Viktigt att påverka

Ledare. Ledare 1/2008 I en representativ demokrati företräds de egentliga makthavarna, folket, av sina valda representanter. Detta uttrycker grundlagen så här: ”Statsmakten i Finland tillkommer folket, som företräds av riksdagen.” 1.1.2008 kl. 00:00
I en representativ demokrati företräds de egentliga makthavarna, folket, av sina valda representanter. Detta uttrycker grundlagen så här: ”Statsmakten i Finland tillkommer folket, som företräds av riksdagen.”
I evangelisk-lutherska kyrkan i Finland tillkommer i denna mening makten församlingsmedlemmarna, som företrädas av … Ja, här blir det lite knepigare.

 
Illustration: Jan Lindström
Församlingsmedlemmarna använder direkt sin makt i val av kyrko- eller församlingsråd och kyrkofullmäktige. I övrigt är deras makt representativ och utövas av de förtroendevalda.
Så är det alltså också i de kyrkliga val som förrättas efter cirka en månad, alltså valen av ombud till kyrkomötet och medlemmar i stiftsfullmäktige.
Dessa förtroendevalda väljer församlingsmedlemmarna via sina förtroendevalda.

Riktigt väl rimmar detta inte med de mål som presenteras i kyrkans nuvarande strategi och inte heller med målet i den nya strategin som är under arbete.
De övergripande målen i bägge strategierna är nämligen att föra kyrkan närmare folket och att stärka medlemskapet. Kyrkan skall vara närvarande och engagerande.

Med tanke på hur val i allmänhet engagerar människor kunde det kanske vara vist att kyrkan ser över sitt valsystem och reformera det så att det ger möjlighet för medlemmarna att direkt välja alla sina förtroendeorgan.
Ett sådant system skulle leda till ett ökat intresse för kyrkan och kyrkliga frågor, vilket med stor sannolikhet också skulle öka intresset för att kandidera i kyrkliga val. Bland annat allt detta skulle dessutom höja statusen för kyrkomötet och stiftsfullmäktige.

Självfallet har direkta val också negativa sidor.
Ett uppenbart argument mot direkta val är att de kostar. Men att demokrati kostar vet alla och det kan knappast vara ett vägande argument mot optimalt demokratiska modeller. Demokrati varken kan eller får räknas i pengar.
Ett annat argument mot allmänna val till kyrkomöte och stiftsfullmäktige är att personer som i allmänhet inte har minsta intresse för eller av kyrkan kan avgöra vilka som sitter i dess beslutande organ. Men inte heller det argumentet är hållbart. Samma brist på intresse skulle i så fall sätta stopp för allmänna val till kommunala och statliga organ.

Att det kanske kan finnas orsak att i framtiden se över det kyrkliga valsystemet är en sak. En annan sak är att det gäller att göra det bästa av situationen här och nu.
Rösträtten i valen är alltså begränsad till de förtroendevalda, men det skall inte tolkas så att ingen annan har talan i dem. Varje församlingsmedlems rätt är att på sitt sätt påverka valen genom att meddela ”sin” förtroendevalda vilken kandidat som han eller hon önskar se vald.

Via Kyrkpressen och kyrkpressen.fi har alla också möjlighet att ge sin syn på valen som sådana, på kandidaterna och på de organ valen gäller samt att ställa frågor till kandidaterna.
Denna rätt och möjlighet begränsas naturligtvis inte till valtiderna, utan gäller också under mandatperioderna. Både med tanke på intresset för kyrkliga frågor och med tanke på en fungerande kyrklig demokrati är det av största betydelse att dialogen mellan alla aktörer är fortgående och aktiv. Alltså att påverka hela tiden.

Tyvärr är verkligheten ofta en annan.
Inför senaste val till kyrkomötet och stiftsfullmäktige för fyra år sedan var tystnaden såväl på kandidat- som församlingsmedlemshåll ganska kompakt. Dialogerna under mandatperioden reduceras allt för ofta till ilskna monologer om sådant som man inom kyrkan är oense om.
Inte undra på att den kyrka som i strategierna framställs som närvarande och engagerande upplevs som stridande och i värst fall direkt frånstötande.

Det minsta, och samtidigt det viktigaste, som vi alla kan göra när som helst och var som helst är att be för de förestående valen.
Stig Kankkonen



GT. Också hos flitiga bibelläsare tycks Gamla testamentet falla mer och mer i skymundan. Det visade en enkät som Kyrkpressen gjorde i vintras. Vi tog frågan med GT-teologerna Lotta Valve och Antti Laato. 17.4.2025 kl. 18:30

Personligt. – Jag har en sida som litar starkt på Gud – och en som lätt faller i tvivel, säger konstnären Robert Hedengren. 17.4.2025 kl. 13:59

katolska kyrkan. Påven Franciskus, 88, är på lång sjukledighet. Efter hans tolv år som ledare för den katolska kyrkan är det mänskligt sett dags att tänka på vem som kommer att efterträda honom. 16.4.2025 kl. 10:57

PÅSK. Vi bad tre personer redogöra för ett viktigt bibelställe i påskberättelsen. De sökte sig till berättelserna om sista måltiden, Judas och Petrus. 14.4.2025 kl. 17:37

Via crucis. I sin gestaltning av Jesus har Elias Edström tänkt på manlig vänskap och hur den tar sig uttryck. Lärjungarna låg ju i famnen på Jesus. Det fanns en närhet. 14.4.2025 kl. 18:00

NYTT FRÅN DOMKAPITLET. Nytt från domkapitlets sammanträde 10 april 2025. 11.4.2025 kl. 10:56

ekumenik. Laura Häkli börjar i höst leda det dagliga arbetet med Ekumeniska rådet. Hon kommer från Finska Missionssällskapet. 10.4.2025 kl. 15:16

jakobstad. Det kommande året är det Catharina Englund som är tf kyrkoherde i Jakobstads svenska församling. Det är med ”skräckblandad förtjusning” hon går in i uppgiften. 10.4.2025 kl. 12:11

STRATEGI. Nu i vår tar arbetet med en ny strategi på allvar fart i Jakobstads svenska församling. Samtliga medlemmar i församlingen bjuds med i arbetet med den nya strategin. 10.4.2025 kl. 12:17

domprost. Domkyrkoförsamlingen i Borgå vill välja ny domprost i november. Församlingen har begärt att tjänsten lediganslås av domkapitlet i sommar. Valet skulle göras som ett direkt val av församlingsmedlemmarna. Valdagen blir preliminärt den 9 november. 9.4.2025 kl. 15:45

sibbo. Det krävs inget annat än en vilja om att be. Man behöver inte vara van vid bön eller vältalig. Kraften i bönen ligger inte hos den som ber, utan hos den som hör bönen. Alltså hos Herren själv. 9.4.2025 kl. 15:22

Personligt. – Jag tvivlar ibland på både Gud och på konsten. Däremot tror jag starkt på att vi ska dela våra frågor och tvivel med varandra, säger Marika Westerling. 25.3.2025 kl. 17:10

METODISTKYRKAN. Nya biskopen Knut Refsdal valdes att leda Metodistkyrkan i norra Europa – fast han sedan i fjol jobbar i en luthersk församling i Norge.. 4.4.2025 kl. 10:45

SAKNAD OCH SORG. När Johanna Evensons pappa plötsligt gick bort i en stroke förlorade hon en av de viktigaste personerna i sitt liv, den ständiga lyssnaren, den trygga basen, familjens nav. – Jag har tänkt sörja honom hela livet. Det kommer inte en dag då jag inte sörjer honom. 3.4.2025 kl. 10:00

Personligt. Migrationsforskaren Tobias Pötzsch växte upp i Östtyskland och Kanada, och har nu bott över halva livet i Finland. Han har upplevt rasism och orättvisor, men också skönhet, lycka och jämlikhet. 1.4.2025 kl. 15:45

AKTUELLT FRÅN DOMKAPITLET. Domkapitlet förberedde valet av domprost och kyrkoherde i Borgå domkyrkoförsamling vid sitt sammanträde i dag. Camilla Ekholm placerades i första förslagsrum. 18.9.2025 kl. 18:57

BROTTSMISSTANKE. Polisen i Österbotten har en pågående förundersökning om händelser i en av de svenskspråkiga församlingarna i regionen. 18.9.2025 kl. 11:13

Kolumn. För ett drygt år sedan tog jag ett jättesprång ut i det okända. Jag sade upp mig från ett tryggt jobb med stabil inkomst för att i stället bli frilansande musiker och skådespelare och egenföretagare. 16.9.2025 kl. 09:56

bibeln. Vad väger tyngre i teologi och bibelsyn? Orden i sig? Eller den sak orden pekar på? Emeritusbiskop John Vikström lämnar en text till några biskopskolleger och till andra i kyrkan. Det är ett slags bokslut, skriver han. 11.9.2025 kl. 14:49

UNGDOMSKÖR. Niklas Lindvik är en av själarna i den evangeliska rörelsens musikliv. Han leder Slefs ”intervallkör” Evangelicum. 10.9.2025 kl. 17:43