Korsets dårskap och världens vishet

Ledare. Nr 12-13/2008 I sitt brev till församlingen i den grekiska staden Korinth skriver Paulus att ”talet om korset är en dårskap för dem som går förlorade men för oss som räddas är det en Guds kraft”. 19.3.2008 kl. 00:00

I sitt brev till församlingen i den grekiska staden Korinth skriver Paulus att ”talet om korset är en dårskap för dem som går förlorade men för oss som räddas är det en Guds kraft”.

Även om det sägs att tiderna förändras och vi med dem är detta något som inte har förändrats. Det som Paulus skrev till församlingen i Korinth förmodligen kring påsken år 57, alltså för 1951 år sedan, kunde lika väl vara en aktuell hälsning till alla kristna församlingar i hela världen, inklusive församlingarna i Borgå stift, Anno Domini 2008.

Talet om Jesus som korsfäst och uppstånden är fortfarande en dårskap för världen men det största beviset för Guds kraft för alla dem som tar emot frälsningen.

Åtminstone en av orsakerna till att Paulus formulerade sig som han gjorde var att det för grekerna var en fullständig omöjlighet att tänka sig att en korsfäst jude kunde vara världens frälsare. Att påstå det var bokstavligt talat rena dårskapen.
Så vad tänkte en del av församlingsborna i Korinth göra? Jo, de planerade att anpassa budskapet så att det blev rumsrent och förståeligt. Det gällde kort sagt att anpassa det till tiden, till den rådande kulturen, den rådande smaken. Det gällde att göra budskapet acceptabel för den moderna människan om man ville slå vakt om församlingens överlevnad.
Man behöver inte ha följt med dagens kyrkliga och teologiska diskussioner speciellt mycket för att se att tiderna och människan inte har förändrats speciellt mycket heller till denna del.

I en debattartikel i Kotimaa (6.3) tar Miika Ruokanen, professor i dogmatik vid Helsingfors universitet för sin del upp de krav som på olika håll ställs på en ny reformation av kyrkan, dess lära och budskap.
Ruokanen påminner om att reformkraven i den så kallade liberalteologin fokuserat på att lyfta ut centrala delar i det kristna budskapet: undren, det onda, att Gud blev människa i Jesus, att Han korsfästes, dog, begravdes och uppstod, treenigheten och så vidare.
Med detta har liberalteologin enligt Ruokanen entydigt smulat sönder ryggraden i kristendomen och aktivt bidragit till att kyrkans medlemmar blivit allt mera främmande för trons grundsanningar.

Ruokanen konstaterar att den efterlysta reformationen i tidens anda redan har prövats och lett till en enda sak: de europeiska kyrkorna står allt tommare.

Ingen som ser realistiskt på dagens situation förnekar att det kristna budskapet är en dårskap för många människor.
Men ingen som med öppna ögon följer med utvecklingen här hemma eller i den världsvida kristenheten kan heller undgå att märka att endast och enbart korsets dårskap ger församlingar liv och kraft.
Kyrkans framtid ligger alltså inte i, vilket också Ruokanen framhåller, att ersätta det dåraktiga talet om korset med mänsklig visdom. Kyrkans framtid är helt beroende av att Gud genom sin Ande får förvandla korsets dårskap till levande, frälsande verklighet.

Alla kristna har varje dag uppdraget att gå ut med budskapet att Kristus är uppstånden. Det är budskapet som i all sin dåraktighet kommer att segra över all världslig visdom.

Kyrkpressen önskar sina läsare en välsignad påsk!

Stig Kankkonen



Rolf af Hällström. I en Hbl-kolumn förra året gick teknologiprofessorn Paul Lillrank åt journalisters missbruk av ord. En trafikstockning på Västerleden kallas kaos. I verkligheten råder motsatsen, eller ordning. När trafikhindret är borta startar alla bilarna på sin tur och trafiken flyter. 21.1.2008 kl. 00:00

Kyrka. Stärkt andligt liv, betydelsen av medlemskap, interaktion, administration som tjänar verksamheten, globalt ansvar och ansvar för de svaga. Så ser förslaget till strategi för lutherska kyrkan 2015 ut. Förslaget överlämnades i dag till Jukka Paarma. 21.1.2008 kl. 00:00

Kyrka. I år finns ett svenskt projekt inom ramen för insamlingen Gemensamt Ansvar. Projektet har temat Arbete – genom samarbete. De ansvariga räknar med att projektet ska komma att beröra cirka 30 finlandssvenska utvecklingsstörda personer. 21.1.2008 kl. 00:00

Kyrka. Insamlingen Gemensamt Ansvar inleds den 3 februari. Sammanlagt 40 000 frivilliga samlar pengar som går till att hjälpa finländare med utvecklingsstörning att få jobb och till liberianer som bygger upp sitt land. 20.1.2008 kl. 00:00

Kyrka. Kyrkans utlandshjälp levererar 130 000 tält till de områden i Kenya som drabbats av oroligheter. 19.1.2008 kl. 00:00

Kyrka. Församlingarna i Vanda har tilldelats kyrkans miljödiplom. 19.1.2008 kl. 00:00

Samhälle. Kristdemokraternas ordförande Päivi Räsänen kräver i en interpellation att regeringen gör något för de svårt förföljda kristna i Indien. 18.1.2008 kl. 00:00

Kyrka. I Matteus församling i östra Helsingfors väntar bråda tider. På ett knappt år ska alla strukturer för de nya församlingsmedlemmarna från Sibbo vara klara. 18.1.2008 kl. 00:00

Kyrka. Östersundom kyrka med begravningsplats, en församlingssal och kring 450 församlingsbor. Det är vad Sibbo svenska församling förlorar då kommunen mister mark till Helsingfors. 18.1.2008 kl. 00:00

Kyrka. Ungdomsarbetsledarna i Kvevlax, Solf, Korsholm och Replot finns en förmiddag i veckan till hands för ungdomar på högstadiet i Korsholm. 18.1.2008 kl. 00:00

Insändare.      Är förvånad över reaktionerna i Tammerfors svenska församling mot Matias Roto som kyrkoherde, Matias har vikarierat som kyrkoherde i Tenala församling och jag har bara positiva erfarenheter av honom. MVH: Stig Nyberg viceordf. i Tenala församlingsråd. 17.1.2008 kl. 16:22

Människa. Då Gud kallade lade Heimo Karhapää bokstavligt talat ner det han höll på med och slog in på en ny väg. Han sade upp sig från sin praktikantarbetsplats och åkte från Kuopio till Lahtis för att söka sin nya väg. I Lahtis upplevde han en mycket konkret omvändelse och sedan dess har han försökt leva i enlighet med Guds vilja. 17.1.2008 kl. 00:00

Kyrka. Den elfte februari samlas församlingarnas förtroendevalda för att välja fyra lekmannaombud till kyrkomötet. Kyrkpressen frågar ut de fjorton lekmannakandidaterna.  17.1.2008 kl. 00:00

Kultur. En rolig och hoppfull pjäs om att dö i cancer? Jo, det är en sådan som sätts upp på Svenska Teaterns Mini-scen just nu, försäkrar regissören Ulrika Bengts. 16.1.2008 kl. 00:00

Kyrka. Esbo kyrkliga samfällighet har i år infört nya regler om rökning under esboförsamlingarnas skriftskollägger. Rökning är inte längre tillåtet. 16.1.2008 kl. 00:00

Får man fråga vad som helst med ålderns rätt? Snart tappar jag lusten att delta i släktsammankomster. 26.8.2016 kl. 00:00

tro. Från hemlös knarkare till livsglad medborgare som vill sprida evangeliet. Jesus förändrade Ali Niemeläs liv när han kände att döden var allt som fanns kvar. 22.8.2016 kl. 11:40

norge. Den 15 augusti öppnade Den norske kirke en nättjänst för att skriva in eller ut sig ur kyrkan. 22.8.2016 kl. 10:38

Helsinge kyrka. Helsinge kyrka S:t Lars kommer att genomgå en grundlig renovering i höst. Renoveringen beräknas ta två månader. Vapenhuset och kyrkbänkarna ska rustas upp. 22.8.2016 kl. 10:37

Svenska kyrkan. Korskampanj, kyrkohandbok och bjudresor. I sommar har Svenska kyrkans agerande väckt diskussion både i traditionella och sociala medier. Problemet är kanske att kyrkan strävar efter att presentera en enhetlig mediefasad. 18.8.2016 kl. 12:27