att bidra med en årlig summa till Lärkkulla eller med ett investeringskapital i det planerade aktiebolaget. Bidragen föreslås vara riktade direkt till domkapitlet i Borgå stift, som har ansvaret för kyrkans svenska personalutbildning. Bidraget öronmärks som utbildningsstöd för kyrkans svenska personalutbildning och skall jämföras med de medel som riktas till kyrkans utbildningscentral för finskspråkig personalutbildning.

– Vi anser också att det finns mycket att vinna genom att öka prosteriernas möjligheter att ordna utbildning i Borgå stift. Prosteriets roll kunde allt mer likna samfällighetens i fråga om lokal utbildning, säger Lemberg.

– Också här spelar Lärkkulla som arrangör av utlokaliserad utbildning en viktig roll.

Stig Kankkonen



Matbankens insamling av varor som ska delas ut till påsken har inletts på Åland. 17.3.2016 kl. 10:53

yle. I år har det gått 90 år sedan den första radiogudstjänsten sändes. 17.3.2016 kl. 10:52

Det är svårt att få fullgod service på svenska, säger några åländska kyrkoherdar. 11.3.2016 kl. 15:26

I militären fick Mathias Salo ett bönesvar, en förvissning om att Gud tar hand om honom. Den vetskapen ger honom mod att välja nya vägar i livet. Fotbollen som sysselsatt honom i 18 år har han nu valt bort. Nästa höst väntar teologistudier, i sommar en resa till USA. 11.3.2016 kl. 08:53

Författaren och journalisten Erik Wahlström skriver om hur en hel generation i familjen Wahlström lämnade Frälsningsarmén. 11.3.2016 kl. 00:00

krig. Vi måste komma ihåg kriget för att kunna glömma det, säger regissören Ari Matikainen. 9.3.2016 kl. 00:00

Petrus församling. Intresset för föräldrakurs är stort i Petrus församling. Kursen ger småbarnsföräldrar en möjlighet att ta emot råd från proffs och diskutera med andra i samma situation. 7.3.2016 kl. 15:16

laestadianism. Den generaliserade bilden av laestadianer som pedofiler och muslimer som våldtäktsmän upplevs som negativa inom samfunden. Det visar en undersökning som Justitieministeriet gjort. 7.3.2016 kl. 15:28

författare. Karin Erlandsson skriver deckare – och går i kyrkan varje söndag. 3.3.2016 kl. 11:23

Det går ingen nöd på de finländska missionärerna i Etiopien. De enda finlandssvenskarna på plats i landet just nu är Heidi och Evans Orori med familj som befinner sig i huvudstaden Addis Abeba. 29.2.2016 kl. 16:22

teve. Teamet bakom teveserierna Drakan, Studieliv och Farsor har gjort teve om troende finlandssvenskar från olika religiösa samfund. 1.3.2016 kl. 00:00

stiftsfullmäktige. Ålands representant i stiftsfullmäktige vill göra det lättare för präster utbildade i Sverige att jobba i Borgå stift. 29.2.2016 kl. 15:57

livsåskådning. Medborgarinitiativet med mål att införa ett gemensamt livsåskådningsämne för alla skolelever samlade drygt trettontusen underskrifter. 29.2.2016 kl. 15:54

ekofasta. Allt flera går med i ekofastan som inför påsken uppmanar oss att se över våra vardagliga vanor och bli mera miljö-vänliga. 29.2.2016 kl. 15:52

yoga. Det finns många kristna argument mot yoga. Vi samlade några av de vanligaste argumenten och bad forskaren Jyri Komulainen kommentera dem. 25.2.2016 kl. 17:20

FÖRSAMLINGSVALET. Guy Kronqvist som varit tf kyrkoherde i höst fick med sina 34 röster de flesta i församlingsvalet i Korsnäs. 21.11.2022 kl. 15:06

FÖRSAMLINGSVALET. Ulla-Maj Wideroos är röstmagnet i Närpes också i detta val, precis som för fyra år sedan. Men antalet röster är nu färre, 96 mot 157 för fyra år sedan. 21.11.2022 kl. 13:46

FÖRSAMLINGSVAL. Stefan Vikström var röstkung i församlingsvalet i Borgå svenska domkyrkoförsamling med 141 röster – men bara en röst bakom honom kom hans dotter Rebecka Stråhlman med 140. Hon var däremot röstdrottning i kyrkofullmäktigevalet, med hela 202 röster. 21.11.2022 kl. 13:41

FÖRSAMLINGSVALET. Den nedåtgående trenden för röstningsprocenten i församlingsvalet fortsätter. Enligt de första siffrorna dagen efter valet använde bara var åttonde församlingsmedlem sin röst. Den preliminära röstningsprocenten är 12,7 procent. 21.11.2022 kl. 00:01

FÖRSAMLINGSVAL. En välrepresenterad grupp bland dem som fått mycket röster i församlingsvalet på svenska är lärare. En av dem är Cecilia Åminne i Jakobstad. En pedagogisk blick på kyrkans röstningssystem lämnar en del övrigt att önska; framöver skulle hon gärna se direktval av kyrkomötesombud och biskopar. – Det är jätteskumt att säga att alla är lika värda, men sedan får alla inte rösta. 20.11.2022 kl. 22:39