Kvinnor i kyrkan behöver varandra

Kyrka. Att hjälpa kvinnor att utveckla sin fulla potential och hitta sin plats i kyrkan. Det är målet med nätverket Kvinnor i kyrkan. Men metoderna varierar. 21.12.2007 kl. 00:00

Att hjälpa kvinnor att utveckla sin fulla potential och hitta sin plats i kyrkan. Det är målet med nätverket Kvinnor i kyrkan. Men metoderna varierar.

 
– Jag skulle vilja att kvinnor oavsett ställning och yrke skulle hitta sin styrka, sitt specialområde, och att de skulle få känna att de kommer till sin rätt i församlingarna, som anställda, aktiva lekmän eller aktiva förtroendevalda, säger Maria Sten.

– Vi som kvinnor behöver backa upp varandra och få kontakter, säger Maria Sten vid Kyrkans central för det svenska arbetet. Hon är medlem i nätverket och administrerar e-postlistan till medlemmarna.– Det finns många kvinnor med en massa kunskap och erfarenheter som vi ska ta till vara, stöda och uppmuntra. Därför finns nätverket.

Någon centralstyrning finns inte, utan vem som helst kan ta initiativ till evenemang. Däremot kan nätverket hjälpa till med tips på lämpliga kvinnliga talare, läsvärda böcker eller kontakter till kvinnor som har liknande intressen.
Nätverket fanns med på ett hörn när lokala krafter ville få kvinnliga predikanter till Karleby, och då pjäsen Maria Magdalena turnerade i norra svenska Österbotten.

– Det handlar om att ta itu med problem på den egna orten och se vad man kan göra lokalt. Då kan nätverket finnas där som ett stöd, säger Brita Ahlbeck, kaplan i Esbo svenska församling.

Globalt kvinnodecennium

 

Ahlbäck var en av dem som för tio år sedan drog igång verksamhet för kvinnor i kyrkan.

– Det började med kyrkornas världsråds kvinnodecennium 1988-1998. På olika håll i Europa bildades nätverk för kvinnor med olika utgångspunkt. I en del fall hade nätverken att göra med att kvinnor skulle bli präster, på annat håll var den centrala frågan hur kyrkorna kunde hjälpa utsatta kvinnor.

– I Borgå tillsattes en arbetsgrupp som funderade över hur arbetet skulle gå vidare hos oss. Vi bjöd in till två konferenser till Lärkkulla och arrangerade en retreat. De som var med där bildade sedan nätverket, berättar hon.

Efter det har verksamheten varit varierande. I Vasatrakten är kvinnorna aktiva genom en arbetsgrupp som arrangerar kärnträffar i formen av temafrukostar två gånger per termin. Däremellan arrangerar Vasakvinnorna inspirationsdagar för kvinnor.

– I höst har vi haft en grupp för helig dans. Jag har inte medvetet riktat in mig på kvinnor, men det har blivit så. Det är kanske så att det är ett uttryck för andlighet som det är möjligare för kvinnor att ta till sig än för män, tror Siv Jern, kaplan i Vasa svenska församling och initiativtagare till dansgruppen.

Balans mellan män och kvinnor

Hur är det då att vara kvinna i kyrkan i dag?

– Väldigt bra på många sätt, tycker Brita Ahlbeck.

– Det finns många problem och svårigheter på vägen, men i själva församlingsarbetet är det mycket positivt.

Maria Sten håller med.

–Jag tycker att man får respekt som kvinna i kyrkan. Men på det lokala planet vet jag att inställningarna varierar mycket.

Att nätverket behövs är en självklarhet för dem som är med.

– Definitivt! Det behövs att kvinnor hittar systrar som tänker lika som de och som kan hjälpa dem att hitta sin plats i församlingen, säger Ahlbeck.

Kvinnor i kyrkan är inte ett ställningstagande för kvinnor och mot män. Det behövs en balans av både och, tycker både Brita Ahlbeck och Maria Sten. Det handlar mera om att kvinnor på ett speciellt sätt kan behöva stöd för att nå sin potential.

– För några år sedan utgavs en bok som hette Det finns en plats i helvetet för kvinnor som inte hjälper varandra. Men jag tror också att det finns stor nåd för kvinnor som stöder och uppmuntrar varandra, säger Sten.

Mira Strandberg



sverige. Efter att ha mottagit kritik har Växjö stiftsstyrelses arbetsutskott nu föreslagit att den planerade studieresan till Rom i stället ska gå till Finland. Dessutom har de beslutat att avstå från att flyga, skriver svenska Kyrkans tidning. 23.4.2024 kl. 12:46

BISKOPSMÖTET. Bikt på webben, välsignelse med olja och tydligare förbön vid konfirmation kan det bli i kyrkohandboken. Det föreslås också bli mer formuleringar om barnfostran, livsmognad tillsammans, kropp och sexualitet när man gifter sig. Temana är många i förarbetet till en ny kyrkohandbok för kyrkan. 19.4.2024 kl. 09:34

KRAVKULTUREN. Den danska folkhögskolläraren och teologen Christian Hjortkjaer skrev en bok om hur det är att växa upp i ett samhälle där vi får höra: ”Just do it.” 17.4.2024 kl. 15:24

BERÄTTARKONST. Berättarkonstnären och musikern Lina Teirs livsåskådning hör ihop med glädje, inspiration och livsmening. 17.4.2024 kl. 15:05

profilen. Prästen Sirpa Tolppanen har precis landat i Vanda där hon ska bygga upp en helt ny gemenskap – från grunden. 16.4.2024 kl. 15:34

Helsingfors. Beni Karjalainen vet hur det är att vara ensam, men också hur det går att komma ur ensamheten. Årets Gemensamt ansvar-kampanj samlar in pengar för att motarbeta ungas ensamhet. 12.4.2024 kl. 18:56

HJÄLPLEDARE. Sommarjobb eller frivilligkul? Kyrkpressen tittade på vad hjälpledarna får betalt på sommarens konfirmandläger, där de har en viktig roll. På Åland har församlingarna en arvodeskultur som sticker ut. 19.4.2024 kl. 15:53

SOMMARREPRISEN 2024. I Borgå stift är det på sina håll allvarlig brist på präster. Det som förr ofta blev ett livslångt kall är i dag ett yrke där många slutar och gör någonting annat. Forskningen antyder varför. 25.7.2024 kl. 10:00

kyrkoherdeval. Exceptionellt, jag tror inte det hänt förr i Borgå stift, säger biskop Bo-Göran Åstrand om det oavgjorda kyrkoherdevalet i Petrus församling i Helsingfors. Senast i maj blir det domkapitlet som fattar beslut om vem som blir kyrkoherde. 4.4.2024 kl. 09:56

kyrkoherdeval. Kyrkoherdevalet i Petrus församling oavgjort efter ett långt möte – församlingsrådets röster föll lika, 6/6. 3.4.2024 kl. 21:54

litteratur. Då Rosanna Fellman var barn såg hon jämnåriga laestadianer få skit för sin tro. Samtidigt bad hon Gud om att inte längre behöva bli mobbad. I dag är hon motvilligt troende och aktuell med en ny bok. 3.4.2024 kl. 10:59

profilen. Ida-Maria Björkqvist lämnade drömjobbet som journalist för att på heltid fundera på hur man ska locka personer under femtio till en kristen samling. 2.4.2024 kl. 10:00

sorg. De har bearbetat varsin sorg. Monica Björkell har sörjt sitt drömbarn, Susann Stenberg mamman som valde att lämna sitt liv och sina barn. – Om vi inte jobbar med vår sorg ligger den därunder och äter upp våra batterier. 1.4.2024 kl. 19:30

PÅSKDAGEN. Påsksöndagens glädje kör förbi långfredagens sorg för pingstvännen Johan Byggningsbacka. – Glädjen har tagit över. 31.3.2024 kl. 08:00

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00

Personligt. För Matte Fontell var hans stamning och hans överaktivitet en skam – men också en källa till kreativitet. – Jag var livlig och överaktiv, men jag hade också tusen bilder och berättelser i huvudet. 20.2.2025 kl. 18:53

PRÄSTBRIST. På vissa orter är det svårt att hitta kyrkoherdar. Prästvikarier är det också brist på. Notarie Linus Stråhlman vid domkapitlet i Borgå tror att pengar kunde vara ett lockbete i jakten på kyrkoherdar. – Man tror kanske att det är ett heligt jobb att vara präst, men lönen spelar helt klart en roll. 20.2.2025 kl. 12:00

Personligt. – Jag tror att vår tid på jorden handlar om att lära oss att älska. Att vara så goda vi kan. Jag tycker att vi borde vara mer ödmjuka inför vad det innebär att vara människa, säger skådespelaren Anna Hultin. 18.2.2025 kl. 10:13

PULS. Det har gått ett halvt år sedan de aktiva i det karismatiska lekmannakonceptet Puls lade ner i Petrus församling i Helsingfors och gick sin väg. Kyrkpressen tittar på vad som hände sedan. 17.2.2025 kl. 19:00

litteratur. Då Emma Ahlgren skriver fiktion är det roligt, absurt, vasst och mörkt. Men hon påminner om att det i verkligheten finns hjälp mot mörker. Det finns terapi och medicin. Och djur. Och ibland också Gud. 14.2.2025 kl. 13:37