När prinsessan räddade prinsen

Kultur. Kan prinsessan vara modig och rädda prinsen? Föreställningen Prins Enok – Prins Sessan ifrågasätter de könsroller vi vuxna omedvetet fostrar in barnen i.
31.12.2007 kl. 00:00

Kan prinsessan vara modig och rädda prinsen? Föreställningen Prins Enok – Prins Sessan ifrågasätter de könsroller vi vuxna omedvetet fostrar in barnen i.

 
Joanna Wingren spelar prinsessan Sessan och Åsa Wallenius draken Felix i Blaue Fraus Prins Enok - Prins Sessan.

Det var en gång en prinsessa som väntade på prinsen sååå länge att hennes fläta släpade i marken. Så klippte hon av den och gav sig i väg för att rädda prinsen i stället. Med på färden kom hennes bästa vän, en ängslig drake som gillade surskorpa med rabarbersylt och inte tyckte så mycket om äventyr.

Fast båda två var rädda för mörker.

Så här börjar Teaterföreningen Blaue Fraus nya barnpjäs Prins Enok – Prins Sessan, som hade urpremiär i december och som på våren ska turnera runt på daghem och förskolor i Svenskfinland. I samband med turnén är Folkhälsan med om att ordna seminarier som riktar sig till föräldrar, dagis- och förskolepersonal.

– Det är jättebra om vi på det här sättet kan bidra till att bredda sättet att vara flicka, pojke, prinsessa och drake på, säger Sara Sundell, projektledare vid Folkhälsan och ansvarig för Folkhälsans tjej- och pojkgrupper.


Sara Sundell hoppas att vi ska kunna bredda könsrollerna redan på dagis.

– I den här berättelsen är det prinsessan som är modig och stark och draken som är rädd. Barnen som går på det referensdagis som sett föreställningen tidigare började också leka att de var prinsessor som skulle ut på äventyr!

Hur beter vi oss?

I samband med seminarierna delar Folkhälsan ut ett arbetsmaterial som i första hand riktar sig till dagispersonal. Materialet innehåller tips på olika sätt att bredda könsrollerna på dagis.

– Det handlar om att barn ska få samma rättigheter, erfarenheter och möjligheter, oberoende av kön. Att vi inte begränsar deras liv med krav på hur vi tycker att de ska vara på grund av deras kön.

Forskning visar att flickor och pojkar behandlas olika och därför inte får samma resurser. Pojkar uppfostras inte till att ta hänsyn, medan flickorna tidigt får lära sig att ta hand om andra. Flickorna är däremot dåliga på att ta plats.

– För dagispersonal är en bra början att helt enkelt iaktta sig själva och kollegerna: beter man sig faktiskt likadant mot flickor och pojkar? Flickor förväntas vara hjälpsamma. Undersökningar visar att dagispersonal tenderar att väldigt ofta säga ”nej” till pojkar. De får hela tiden höra negativa saker.

– Barn lär sig snabbt hur man får vuxnas uppmärksamhet, och negativ uppmärksamhet är bättre än ingen alls.
Sundell tycker att det också är en bra idé att gå igenom dagisets filmer och böcker. Hur många av huvudpersonerna är flickor, hur många pojkar? Kan man bredda urvalet?

Läs mera i Kp 1/2008.

Sofia Torvalds



”Vem är rädd för svarte man?” sjunger det fiktiva punkbandet Lampedusa i bakgrunden, medan regissören Tanya Weinstein ser på. 22.3.2016 kl. 09:00

skärtorsdag. Förra året öppnade präster i Helsingfors ett tillfälligt fottvätteri till påsken. Nu fortsätter Vanda finska församling i deras fotspår. 22.3.2016 kl. 00:00

Här finns alla färgläggningsbilder som ingått i Kyrkpressen under vårvintern. Klicka på bilderna så kommer du till en utskrivbar version. Bilderna är skapade av Johanna Öst-Häggblom och Sofie Björkgren-Näse. 21.3.2016 kl. 14:58

fattigdom. Hälften av det ekonomiska stöd på totalt 7,8 miljoner som diakonin delade ut ifjol riktades till barnfamiljer. 18.3.2016 kl. 00:00

livsåskådning. Utbildningsverkets svenska sektion i Helsingfors planerar införa gemensamma lektioner i livsåskådning och religion i grundskolan. 18.3.2016 kl. 11:21

bnö. Busslaster har kommit till hennes förbönskvällar genom åren, brev fyllda av oro har skickats till hennes adress. 17.3.2016 kl. 11:26

musik. Sari Murtonen vid Östra Finlands universitet har intervjuat tio unga vuxna om vad de uppfattar som andlig musik. 17.3.2016 kl. 15:23

vanda. Nu är Vandaförsamlingarna och Vanda stad eniga om hur kvarteret vid Dickursby kyrka ska utvecklas. 17.3.2016 kl. 11:02

själavård. Nu går det att fylla i ett kort för att informera vårdpersonal om att du önskar förbön eller nattvard om du råkar ut för en olycka eller sjukdom. 17.3.2016 kl. 11:00

Matbankens insamling av varor som ska delas ut till påsken har inletts på Åland. 17.3.2016 kl. 10:53

yle. I år har det gått 90 år sedan den första radiogudstjänsten sändes. 17.3.2016 kl. 10:52

Det är svårt att få fullgod service på svenska, säger några åländska kyrkoherdar. 11.3.2016 kl. 15:26

I militären fick Mathias Salo ett bönesvar, en förvissning om att Gud tar hand om honom. Den vetskapen ger honom mod att välja nya vägar i livet. Fotbollen som sysselsatt honom i 18 år har han nu valt bort. Nästa höst väntar teologistudier, i sommar en resa till USA. 11.3.2016 kl. 08:53

Författaren och journalisten Erik Wahlström skriver om hur en hel generation i familjen Wahlström lämnade Frälsningsarmén. 11.3.2016 kl. 00:00

krig. Vi måste komma ihåg kriget för att kunna glömma det, säger regissören Ari Matikainen. 9.3.2016 kl. 00:00

FÖRSAMLINGSVALET. Ulla-Maj Wideroos är röstmagnet i Närpes också i detta val, precis som för fyra år sedan. Men antalet röster är nu färre, 96 mot 157 för fyra år sedan. 21.11.2022 kl. 13:46

FÖRSAMLINGSVAL. Stefan Vikström var röstkung i församlingsvalet i Borgå svenska domkyrkoförsamling med 141 röster – men bara en röst bakom honom kom hans dotter Rebecka Stråhlman med 140. Hon var däremot röstdrottning i kyrkofullmäktigevalet, med hela 202 röster. 21.11.2022 kl. 13:41

FÖRSAMLINGSVALET. Den nedåtgående trenden för röstningsprocenten i församlingsvalet fortsätter. Enligt de första siffrorna dagen efter valet använde bara var åttonde församlingsmedlem sin röst. Den preliminära röstningsprocenten är 12,7 procent. 21.11.2022 kl. 00:01

FÖRSAMLINGSVAL. En välrepresenterad grupp bland dem som fått mycket röster i församlingsvalet på svenska är lärare. En av dem är Cecilia Åminne i Jakobstad. En pedagogisk blick på kyrkans röstningssystem lämnar en del övrigt att önska; framöver skulle hon gärna se direktval av kyrkomötesombud och biskopar. – Det är jätteskumt att säga att alla är lika värda, men sedan får alla inte rösta. 20.11.2022 kl. 22:39

FÖRSAMLINGSVALET. Församlingen var en av de få i Finland som höjde röstningsprocenten sedan församlingsvalet 2018. 20.11.2022 kl. 22:20