En av de första

Kyrka. De första kvinnorna vigdes till präster i Finland för tjugo år sedan, den 6 mars år 1988. I Borgå stift firas tjugo år av kvinnliga präster med en festmässa i Gamla kyrkan i dag klockan 13 och ett seminarium på eftermiddagen. Vid seminariet inleder biskop emeritus Erik Vikström, som vigde de första kvinnliga prästerna i Borgå stift, med en tillbakablick och framtidsperspektiv. 6.3.2008 kl. 00:00

De första kvinnorna vigdes till präster i Finland för tjugo år sedan, den 6 mars år 1988. I Borgå stift firas tjugo år av kvinnliga präster med en festmässa i Gamla kyrkan i dag klockan 13 och ett seminarium på eftermiddagen. Vid seminariet inleder biskop emeritus Erik Vikström, som vigde de första kvinnliga prästerna i Borgå stift, med en tillbakablick och framtidsperspektiv.

 
Prosten Ulla Östman var med i den första vigningen av kvinnliga präster i Borgå stift.

En av de som deltar i festligheterna är prosten Ulla Östman. Hon är en av de första kvinnorna som vigdes till präster för tjugo år sedan.

– Som nyvigd präst fick jag ett otroligt mottagande i Vasa svenska församling, säger Ulla Östman.

När Ulla Östman första gången erbjöds ett vikariat som lektor i Vasa svenska församling slog hon ifrån sig med båda händerna. Uppdraget kändes för stort. Men församlingsfadderarbetet ville hon hjälpa till med. Och så växte uppgifterna efterhand.

– Under studietiden hade jag kamrater som ville bli präster och de planerade att flytta till Sverige för att kunna bli det. Men jag var helt inställd på att bli lektor och få arbeta i församling.

Hon kom att jobba som lektor både på hel- och halvtid i tretton år.

– Jag trivdes med familjearbetet. Våra familjeläger var så populära att vi en del somrar höll flera. Jag tyckte också om att få samla dopföräldrar, mamma-barn grupperna var nya då. Jag höll skriftskola, men fick inte konfirmera. Så småningom fick jag predika men inte ha liturgi.

Att bli präst var inte något hon strävade efter då. Men när kyrkomötet gav klartecken till att kvinnor kunde bli präster måste hon ta ställning.

– Jag intervjuade präster om vad det är att vara präst. Mer än en tog fasta på högmässan, att döpa, viga jordfästa. Men det var först när en sade att det främst är att förkunna förlåtelse för skuldtyngda människor som det tog tag i mig. Jag ville gärna gå med bud om liv, ge ljus där det är mörkt, befria från tunga bördor. Men min mamma hade lärt mig att hålla frid med alla. Det ville jag.

– Jag tänkte ändå att det viktigaste är det friska vattnet. Det kan inte bero på handen som öser upp det. Men för att kunna bli präst måste jag ha en bestämd kallelse.

Sommaren 1987 deltog hon i Fransiskusdagarna på Kökar. I en mässa kallades alla manliga präster till altaret för be för vår värld. Och jag tänkte: Gud skapade människan till man och kvinna, varför är det inga kvinnor vid altaret för att be för världen?

– Det blev min prästkallelse. Jag tänkte att jag gör Gud så liten om jag inte blir präst. Jag äger inte källan och vattnet som porlar där. Men jag får vara ett redskap, och vi vet ju att det egentligen är Herren som tjänar vid nattvardsbordet.

Kerstin Haldin-Rönn



PRÄSTLIV. Att gå klädd i prästskjorta kan leda till en del riktigt otippade människomöten. Katarina Gäddnäs berättar här om oväntade frågor mellan butikshyllorna och en riktigt udda taxiresa. 22.2.2023 kl. 21:43

DEMONSTRATION. Ett ryskt par, en rysk-ukrainska och en finlandssvensk har demonstrerat vid ryska ambassaden varje söndag i snart ett år. – Mitt liv har blivit rikare, trots en tragedi och någonting som känns upprivande för oss alla, säger Rabbe Tianen. 22.2.2023 kl. 19:13

NÄRPES. När en ny folkrörelse tar över makten i en församling går det inte helt problemfritt. Det visar erfarenheten i Närpes, där en del anställda upplevt sig ifrågasatta av nya förtroendevalda. 22.2.2023 kl. 08:26

Ukraina. ”Jag har börjar läsa nyheterna. Är jag vuxen nu?” Den tolvåriga flickans fråga illustrerar hur barnen i Ukraina berövas sin barndom. 22.2.2023 kl. 07:41

KYRKANS EKONOMI. Kyrkan har ersatt fakturatrafiken och löneräkningen i församlingarna med servicecentralen Kipa. Det kostar nio miljoner euro om året. Otympligt, tycker kyrkoherde Hans Boije i Vörå. Han tycker att församlingarna ska få välja bort Kipa – om de vill. 21.2.2023 kl. 19:00

Ukraina. ”Lidandet är outhärdligt och antalet förlorade människoliv är stort. Ukrainarna behöver all hjälp och allt stöd de kan få.” 20.2.2023 kl. 18:59

SOMMARLÄGER. Kyrkans Ungdoms sommarläger ordnas i Nykarleby i år. Orsaken är att byggnaden som använts som festsal och logemente för småbarnsfamiljer i Pieksämäki har rivits. 16.2.2023 kl. 20:14

FÖRÄLDRAR. Cecilia Åminne fick som enda barnet till sina åldrande och sjuka föräldrar strida som en tiger för deras välmående. Men det höll på att kosta henne både hälsan och orken. Hur gör man om föräldrarna inte vill ha hemvård? Och hur kommer man till rätta med ilska, trötthet och samvetskval? 8.2.2023 kl. 14:00

DRÖMMAR. Varje natt kommer drömmarna till oss, märkliga och ocensurerade. Natt efter natt nytt manus, ny rollbesättning. – Ju mer vi tar in dem och förstår dem, desto mer minskar vår flykt från oss själva, säger drömgruppsledare Virva Nyback. 8.2.2023 kl. 15:35

riksdagsvalet. Kyrkpressen hör sig i en valenkät för om topptemana i riksdagsvalet i april. Överraskande få av de dagliga krisorden i medierna dyker upp i svaren från Lappträsk i öster till Jakobstad i norr. Många lyfter i stället upp den finländska skolan. 7.2.2023 kl. 09:56

ungdomens kyrkodagar. Jamika Sandbäck och hennes vänner har skickat in fem ärenden om ungdomar och unga vuxna i kyrkan till årets UK. 27.1.2023 kl. 16:05

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21

kyrkkaffe. Stämningen på kyrkkaffet är inte alltid hundra procent avslappnad – men det gör ingenting. Vid kaffebordet lär vi oss också att möta människor som inte är som vi eller tycker som vi, skriver Edit Koskinen. 28.8.2024 kl. 16:43

festival. Att retreatgården Snoan fortfarande finns, behövs och verkar, det ska firas den 13–15 september. – Vi ser fram emot en fest med glädje, en fest för vad som varit och för vad Snoan har betytt, säger Kalle Sällström. 28.8.2024 kl. 16:17

SPLITTRING. För tjugo år sedan grundade Robin Nyman och Matti Aspvik en gudstjänstgemenskap i Jakobstads svenska församling. Sedan lämnade de församlingen, och många följde med in i den nya gemenskapen. Idag ser de att de gjorde mycket genuint och fint – men de ser också uppror, besvikelse och att de fastnade vid perifera saker. 26.8.2024 kl. 15:36

konflikt. Puls Helsingfors och Christoffer Perret svarar på frågorna kring gemenskapen som lämnat Petrus församling i fråga-svar-form på Puls Helsingfors webbsida. ”Vi fick klara besked”, säger de – men kyrkoherde Pia Kummel-Myrskog menar att diskussionen knappt hann börja. 25.8.2024 kl. 11:57

SPLITTRING. En stor del av de lekmän som varit aktiva i Puls-gemenskapen i Petrus församling i Helsingfors lämnar Petrus och bygger något nytt. De hade sin första samling i SLEY:s utrymmen i Helsingfors igår, söndag. 19.8.2024 kl. 14:33