Relationer är som trädgårdar

Människa. Fundera inte på vad din partner kan göra för dig utan vad du kan göra för din partner. Rådet kommer från samlevnadsexperten Katerina Janouch. 13.2.2008 kl. 00:00

Fundera inte på vad din partner kan göra för dig utan vad du kan göra för din partner. Rådet kommer från samlevnadsexperten Katerina Janouch.

 

– Var och en måste själv avgöra hur mycket man vill kämpa, hur mycket ens förhållande är värt för en, säger Katerina Janouch. (Fotograf:Karolina Isaksson)

Att våra relationer till varandra är en stor tillgång behöver man inte tvivla på när man lyssnar på den svenska författaren, fembarnsmamman och samlevnadsexperten Katerina Janouch. Hon talar dels om vad vänlighet, kroppskontakt och arbete för relationen kan åstadkomma, dels utstrålar hon själv livsenergi och hopp. Omkring 250 personer samlades i Stjärnhallen i Nykarleby förra veckan för att höra henne föreläsa under rubriken ”Att leva tillsammans – ett spännande livsprojekt”.

– Själv är jag frånskild och omgift sedan 15 år, berättar hon.

– De första åtta åren av mitt nuvarande äktenskap var min man alkoholmissbrukare, men nu har vi levt tillsammans utan missbruk i sju år. Att jag är samlevnadsexpert betyder inte att allt är en enda lycka därhemma; vi grälar fortfarande ganska mycket.

Katerina Janouch utgav 2004 den självutlämnande bästsäljarromanen ”Anhörig” som handlar om att leva med en missbrukare. Hon har också gett ut ett tiotal andra böcker, bland annat flera kring sexualitet, och har varit samlevnadsrådgivare i omkring 15 år. Hon talar därför både utifrån egen erfarenhet och utifrån andra människors frågor. Framför allt riktar hon sig till personer som lever i en parrelation och som redan har gjort det ett bra tag och har svårt att bevara lusten och glädjen i relationen.

– Det vanligaste problemet är att vi känner oss missförstådda. Vi upplever att vi inte blir sedda, inte älskade, säger hon. Då är det lätt hänt att det uppstår ett missnöje som byggs på vartefter och leder till bitterhet.

– I en parrelation diskuterar vi allt från vilken färg vi skall ha på gardinerna till frågor om Gud och politik, så det är klart att det inte är enkelt.

Att ge är att få

Vad kan man då göra för att känna sig mera sedd?

Janouch poängterar gång på gång att det inte är fruktbart att skylla alla problem på sin partner. Hon uppmanar oss att till exempel på Alla hjärtans dag fundera på vad vi själva kan göra för vår partner.

– När man ger, då får man. Oftast.

En del människor tycker att de inte är så bra på att formulera sig. Därför låter de bli att uttrycka sin kärlek i ord, men enligt Janouch handlar det om att man själv skapar hinder för att slippa ta risken. Att formulera sig behöver inte vara något märkvärdigt utan handlar om att säga de enkla ord som helt enkelt kommer för en – gör man det så i form av ett litet sms eller skriver ett helt kärleksbrev.

– Vår största fiende i våra relationer är vår egen rädsla – rädsla för att någon annan skall se vår svaghet och inte ta emot oss. Men om vi låter bli att ta risken att visa oss får vi heller inget tillbaka, och det leder lätt till att vi börjar tro att vi inte är värda att bli älskade.

– Vi är faktiskt lätt påverkade av att få vänlighet av vår partner. Vi skulle få det mycket enklare om vi bemötte andra på ett vänligt sätt. De relationer vi har kan verkligen överraska oss om vi har ett öppet sinnelag, fortsätter Janouch.

Förutom vänlighet talar hon om vikten av kroppskontakt och av att ta hand om sig själv. Kroppskontakt ger bättre immunförsvar, skapar i sig närhet och minskar behovet av bråk. Sexualitet kan också skapa en atmosfär som får en att vilja be om förlåtelse för hur man betett sig tidigare.

– Sex är jättebra mentalhygieniskt, men vi behöver inte se det som ett misslyckande om det inte fungerar sexuellt. Resans mål och mening är att vi är nära varandra.

Samma pannkaka igen?

Relationer fungerar sällan ”per automatik”. Katerina Janouch menar att de är trädgårdar som måste ansas, också emotionellt.

– Våra trädgårdar skulle blomstra om vi lade ner lika mycket energi på att ta hand om dem och om oss själva som på att klaga över relationen. Alla relationsinvesteringar borde börja med att man blir medveten om sig själv – var man själv står, hur man uttrycker sig och vad man vill. När man vill byta ut en partner är det oftast så att det är man själv som går en på nerverna. Men om man inte tar itu med sig själv blir det samma pannkaka i nästa relation.

Samtidigt betonar Janouch att det inte skall vara ett självändamål att stanna kvar i en relation som inte fungerar.

– Det finns människor som liksom försöker ”bevisa något” genom att stanna kvar. Men ibland är det bra att ge upp, också för barnen. Klivet ut ur relationen kan vara just det som behövs.

– Men på det hela taget tycker jag att det bästa vi har är varandra, säger Katerina Janouch med eftertryck.

Catharina Östman



KYRKANS EKONOMI. Kyrkan har ersatt fakturatrafiken och löneräkningen i församlingarna med servicecentralen Kipa. Det kostar nio miljoner euro om året. Otympligt, tycker kyrkoherde Hans Boije i Vörå. Han tycker att församlingarna ska få välja bort Kipa – om de vill. 21.2.2023 kl. 19:00

Ukraina. ”Lidandet är outhärdligt och antalet förlorade människoliv är stort. Ukrainarna behöver all hjälp och allt stöd de kan få.” 20.2.2023 kl. 18:59

SOMMARLÄGER. Kyrkans Ungdoms sommarläger ordnas i Nykarleby i år. Orsaken är att byggnaden som använts som festsal och logemente för småbarnsfamiljer i Pieksämäki har rivits. 16.2.2023 kl. 20:14

FÖRÄLDRAR. Cecilia Åminne fick som enda barnet till sina åldrande och sjuka föräldrar strida som en tiger för deras välmående. Men det höll på att kosta henne både hälsan och orken. Hur gör man om föräldrarna inte vill ha hemvård? Och hur kommer man till rätta med ilska, trötthet och samvetskval? 8.2.2023 kl. 14:00

DRÖMMAR. Varje natt kommer drömmarna till oss, märkliga och ocensurerade. Natt efter natt nytt manus, ny rollbesättning. – Ju mer vi tar in dem och förstår dem, desto mer minskar vår flykt från oss själva, säger drömgruppsledare Virva Nyback. 8.2.2023 kl. 15:35

riksdagsvalet. Kyrkpressen hör sig i en valenkät för om topptemana i riksdagsvalet i april. Överraskande få av de dagliga krisorden i medierna dyker upp i svaren från Lappträsk i öster till Jakobstad i norr. Många lyfter i stället upp den finländska skolan. 7.2.2023 kl. 09:56

ungdomens kyrkodagar. Jamika Sandbäck och hennes vänner har skickat in fem ärenden om ungdomar och unga vuxna i kyrkan till årets UK. 27.1.2023 kl. 16:05

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00

LUTHERFORSKNING. Medan Leif Erikson forskat i Luthers skrifter har han överraskats av att frälsningsvissheten förekommer i det mesta reformatorn skriver. 14.2.2023 kl. 09:00

OVAN I KYRKAN. Som barn gick jag i tant Signes söndagsskola. Där hade vi en sparbössa som vi idag kanske skulle uppfatta som rasistisk, för på den fanns gestalten av ett svart barn som knäböjde och nickade tacksamt med huvudet varje gång det sattes en slant i sparbössan. 14.2.2023 kl. 09:07

SPLITTRING. En stor del av de lekmän som varit aktiva i Puls-gemenskapen i Petrus församling i Helsingfors lämnar Petrus och bygger något nytt. De hade sin första samling i SLEY:s utrymmen i Helsingfors igår, söndag. 19.8.2024 kl. 14:33

SÖNDAGEN. Vi människor söker mening, vi söker förklaringar och logiska resonemang för att kunna förklara världen. Vi vill kunna förklara det vi ställs inför, särskilt då olycka drabbar oss. Varför sker det här? Varför sker det här mig? 18.8.2024 kl. 09:00

diakoni. Några diakoniarbetare runtom i Borgå stift kommer blogga på Andetagbloggen varje fredag med en text som tangerar diakoni på något sätt. 16.8.2024 kl. 19:09

LIVSBERÄTTELSE. Han trodde att han var immun mot den sektliknande församlingens manipulation. – Jag trodde att jag kunde hålla mitt huvud kallt. Ändå drogs jag in i församlingen på grund av min tro och mina sårbarheter, säger David Sandström. 14.8.2024 kl. 08:00

NEDSKÄRNING. Jag ser det principiella problemet, men kyrkans inkomster kommer ändå att vara märkbart större än tidigare, säger undervisnings- och kyrkominister Anders Adlercreutz om regeringens nedskärningar i finansieringen av kyrkans samhällsuppdrag. 14.8.2024 kl. 08:50