Delade meningar om "kyrkoland"

Kyrka. Förslaget om ett åländskt kyrkoland, som antyds kunna fungera som påtryckning för att man skall få igenom sin vilja i andra frågor, är ogenomtänkt, säger biskop Gustav Björkstrand. Biskopen vägrar förstå, säger Ålands landshövding Peter Lindbäck. Meningsutbytet sker inför öppen ridå i de åländska tidningarna. 27.2.2008 kl. 00:00

 

 
Illustration: Jan Lindström

Ålands landshövding Peter Lindbäck har bland annat med hänvisning till att färingarna fått en egen kyrka drivit tanken att samma kunde fås till stånd på Åland.

– Att hänvisa till Färöarna är inadekvat eftersom Danmark har bevarat statskyrkosystemet. Den danska regeringen och folketinget kunde i samråd med självstyrelsen på Färöarna ta ställning till frågan, skriver biskop Gustav Björkstrand i en debattartikel.

– Ett sådant förfarande är omöjligt i Finland, där kyrkan är autonom och har ensamrätt till initiativ i kyrkolagsfrågor.

– Till detta kommer en rad praktiska aspekter. Församlingarna kan nog klara den löpande ekonomin vid en eventuell skilsmässa.

– Däremot uppstår problem t.ex. vid dyra kyrkorenoveringar av medeltida kyrkor, något som i dag finansieras till övervägande del av kyrkostyrelsen.

Björkstrand påpekar vidare att det är domkapitlet i Borgå som ansvarar för att det finns präster på Åland.

– Landskapet har väl aldrig varit självförsörjande på den punkten. Genom att domkapitlet förordnat präster från riket har tillgången varit tryggad. Om Åland vill gå sin egen väg måste man bli självförsörjande när det gäller inte bara präster, utan också kyrkomusiker, ungdoms- och barnledare samt diakoner.

Hot om ny indelning

Ännu allvarligare är det enligt Björkstrand att ett Borgå stift utan det enspråkiga Åland skulle bli allvarligt hotat i de diskussioner som redan pågår om en ny indelning av stiften i Finland.

– Åland är i detta avseende en viss garanti för en tvåspråkig kyrka i riket som helhet. Det är betänkligt att man kastar fram dylika tankar utan att ha satt sig in i konsekvenserna av dem.

Avslutningsvis hälsar biskop Bjökstrand nyvalde kyrkomötesombudet Peter Lindbäck välkommen i arbetsgemenskapen i stiftet och hela kyrkan.

– Detta även om jag har varit förvånad över det sätt på vilket han som landshövding har uttalat sig före valet.

– Min samlade erfarenhet säger mig att det är lätt att vara kritisk mot andra och att kraftfullt driva egna intressen, men att det endast är genom ett förtroendefullt samarbete som önskade resultat kan uppnås, menar biskopen.

– Det gäller inte minst Åland som har en enda representant i kyrkans högsta beslutande organ med över 100 medlemmar och där alla viktiga beslut fattas med 3⁄4 majoritet, påminner biskop Gustav Björkstrand.

Många bakom förslaget

Landshövding Peter Lindbäck ger biskopen svar på tal.

– Jag skulle aldrig presentera ett förslag som jag inte visste var hållbart, säger Peter Lindbäck.

– Jag är överraskad över att han kommenterar mitt sätt att uttala mig. Han inser inte att det är massor av ålänningar som står bakom det här. De åsikter jag har uttryckt handlar om viktiga frågor för självstyrelsen.

Lindbäck säger att taktiken från åländskt håll under de senaste åtta åren varit att stryka medhårs. Men vad har man åstadkommit då? Ingenting!

– Att biskopen förvånas över att jag som landshövding så kraftfullt har uttalat mig före valet, att jag borde förstå att jag är bara en av drygt hundra och att besluten fattas med majoritet, visar med önskvärd tydlighet att mina ambitioner är de rätta, menar Lindbäck.

Stig Kankkonen



kyrkoherdeval. Exceptionellt, jag tror inte det hänt förr i Borgå stift, säger biskop Bo-Göran Åstrand om det oavgjorda kyrkoherdevalet i Petrus församling i Helsingfors. Senast i maj blir det domkapitlet som fattar beslut om vem som blir kyrkoherde. 4.4.2024 kl. 09:56

kyrkoherdeval. Kyrkoherdevalet i Petrus församling oavgjort efter ett långt möte – församlingsrådets röster föll lika, 6/6. 3.4.2024 kl. 21:54

litteratur. Då Rosanna Fellman var barn såg hon jämnåriga laestadianer få skit för sin tro. Samtidigt bad hon Gud om att inte längre behöva bli mobbad. I dag är hon motvilligt troende och aktuell med en ny bok. 3.4.2024 kl. 10:59

profilen. Ida-Maria Björkqvist lämnade drömjobbet som journalist för att på heltid fundera på hur man ska locka personer under femtio till en kristen samling. 2.4.2024 kl. 10:00

sorg. De har bearbetat varsin sorg. Monica Björkell har sörjt sitt drömbarn, Susann Stenberg mamman som valde att lämna sitt liv och sina barn. – Om vi inte jobbar med vår sorg ligger den därunder och äter upp våra batterier. 1.4.2024 kl. 19:30

PÅSKDAGEN. Påsksöndagens glädje kör förbi långfredagens sorg för pingstvännen Johan Byggningsbacka. – Glädjen har tagit över. 31.3.2024 kl. 08:00

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39

PÅSK. Livet och det goda segrar! I Kyrkpressens påsk­enkät vinner de ljusa och glada tonerna. Men traditionsforskaren Anne Bergman ser också spännande nya drag i vad som är viktigt i påsktid i gemenskapen kring kyrkan. 20.3.2024 kl. 20:00

homosexualitet. Tjugo ledare inom några av kyrkans väckelserörelser säger nej till biskoparnas kompromiss i frågan om samkönat äktenskap. Uttalandet tar avstånd från homosexualitet helt och hållet. 21.3.2024 kl. 09:21

Teologiska fakulteten. – Det finns en stark längtan efter att tro på något mer. Vad ”mer” är, det är vad vi försöker ta reda på inom teologin. Det säger Björn Vikström. 18.3.2024 kl. 10:42

AKTUELLT FRÅN DOMKAPITLET. Domkapitlet sammanträdde på måndagen. 18.3.2024 kl. 16:47

kyrkomusik. John L Bell, präst i Church of Scotland, arbetar bland annat för att kyrkomusiken ska förnyas. Han har gett ut många samlingar med sånger och böcker om liturgi och kyrkomusik. Han gästar Helsingfors och Johannes församling den 7–8 februari. 15.1.2025 kl. 12:49

FINLANDSPRIS. Biskop emeritus Gustav Björkstrand har tilldelats Svenska Akademiens Finlandspris för år 2024. Prisbeloppet är 100 000 kronor. 14.1.2025 kl. 17:17

VÄGLEDNING. På torsdagskvällen hölls den första presentationen av den nya strategin för Borgå stift på Evangeliskt center i Vasa. Men biskop Bo-Göran Åstrand påpekade genast i inledningen att det inte är en strategi i traditionell mening arbetsgruppen tagit fram. 9.1.2025 kl. 22:02

ekonomi. Jonathan och Aron Vik från Åland har startat Sackaiosfonden – ett projekt som förenar ekonomi och tro. De vill bidra till kristen verksamhet och inspirera andra, samtidigt som de utforskar vad det innebär att tjäna Gud i sina framtida karriärer. 8.1.2025 kl. 18:32

SÅNG. Huvudgästen vid kantorsdagar i Vasa i februari är den skotske prästen och psalmskaparen John L Bell, känd för de så kallade Iona-sångerna. Inför detta slår jag upp hans bok The Singing Thing – a case for congregational song. Frågan är: Varför sjunger vi? Bokens innehållsförteckning är ett svar i 10 punkter på denna fråga: 28.1.2025 kl. 11:06