Biskopen sänder julhälsning till stiftet

Kyrka. Till våra vanligaste julhälsningar hör att vi tillönskar varandra en Fridfull jul ...
23.12.2007 kl. 00:00

Fridfull Jul


Till våra vanligaste julhälsningar hör att vi tillönskar varandra en Fridfull jul. Den hälsningen känns speciellt viktig i år efter tragedin i Tusby, de många strejkerna, den alltmer uppskruvade arbetstakten och de många förväntningarna som vi känner att vi bör uppfylla när det gäller våra nära och kära.

Den här fridshälsningen har gamla rötter. Redan i profettexterna för julen sägs det att den kommande Messias skall vara en Fridsfurste. Oket som läggs på mänskor och förtryckarens piska skall brytas sönder. Skon som krigaren bär i striden och manteln som fläckas av blod skall brännas. Ty ett barn har fötts, en son är oss given och hans namn är Fridsfursten.

Änglarnas proklamation till herdarna innehåller samma budskap. ”Ära i höjden åt Gud och på jorden fred.” Genom det nyfödda barnet skall jorden få shalom. Ordet, som finns i samma grundform i t.ex. arabiska och swahili, betyder frid, fred, frälsning och salighet. Men det används också i helt vardagliga sammanhang. Man tillönskar varandra hälsa och nya krafter, inre ro, harmoni och ett gott familjeliv.

Många av våra julpsalmer talar om julens frid. Den kända psalmen Härlig är jorden av den store danske psalmdiktaren B. S. Ingemann slutar med orden: ”Frid över jorden Herren bjöd”.
Zacharias Topelius ber att den helga julefriden skall komma ”till hög, till låg, till rik, till arm”.
Och många är det som med Emma Köhler sjunger:

Du stjärna över Betlehem,
o, låt ditt milda ljus
få lysa in med hopp och frid
i varje hem och hus.

Frid är något vi alla längtar efter. Ingen klarar av ett ständigt prestationstryck. Vi behöver ta igen oss och ge varandra tid, omtanke och kärlek. Då kan vi få uppleva att vi är värdefulla precis sådana som vi är. Stressen släpper, bekymren och oron viker undan. Mitt i vintermörkret och kölden fylls vi av värme, tillförsikt och glädje.

Den här julen skall vi därför ta fasta på det allra viktigaste: Julfriden. Ytterst är det inte de yttre gåvorna som avgör hurudan vår jul blir. Julfriden – den får vi när vi söker oss till gravgårdarna och tänder våra ljus i tacksamhet för det våra bortgångna kära har gett oss. Den kommer till oss när vi samlas till julbön i våra kyrkor utöver hela vårt svenska stift. Och den fyller vårt hjärta när vi stannar upp en stund under helgen i stilla bön inför Guds ord.

En fridfull jul vill vi tillönska varandra. Alldeles särskilt ber vi om att den skall nå dem som är sjuka, gamla, ensamma eller som brottas med problem av olika slag. Må julens Herre själv ge oss alla sin frid i allt rikare mått.

Borgå i adventstid 2007

Gustav Björkstrand

Gustav Björkstrand



Terapi. Borgå folkakademi och Samaria Akademin ordnar en gemensam tvåspråkig utbildning i kristen lösningsfokuserad terapi. Behovet av ”kortterapi” är stort, enligt arrangörerna. 19.1.2016 kl. 11:00

färgläggning. Kyrkpressen bjuder på färgläggning för vuxna i papperstidningen under vårvintern. Först ut som illustratör är Johanna Öst Häggblom. 21.1.2016 kl. 00:00

kyrkosångsförbund. I samband med kyrkomusikdagarna på Åland förra veckan valdes också en ny styrelse för Finlands svenska kyrkosångsförbund rf. 18.1.2016 kl. 12:37

de förstfödda. Flera biskopar har nu satt ner foten när det gäller några personer inom laestadiangrenen De förstfödda (esikoislestadiolaiset) som i december delade ut nattvard på eget bevåg, utan några präster närvarande. 18.1.2016 kl. 12:33

förföljelse. Den ideella organisationen Open Door har släppt sin årliga rapport över den religiösa förföljelsen i världen. Rapporten visar att 7106 kristna dödades 2015, och att 2425 kyrkor förstördes, skriver tidningen Sändaren. 18.1.2016 kl. 12:29

Kläder. Finländarna slänger årligen bort 70 000 ton textiler. Kläddesignern Elin Sandholm vill få oss att älska kläderna i stället för att slänga bort dem. 15.1.2016 kl. 10:44

Petrus församling. Unga vuxna fattar beslut som ska hålla hela livet. Konferensen Disciple 16 vill visa att de inte behöver göra det ensamma. 15.1.2016 kl. 09:45

Under fältandakten sjunger beväringarna psalmen Räds ej bekänna Kristi namn om världen än det skyr. Bo-Greger Nygård försöker sjunga med men efter de två första raderna brister det för honom 15.1.2016 kl. 07:26

johanneskyrkan. En konsert till förmån för flyktingar och en ekumenisk afton står på programmet i Johannes församling i januari. 14.1.2016 kl. 15:05

Ann-Sofi Storbacka svarar på läsarfrågan om det går att byta församling om man inte trivs i den man hör till. 14.1.2016 kl. 14:48

Snoan. Vid årsskiftet tog Församlingsförbundet över samarbetsavtalet med Retreatstiftelsen av Lärkkulla. Verksamheten på retreatgården Snoan kommer att fortsätta som förut. 14.1.2016 kl. 14:03

När solen går i moln, framgången sinar och skulderna växer. Kan man tro då? Ja, menar Tommy Hellsten i sin nya bok. 7.1.2016 kl. 15:09

De är drygt 850 men kunde vara många fler. Alla med svenskt medborgarskap eller rötter i Sverige får höra till Olaus Petri församling, oberoende av bostadsort. 4.1.2016 kl. 00:00

vitsen. I höst blev det tjugo år sedan Kyrkpressens första vits publicerades. Den var ett resultat av spontan brainstorming en sen kväll. 5.1.2016 kl. 00:00

eroa kirkosta. Kyrkan besparades från oväntade toppar i statistiken över utträden under 2015. I stället har förtroendet för kyrkan som institution stärkts bland finländarna. 4.1.2016 kl. 14:44

KYRKANS SKOGAR. Skogsbruksveteranen Carl-Johan Jansson i Raseborg är skeptisk till det nya kontinuerliga skogsbruket. Domkapitlet i Borgå har bett honom om argument mot den nya metoden. 1.8.2022 kl. 16:11

konfirmation. I Borgå går 85 procent av årsklassen i Domkyrkoförsamlingens konfirmandundervisning, och Borgå "exporterar" hjälpledare. Men för allt flera konfirmander är kyrkans termer nya och främmande. Som Guds Lamm eller Kristus Frälsaren, säger lägerprästen Elefteria Apostolidou. 29.7.2022 kl. 16:00

unga vuxna. Rebecka Stråhlman jobbar med den åldersgrupp som allra mest skriver ut sig ur kyrkan, något årtionde efter skriban. 1.8.2022 kl. 16:34

SEKUNDÄR TRAUMATISERING. Att känna empati är viktigt för dem som jobbar med att möta människor med trauma. Då de känner empatitrötthet eller har svårt att släppa tanken på klientens berättelse har dedrabbats av sekundär traumatisering. 24.7.2022 kl. 19:03

ANDETAG. Språket har en helt central betydelse i Mao Lindholms tillvaro. – Djupt allvar och smågalen humor tvinnar ihop sig till ord och meningar, ibland nästan obegripliga även för mig själv, säger Mao som bloggar på Kyrkpressens sajt. 24.7.2022 kl. 19:13