Nej tack till juridiskt tricksande

Ledare. Ledare 6/2008 I dagarna kan evangelisk-lutherska kyrkan i Finland se tillbaka på 22 år med kyrkomötets beslut att öppna prästämbetet också för kvinnor och på 20 år med kvinnliga präster. 4.2.2008 kl. 00:00
 
Illustration: Jan Lindström

 

I dagarna kan evangelisk-lutherska kyrkan i Finland se tillbaka på 22 år med kyrkomötets beslut att öppna prästämbetet också för kvinnor och på 20 år med kvinnliga präster. Beslutet fattade kyrkomötet år 1986 och två år senare, alltså 1988, trädde den lag som möjliggjorde prästvigning av kvinnor i kraft.
Trots att vi alltså i två decennier har haft kvinnliga präster i vår kyrka hålls den så kallade kvinnoprästdebatten fortfarande varm, ibland kokar den fortfarande till och med över.

Ett inlägg i debatten kom biskopen i Uleåborgs stift Samuel Salmi nyligen med då han slog fast att man inte kan acceptera tricksande med juridik i fråga om kvinnornas prästerskap.
Det är lätt att hålla med och instämma.
Tricksande med juridik kan inte accepteras. Inte då det gäller kvinnor som är präster i vår kyrka, men inte heller andra.

I sin
avhandling ”Bekännelsen som kyrkans rätt” har teologie doktor Arto Seppänen systematiskt granskat de beslut som har fattats i väjningsärenden (se mera på nyhetsplats). Det har han gjort ur ett juridiskt perspektiv där kyrkorätten, med kyrkans bekännelse som grundbult och tolkningsnyckel, är central.
Seppänen har kommit till slutsatsen att en präst har laglig rätt att väja. Detta inte endast på grund av sin personliga övertygelse, utan för att övertygelsen har sin grund i bekännelsen och rätten att följa övertygelsen är tryggad i lag. Den slutsatsen strider mot den rådande lagtolkningen både inom och utanför kyrkan.

Seppänens doktorsavhandling är ytterst inte ett inlägg endast i den så kallade kvinnoprästdebatten. Dess betydelse som debattinlägg på högsta akademiska nivå får den som bidrag till den allt viktigare debatten om bekännelsens betydelse.
Eller lite populariserat sagt: debatten om vilken betydelse Bibeln, den äldsta kyrkans tre bekännelseskrifter och de lutherska bekännelseskrifterna har både för den kyrkliga lagstiftningen och för den allmänna lagtolkningen i kyrkliga frågor och ärenden.

Kollegan Kotimaa
bad ärkebiskop Jukka Paarma och biskopen i Esbo stift Mikko Heikka kommentera Seppänens avhandling.
Ingendera gjorde det.
Paarma hänvisade till att han inte hinner medan Heikka kort konstaterade att Seppänens slutsats är en fråga för jurister att ta ställning till.

Heikka har delvis rätt.
Seppänen har med sin kyrkorättsligt betonade granskning av domkapitelsbeslut och beslut i Högsta förvaltningsdomstolen visat att det kan finnas juridiska nycklar och tolkningar som trots allt kanske ännu inte har beaktats eller inte har beaktats i tillräckligt hör grad.
Varken inom kyrkan eller utanför den.
Heikka har delvis fel eftersom frågan om kyrkans bekännelse inte är en juridisk utan en teologisk fråga som i sista hand avgörs av kyrkomötet. Enligt lagen är det kyrkomötet som fattar beslut om kyrkans lära.

Vad den kyrkans bekännelse som Seppänen bygger sitt resonemang på och kring är, är alltså inte given en gång för alla och inte alltid entydigt klart.
Enklare blir denna sida av saken inte av att det råder oenighet inte endast om kyrkans bekännelse utan också om huruvida kvinnoprästfrågan över huvud taget är en fråga som faller inom ramen för bekännelsen. Är den alltså en lärofråga, en bekännelsefråga eller en ordningsfråga?

I dag arbetar ingen inom vår kyrka för att frånta kvinnor rätten att vara präster och att vara det fullt ut. Ingen vill heller juridiskt tricksa med deras rättigheter.
Precis som man har utrett vad som gäller för de kvinnliga prästerna och deras ställning är det viktigt att lika grundligt utreda vad som gäller för dem som på grund av sin övertygelse inte kan ha altargemenskap med kvinnliga präster.

Då vi vet svaret på frågan är förhoppningsvis en hel del vunnet. Förutsatt alla är beredda att acceptera svaret förstås.
Finns rätten att väja måste kyrkan antingen acceptera det eller lagstifta så att det blir omöjligt. Till exempel genom att slå fast att det är villolära att säga nej till kvinnliga präster och att det alltså strider mot kyrkans bekännelse.
I en sådan situation kan de som anser sig tvingade av sitt samvete att väja knappast göra mycket annat än söka andra vägar att tjäna Gud än som präster i evangelisk-lutherska kyrkan i Finland.

Men som
Salmi slog fast: tricksande med juridik, inklusive kyrkolagens bekännelseparagraf, kan inte accepteras. Varken i ena eller andra riktningen.

Stig Kankkonen



Kolumn. Jag slogs en morgon av hur mycket det finns att förundras över när sommar går över till höst och höst till vinter. Färgerna, dofterna, tystnaden. Det är något speciellt när naturen skiftar och går in i en annan säsong. Det påminner mig om att världen och livet har en rytm att följa. 6.11.2023 kl. 08:00

Stiftsdagar. Firandet av Borgå stifts 100-årsjubileum kulminerade i en festmässa i Borgå domkyrka. Kyrkpressen frågade några festdeltagare vad de tyckte mest om under stiftsdagarna i Borgå – och vad de tror om de följande 100 åren. 29.10.2023 kl. 15:22

Kolumn. På vägen till kyrkan möter jag tiggare och brödköer. Nyheterna har påmint mig om krig, människor på flykt, ensamhet, våld i hemmen och om hur dåligt vår underbart vackra planet mår. Det gör ont och jag känner mig maktlös. Helst skulle jag stänga ut alltsammans, leva i min egen bubbla, sluta bry mig. 28.10.2023 kl. 21:38

BORGÅ STIFT 100 ÅR. Att Borgå stift finns är ingen självklarhet, det hängde på ett hår. När stiftet inledde firandet av sitt 100-årsjubileum i Borgå idag, fredag, diskuterades bland annat behovet av en plats där vi kan träna på att se på saker från olika håll. 27.10.2023 kl. 18:29

SOMMARREPRISEN 2024. För snart trettio år upplevde Fredrik Nygård att Gud befriat honom från sitt spelberoende. Sedan dess har han spelat bort 2,5 miljoner euro, lurat och bedragit. För fem år sedan upplevde han en ny befrielse och har inte spelat sedan dess. Skulderna kan han aldrig betala tillbaka, men han betalar små symboliska belopp varje månad på eget initiativ. 18.7.2024 kl. 10:00

mission. Missionsorganisationerna SLEY och Kansanlähetys på fallrepet för prästvigningar i Sankt Petersburg – där den lutherska kyrkan inte har kvinnor som präster. 25.10.2023 kl. 13:54

PERSONPORTRÄTT. Förluster och motgångar har präglat Chris Gullmans liv. – Jag blev adopterad från Hongkong när jag var fem år, och den förlusten bär jag alltid med mig. Men jag har kommit att älska mitt liv för alla dess bländande nyanser av ljus och mörker. 24.10.2023 kl. 15:38

BISKOPSBREV. Det andra biskopsbrevet sedan 2021 handlar om bön och längtan. Biskoparna berättar hur de själva ber. 24.10.2023 kl. 17:00

KYRKOMÖTET. I ett konservativt kyrkomöte fick Borgå stift en övervägande liberal grupp i valet för fyra år sedan. Nu slutar många ombud. Valet av nytt kyrkomöte i vinter förrättas från rätt så tomt bord. 24.10.2023 kl. 14:04

heliga platser. I en avförtrollad värld, en värld där människan är allestädes närvarande, spanar vi efter glimtar av helighet. Mikael Kurkiala vill klä glimtarna i ett språk där vi verkligen kan mötas. – Så fort vi har definierat något har vi låst in det. När vi gör det så dödar vi det. 23.10.2023 kl. 10:05

webbplats. Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland har förnyat sina webbplatser, evl.fi och evl.fi/plus. 19.10.2023 kl. 17:44

OVAN I KYRKAN. Du brukar kanske inte ”gå i kyrkan” men den är din, och du får gå in i den när som helst. 17.10.2023 kl. 16:26

HEMLÖSHET. I oktober ordnas De bostadslösas natt. Det räcker inte enligt diakoniarbetare Henrika Lemberg, diakoniarbetare i Borgå. 12.10.2023 kl. 13:36

Herdeval. Karl af Hällström, Yvonne Terlinden och Markus Weckström har sökt kyrkoherdetjänsten i Karis-Pojo svenska församling. Domkapitlet placerar af Hällström i första förslagsrum. Valet hålls den 10 december. 13.10.2023 kl. 15:23

andreaskyrkan. Ifol scoutade fotbollsklubben HJK Nils Svensson på en match i Ettan i Sverige. Ett år senare är han med i ungdomsledarteamet i Andreaskyrkan i Helsingfors. 12.10.2023 kl. 12:00

julkalender. En del har på sociala medier uttryckt bestörtning över texterna bakom luckorna i årets julkalender, som sänds till församlingsmedlemmar i bland annat Helsingfors, Vanda, Esbo och Grankulla. 3.12.2024 kl. 13:15

adventskalender. I den här veckans Kyrkpressen får du en adventskalender: varsågod! Texterna bakom årets luckor är skrivna av essäisten, författaren Antti Nylén. – Jag tar mina läsare på allvar och kräver mycket av dem, säger han. 26.11.2024 kl. 12:47

Kultur. 26-åriga Kristian Vuoristo komponerade ett körverk till en gammal psaltarpsalm – med klassiska teman som känslan av att vara omringad och pressad. – När allt blir för överväldigande, då rinner man bort. Man ger vika eller ger upp – och accepterar, säger han. 29.11.2024 kl. 13:08

ortodoxa kyrkan. Ortodoxa kyrkomötet samlat på Valamo kloster har valt Uleåborgsmetropoliten Elia till ny ärkebiskop för den ortodoxa kyrkan i Finland 27.11.2024 kl. 13:26

Personligt. Då Stefan Löv var 28 år blev han pastor i en församling som var nedläggningshotad. Drygt 25 år senare blomstrar församlingen, men själv har han mött sjukdom, sorg, sitt eget bekräftelsebehov och utmattning. – Det som lär en absolut mest om tro är lidande, säger han. 27.11.2024 kl. 15:19