Relationer är som trädgårdar

Människa. Fundera inte på vad din partner kan göra för dig utan vad du kan göra för din partner. Rådet kommer från samlevnadsexperten Katerina Janouch. 13.2.2008 kl. 00:00

Fundera inte på vad din partner kan göra för dig utan vad du kan göra för din partner. Rådet kommer från samlevnadsexperten Katerina Janouch.

 

– Var och en måste själv avgöra hur mycket man vill kämpa, hur mycket ens förhållande är värt för en, säger Katerina Janouch. (Fotograf:Karolina Isaksson)

Att våra relationer till varandra är en stor tillgång behöver man inte tvivla på när man lyssnar på den svenska författaren, fembarnsmamman och samlevnadsexperten Katerina Janouch. Hon talar dels om vad vänlighet, kroppskontakt och arbete för relationen kan åstadkomma, dels utstrålar hon själv livsenergi och hopp. Omkring 250 personer samlades i Stjärnhallen i Nykarleby förra veckan för att höra henne föreläsa under rubriken ”Att leva tillsammans – ett spännande livsprojekt”.

– Själv är jag frånskild och omgift sedan 15 år, berättar hon.

– De första åtta åren av mitt nuvarande äktenskap var min man alkoholmissbrukare, men nu har vi levt tillsammans utan missbruk i sju år. Att jag är samlevnadsexpert betyder inte att allt är en enda lycka därhemma; vi grälar fortfarande ganska mycket.

Katerina Janouch utgav 2004 den självutlämnande bästsäljarromanen ”Anhörig” som handlar om att leva med en missbrukare. Hon har också gett ut ett tiotal andra böcker, bland annat flera kring sexualitet, och har varit samlevnadsrådgivare i omkring 15 år. Hon talar därför både utifrån egen erfarenhet och utifrån andra människors frågor. Framför allt riktar hon sig till personer som lever i en parrelation och som redan har gjort det ett bra tag och har svårt att bevara lusten och glädjen i relationen.

– Det vanligaste problemet är att vi känner oss missförstådda. Vi upplever att vi inte blir sedda, inte älskade, säger hon. Då är det lätt hänt att det uppstår ett missnöje som byggs på vartefter och leder till bitterhet.

– I en parrelation diskuterar vi allt från vilken färg vi skall ha på gardinerna till frågor om Gud och politik, så det är klart att det inte är enkelt.

Att ge är att få

Vad kan man då göra för att känna sig mera sedd?

Janouch poängterar gång på gång att det inte är fruktbart att skylla alla problem på sin partner. Hon uppmanar oss att till exempel på Alla hjärtans dag fundera på vad vi själva kan göra för vår partner.

– När man ger, då får man. Oftast.

En del människor tycker att de inte är så bra på att formulera sig. Därför låter de bli att uttrycka sin kärlek i ord, men enligt Janouch handlar det om att man själv skapar hinder för att slippa ta risken. Att formulera sig behöver inte vara något märkvärdigt utan handlar om att säga de enkla ord som helt enkelt kommer för en – gör man det så i form av ett litet sms eller skriver ett helt kärleksbrev.

– Vår största fiende i våra relationer är vår egen rädsla – rädsla för att någon annan skall se vår svaghet och inte ta emot oss. Men om vi låter bli att ta risken att visa oss får vi heller inget tillbaka, och det leder lätt till att vi börjar tro att vi inte är värda att bli älskade.

– Vi är faktiskt lätt påverkade av att få vänlighet av vår partner. Vi skulle få det mycket enklare om vi bemötte andra på ett vänligt sätt. De relationer vi har kan verkligen överraska oss om vi har ett öppet sinnelag, fortsätter Janouch.

Förutom vänlighet talar hon om vikten av kroppskontakt och av att ta hand om sig själv. Kroppskontakt ger bättre immunförsvar, skapar i sig närhet och minskar behovet av bråk. Sexualitet kan också skapa en atmosfär som får en att vilja be om förlåtelse för hur man betett sig tidigare.

– Sex är jättebra mentalhygieniskt, men vi behöver inte se det som ett misslyckande om det inte fungerar sexuellt. Resans mål och mening är att vi är nära varandra.

Samma pannkaka igen?

Relationer fungerar sällan ”per automatik”. Katerina Janouch menar att de är trädgårdar som måste ansas, också emotionellt.

– Våra trädgårdar skulle blomstra om vi lade ner lika mycket energi på att ta hand om dem och om oss själva som på att klaga över relationen. Alla relationsinvesteringar borde börja med att man blir medveten om sig själv – var man själv står, hur man uttrycker sig och vad man vill. När man vill byta ut en partner är det oftast så att det är man själv som går en på nerverna. Men om man inte tar itu med sig själv blir det samma pannkaka i nästa relation.

Samtidigt betonar Janouch att det inte skall vara ett självändamål att stanna kvar i en relation som inte fungerar.

– Det finns människor som liksom försöker ”bevisa något” genom att stanna kvar. Men ibland är det bra att ge upp, också för barnen. Klivet ut ur relationen kan vara just det som behövs.

– Men på det hela taget tycker jag att det bästa vi har är varandra, säger Katerina Janouch med eftertryck.

Catharina Östman



samarbete. Skola, dagis och församlingshem i samma byggnad? Det kan bli verklighet i Houtskär. 14.2.2020 kl. 15:46

Valanalys. Väntat resultat i kyrkomötesvalet, anser Lucas Snellman. Den regionala spridningen är bra bland de invalda i Borgå stift, liksom bredden av kunnande. 14.2.2020 kl. 11:29

kyrkomötesval. De moderata konservativa och liberala – de som talar för att olika åsikter ska rymmas inom kyrkan och är redo att göra kompromisser – hade framgång i kyrkomötesvalet, konstaterar forskaren Veli-Matti Salminen. 13.2.2020 kl. 14:03

politiker. "Börja öva nu, för i himlen måste ni ändå komma överens." Det är Timo Soinis hälsning till sannfinländska politiker och finlandssvenska journalister. 13.2.2020 kl. 12:04

Thailand. Bob van Rijn hjälper fattiga i den thailändska djungeln – utan lön. Han missionerar inte, fast han är kristen. – Folk behöver först mat och kläder. 13.2.2020 kl. 12:00

val. Till stiftsfullmäktige väljs 14 lekmannamedlemmar och sju prästmedlemmar. Dessa valdes in. 12.2.2020 kl. 18:02

val. Borgå stift har fått två helt nya kyrkomötesombud: Ulla-Maj Wideroos och Mia Anderssén-Löf. 12.2.2020 kl. 17:25

val. Under de kommande fyra åren representeras Borgå stift av prästombuden Mia Anderssén-Löf och Rolf Steffansson och lekmannaombuden Ulla-Maj Wideroos, Göran Stenlund och Patrik Hagman i kyrkomötet, kyrkans riksdag. 12.2.2020 kl. 16:49

Läsning. Församlingen kan inte sitta i församlingshemmet och vänta på att folk ska komma dit. Församlingen måste ut i samhället. 11.2.2020 kl. 11:31

Volontärer. Gemenskapen i den svenska kyrkan i Fuengirola drar Karl- Erik och Ulla-Brita Wikström till den spanska solkusten. Nu senast som volontärer. 10.2.2020 kl. 13:28

körsång. Drömmer du om att få sjunga i kör även om det känns knepigt att hitta tid för övning varje vecka? Då kan projektkören Voice vara det du söker! 12.2.2020 kl. 00:01

familjevardag. Det är lättare att vara förälder om det finns någon att vända sig till när man behöver hjälp. Det här har Gemensamt Ansvar tagit fasta på i årets insamling. 12.2.2020 kl. 00:01

kyrkoherdeinstallation. Vid årsskiftet gick Purmo, Esse och Pedersöre församlingarna samman i nya Pedersöre församlingen. På söndagen installerades nya kyrkoherden Kaj Granlund i tjänst i en välfylld Purmo kyrka. 9.2.2020 kl. 16:34

nytt från domkapitlet. Hans Häggblom och Berndt Berg har förlänats prosttiteln. 6.2.2020 kl. 16:01

medaljer. Biskop Bo-Göran Åstrand premierade idag personer som arbetat länge och förtjänstfullt för kyrkan och stiftet. 6.2.2020 kl. 15:22

LEDIGA TJÄNSTER. Johannes församling i Helsingfors vill anställa en citykaplan, som särskilt ska arbeta med den åldersgrupp som har en svag relation till församlingen. 11.10.2023 kl. 16:09

Svenska kyrkan. I KP:s serie om kyrkoherdar i Norden: Sverige. – – – Den svenska kyrkoherden är allt oftare både andlig herde och daglig chef i stora "superpastorat" i Svenska kyrkan. Henrik Törnqvist blev kyrkoherde för en nyfusionerad storförsamling i Trollhättan. 9.10.2023 kl. 16:32

kyrkoherdar. Den finländska kyrkoherdens roll och makt i församlingen är ett stående tema. Därför tittade Kyrkpressen på hur deras kolleger i tre andra nordiska länder, Henrik, Erik och Louise jobbar. 10.10.2023 kl. 18:24

den norske kirke. I KP:s serie om kyrkoherdar i Norden: Norge. – – – Den norska kyrkoherden jobbar i en kyrka som söker sina former efter att ha slutat vara statskyrka 2012. Soknepresten är en av medlemmarna i församlingsrådet. Men chef på församlingskansliet är en "daglig leder", inte prästen. 9.10.2023 kl. 16:36

FOLKEKIRKEN I DANMARK. I KP:s serie om kyrkoherdar i Norden: Danmark. – – – Den danska kyrkoherden är traditionellt präst i en enprästförsamling i ett "sogn" som kan vara mycket litet. Sognepræsten är inte förman för församlingens anställda. Louise Britzes telefon i Köpenhamns förorten Nørrebro ringer dygnet runt ändå. 9.10.2023 kl. 16:34