Korsets dårskap och världens vishet

Ledare. Nr 12-13/2008 I sitt brev till församlingen i den grekiska staden Korinth skriver Paulus att ”talet om korset är en dårskap för dem som går förlorade men för oss som räddas är det en Guds kraft”. 19.3.2008 kl. 00:00

I sitt brev till församlingen i den grekiska staden Korinth skriver Paulus att ”talet om korset är en dårskap för dem som går förlorade men för oss som räddas är det en Guds kraft”.

Även om det sägs att tiderna förändras och vi med dem är detta något som inte har förändrats. Det som Paulus skrev till församlingen i Korinth förmodligen kring påsken år 57, alltså för 1951 år sedan, kunde lika väl vara en aktuell hälsning till alla kristna församlingar i hela världen, inklusive församlingarna i Borgå stift, Anno Domini 2008.

Talet om Jesus som korsfäst och uppstånden är fortfarande en dårskap för världen men det största beviset för Guds kraft för alla dem som tar emot frälsningen.

Åtminstone en av orsakerna till att Paulus formulerade sig som han gjorde var att det för grekerna var en fullständig omöjlighet att tänka sig att en korsfäst jude kunde vara världens frälsare. Att påstå det var bokstavligt talat rena dårskapen.
Så vad tänkte en del av församlingsborna i Korinth göra? Jo, de planerade att anpassa budskapet så att det blev rumsrent och förståeligt. Det gällde kort sagt att anpassa det till tiden, till den rådande kulturen, den rådande smaken. Det gällde att göra budskapet acceptabel för den moderna människan om man ville slå vakt om församlingens överlevnad.
Man behöver inte ha följt med dagens kyrkliga och teologiska diskussioner speciellt mycket för att se att tiderna och människan inte har förändrats speciellt mycket heller till denna del.

I en debattartikel i Kotimaa (6.3) tar Miika Ruokanen, professor i dogmatik vid Helsingfors universitet för sin del upp de krav som på olika håll ställs på en ny reformation av kyrkan, dess lära och budskap.
Ruokanen påminner om att reformkraven i den så kallade liberalteologin fokuserat på att lyfta ut centrala delar i det kristna budskapet: undren, det onda, att Gud blev människa i Jesus, att Han korsfästes, dog, begravdes och uppstod, treenigheten och så vidare.
Med detta har liberalteologin enligt Ruokanen entydigt smulat sönder ryggraden i kristendomen och aktivt bidragit till att kyrkans medlemmar blivit allt mera främmande för trons grundsanningar.

Ruokanen konstaterar att den efterlysta reformationen i tidens anda redan har prövats och lett till en enda sak: de europeiska kyrkorna står allt tommare.

Ingen som ser realistiskt på dagens situation förnekar att det kristna budskapet är en dårskap för många människor.
Men ingen som med öppna ögon följer med utvecklingen här hemma eller i den världsvida kristenheten kan heller undgå att märka att endast och enbart korsets dårskap ger församlingar liv och kraft.
Kyrkans framtid ligger alltså inte i, vilket också Ruokanen framhåller, att ersätta det dåraktiga talet om korset med mänsklig visdom. Kyrkans framtid är helt beroende av att Gud genom sin Ande får förvandla korsets dårskap till levande, frälsande verklighet.

Alla kristna har varje dag uppdraget att gå ut med budskapet att Kristus är uppstånden. Det är budskapet som i all sin dåraktighet kommer att segra över all världslig visdom.

Kyrkpressen önskar sina läsare en välsignad påsk!

Stig Kankkonen



Teologi. Det kristna Norden omfattar mer än tiotusen församlingar inom folkkyrkorna och frikyrkligheten, däri inräknat invandrarkyrkorna. Vad är det då de kommer att fokusera på i höstens arbete? Det är viktigt att bli tydlig på denna punkt, innan man börjar tala om att lägga upp gudstjänster, samlingar för barn och unga, undervisning, dagledigträffar och så vidare. Vad är riktningen? 2.2.2007 kl. 00:00

Teologi. BOK Näen Jumalan toisin. Kristinuskon feministisiä tulkintoja. Red: Pauliina Kainulainen och Aulikki Mäkinen. Kirjapaja 2006. 2.2.2007 kl. 00:00

Teologi. Bibeln kan man läsa på många olika sätt: kritiskt, bokstavstroget, med tolkning, utan tolkning. Nils Martola talar för bibelläsning med kommentarer. 2.2.2007 kl. 00:00

Teologi. Sammanlagt 2 400 skriftskolor förmedlar årligen kristendomens grunder till 51 400 ungdomar i åldersklassen 15 år. Det som lärs ut borde stämma överens med det som kyrkan lär. Men den stora frihet som finns att forma undervisningen skapar ibland problem. 2.2.2007 kl. 00:00

Kristina Fernström. ”Kan du höra mig? Kan du höra mig? Kom!” Hur många gånger har den ramsan i sina dar malat på i bakgrunden i vårt hushåll? Tidigt  och sent, min själ. 2.2.2007 kl. 00:00

Mira Strandberg. – Vad är lycka? Plötsligt är den bara där, frågan. En envis röst som inte låter mig ignorera den. (Fast jag försöker så gott jag kan.) 2.2.2007 kl. 00:00

Sofia Torvalds. Min flygrädsla föddes på väg hem från en klassresa till Italien en höst i slutet av 80-talet. Vi råkade ut för en åskstorm. Det var berg- och dalbana, och folk skrek som på Borgbacken. 2.2.2007 kl. 00:00

Kerstin Haldin-Rönn. Dagen började med en simtur i stadens badparadis. Jag minns den första kontakten med detta paradis. Vi hade långväga gäster från östra Finland som prompt skulle dit. Och på det första besöket följde fler. 2.2.2007 kl. 00:00

Kultur. Gospeldagarna för två år sedan gav mersmak. Projektledare Tomas Koskinen förbereder nu nya gospeldagar till den 16-18 mars 2007. Han är glad över att ha lyckats engagera Tore W. Aas som dirigent. Aas är Oslo Gospel Choirs grundare och dirigent. 2.2.2007 kl. 00:00

Kultur. Fotografen Elisabeth Ohlson Wallin är känd för utställningen Ecce homo. Hennes nya utställning på Norrköpings stadsmuseum handlar också om sexualitet, om religion, tolerans, tro och hatbrott. 2.2.2007 kl. 00:00

Världen. Det har gått livat till på klosterön Athos, rapporterar tidningen Dagen. 2.2.2007 kl. 00:00

Världen. Katolska kyrkan protesterar mot dödsdomen mot Saddam Hussein. 2.2.2007 kl. 00:00

Världen. Tidigt på söndagsmorgonen den 28 januari vandaliserades en protestantisk kyrka i staden Samsun vid Svartahavskusten i Turkiet, uppger Martyrkyrkans vänner. 2.2.2007 kl. 00:00

Ledare. Ledare 5/2007 Sedan 1992 har Stiftelsen för kommunal utveckling (Kunnallisalan kehittämissäätiö) årligen publicerat en barometer som redogör för medborgaropinionerna i olika frågor. 2.2.2007 kl. 00:00

Ledare. Ledare 5/2007 Vilka konsekvenser har lagen om registrerat partnerskap för evangelisk-lutherska kyrkan i Finland? 2.2.2007 kl. 00:00

De har varit i Finland olika länge och har olika erfarenheter i bagaget. Genom teatern förenas de under samma tak för att berätta en liten del av sin historia. 13.5.2015 kl. 11:41

kyrkomötet 2015. Ombudet Peter Lindbäck, Åland, uttryckte i ett ombudsinitiativ en förhoppning om att kyrkomötet, avvikande från tidigare beslut, skulle göra det frivilligt att ansluta sig till kyrkans servicecentral Kipa. 11.5.2015 kl. 10:05

kyrkomötet 2015. Kyrkomötet förde på fredag förmiddag en livlig diskussion om ett ombudsinitiativ om riksdagens förslag till ny äktenskapslag. Ärendet remitterades till allmänna utskottet. 11.5.2015 kl. 10:03

samfällighetsmodellen. Biskop Björn Vikström låter förstå att det för honom var mycket svårt att fatta ett beslut i frågan om kyrkans nya strukturer. 7.5.2015 kl. 18:52

kyrkomötet 2015. Kyrkomötet har med rösterna 78-31 beslutat att låta förslaget till nya lokala strukturer förfalla. 7.5.2015 kl. 18:28