Kvinnor i kyrkan behöver varandra

Kyrka. Att hjälpa kvinnor att utveckla sin fulla potential och hitta sin plats i kyrkan. Det är målet med nätverket Kvinnor i kyrkan. Men metoderna varierar. 21.12.2007 kl. 00:00

Att hjälpa kvinnor att utveckla sin fulla potential och hitta sin plats i kyrkan. Det är målet med nätverket Kvinnor i kyrkan. Men metoderna varierar.

 
– Jag skulle vilja att kvinnor oavsett ställning och yrke skulle hitta sin styrka, sitt specialområde, och att de skulle få känna att de kommer till sin rätt i församlingarna, som anställda, aktiva lekmän eller aktiva förtroendevalda, säger Maria Sten.

– Vi som kvinnor behöver backa upp varandra och få kontakter, säger Maria Sten vid Kyrkans central för det svenska arbetet. Hon är medlem i nätverket och administrerar e-postlistan till medlemmarna.– Det finns många kvinnor med en massa kunskap och erfarenheter som vi ska ta till vara, stöda och uppmuntra. Därför finns nätverket.

Någon centralstyrning finns inte, utan vem som helst kan ta initiativ till evenemang. Däremot kan nätverket hjälpa till med tips på lämpliga kvinnliga talare, läsvärda böcker eller kontakter till kvinnor som har liknande intressen.
Nätverket fanns med på ett hörn när lokala krafter ville få kvinnliga predikanter till Karleby, och då pjäsen Maria Magdalena turnerade i norra svenska Österbotten.

– Det handlar om att ta itu med problem på den egna orten och se vad man kan göra lokalt. Då kan nätverket finnas där som ett stöd, säger Brita Ahlbeck, kaplan i Esbo svenska församling.

Globalt kvinnodecennium

 

Ahlbäck var en av dem som för tio år sedan drog igång verksamhet för kvinnor i kyrkan.

– Det började med kyrkornas världsråds kvinnodecennium 1988-1998. På olika håll i Europa bildades nätverk för kvinnor med olika utgångspunkt. I en del fall hade nätverken att göra med att kvinnor skulle bli präster, på annat håll var den centrala frågan hur kyrkorna kunde hjälpa utsatta kvinnor.

– I Borgå tillsattes en arbetsgrupp som funderade över hur arbetet skulle gå vidare hos oss. Vi bjöd in till två konferenser till Lärkkulla och arrangerade en retreat. De som var med där bildade sedan nätverket, berättar hon.

Efter det har verksamheten varit varierande. I Vasatrakten är kvinnorna aktiva genom en arbetsgrupp som arrangerar kärnträffar i formen av temafrukostar två gånger per termin. Däremellan arrangerar Vasakvinnorna inspirationsdagar för kvinnor.

– I höst har vi haft en grupp för helig dans. Jag har inte medvetet riktat in mig på kvinnor, men det har blivit så. Det är kanske så att det är ett uttryck för andlighet som det är möjligare för kvinnor att ta till sig än för män, tror Siv Jern, kaplan i Vasa svenska församling och initiativtagare till dansgruppen.

Balans mellan män och kvinnor

Hur är det då att vara kvinna i kyrkan i dag?

– Väldigt bra på många sätt, tycker Brita Ahlbeck.

– Det finns många problem och svårigheter på vägen, men i själva församlingsarbetet är det mycket positivt.

Maria Sten håller med.

–Jag tycker att man får respekt som kvinna i kyrkan. Men på det lokala planet vet jag att inställningarna varierar mycket.

Att nätverket behövs är en självklarhet för dem som är med.

– Definitivt! Det behövs att kvinnor hittar systrar som tänker lika som de och som kan hjälpa dem att hitta sin plats i församlingen, säger Ahlbeck.

Kvinnor i kyrkan är inte ett ställningstagande för kvinnor och mot män. Det behövs en balans av både och, tycker både Brita Ahlbeck och Maria Sten. Det handlar mera om att kvinnor på ett speciellt sätt kan behöva stöd för att nå sin potential.

– För några år sedan utgavs en bok som hette Det finns en plats i helvetet för kvinnor som inte hjälper varandra. Men jag tror också att det finns stor nåd för kvinnor som stöder och uppmuntrar varandra, säger Sten.

Mira Strandberg



profilen. Johanna Björkholm-Kallio är ny sakkunnig i missionsteologi vid Kyrkostyrelsen. – Mission är gränsöverskridande, säger hon. 12.8.2024 kl. 10:00

OASRÖRELSEN. Oasrörelsen i Svenskfinland föreslås läggas ner. Ett första medlemsmöte där nedläggningen behandlas ska hållas under kyrkhelgen i Karleby den 22 september och ett andra medlemsmöte senare. 9.8.2024 kl. 13:26

fotboll. I slutet av augusti deltar Borgå stift för första gången med ett eget lag i den kyrkliga fotbollsturneringen Gloria Patri. Lagledare Kristian Willis säger att laget är starkt och balanserat. Bland spelarna finns en tidigare ligaspelare. 7.8.2024 kl. 19:24

Helsingfors. – En sång som börjat som en stund mellan bara mig och Gud kan få betyda något för en annan människas vandring med Gud. 6.8.2024 kl. 12:55

val. Församlingspastorstjänster tillsätts inte genom offentligt ansökningsförfarande. Domkapitlet begär församlingen om ett utlåtande om dem som anmält intresse och fattar sedan beslut om förordnandet med utlåtandet som grund. 5.8.2024 kl. 13:39

SOMMARLÄGER. – Att vara tillsammans handlar om ett grundbehov som vi alla bär på, säger Matti Aspvik, verksamhetsledare för förbundet Kyrkans Ungdom. 27.7.2024 kl. 20:50

Kolumn. Som barn minns jag att det var roligt när någon hade ordnat skattjakt för en. Det kunde vara i skolan, på någon födelsedagsfest eller i juniorerna. Man fick en karta i handen, några uppgifter att tänka på och sedan ut för att leta. 20.7.2024 kl. 11:55

PRÄSTER. Över 400 gudstjänster, dop, vigslar och begravningar på ett år – det kan tre präster i en medelstor finlandssvensk församling få dela på. Prästernas arbetsmängd varierar stort från församling till församling, visar Kyrkpressens granskning. 15.7.2024 kl. 10:00

SOMMARSÅNG. För 25 år fick skådespelaren Riko Eklundh en idé om göra en sommarkonsert i Nötö kyrka i Nagu skärgård. Idén förverkligades och konserten blev en succé. I år firar Sommarsång jubileum med två konserter. 16.7.2024 kl. 18:41

PRAKTISK TEOLOGI. Cecilia Nahnfeldt är professor i praktisk teologi vid Åbo Akademi. Hon har fördjupat sig i tanken om att kallelse är någonting som kommer utifrån, mer än inifrån. Och hon ser att det finns en förväntan på kyrkan, 12.7.2024 kl. 10:00

tro. Jag känner djup trygghet i tanken att längta efter Gud och hans rike. Kanske är det också att tro? 11.7.2024 kl. 16:24

FREDSARBETE. Att arbeta för fred är ett komplext jobb anno 2024. Men om man dummar ner det lite kanske man kunde säga att principerna är ungefär desamma som i en parrelation – om man vill nå fred gäller det att lägga egot åt sidan, spela med öppna kort och försöka förstå den andra parten. Minna Kukkonen-Karlander, elev till Martti Ahtisaari, öppnar upp om arbetet för fred i en tid av polarisering. 11.7.2024 kl. 18:11

Personligt. Då mörka moln samlat sig över Stefan Myrskog och han funderade om livet var värt att leva utmanade han Gud: Jag ger dig en termin. 8.7.2024 kl. 17:44

antisemitism. Kritisera Israel är okej. Men nidbilder och grumliga anspelningar om judar av bara farten är inte det, anser ÅA-docenten André Swanström. 8.7.2024 kl. 10:00

sorg. Med sin sista, stora kärlek Jocke Hansson fick hon bara fem gemensamma år. – Jag har varit arg på Gud och frågat mig varför det här skulle hända mig. Men idag är jag tacksam – hellre fem år än inget alls, säger Kjerstin Sikström. 5.7.2024 kl. 11:32

KRISTEN YOGA. Stillhetens yoga utövas i dag i var femte församling i den evangelisk-lutherska kyrkan. Yogans ursprung utanför kristendomen och Europa väcker fortfarande frågor. Ny forskning ska titta på varför. 18.3.2025 kl. 10:00

film. Filmen om den tyska teologen och motståndsmannen Dietrich Bonhoeffer är bioaktuell i vår. Filmen är skrämmande relevant i en tid då auktoritära ledare på nytt utmanar vårt civilkurage. Ylva Eggehorn, svensk poet, författare och Bonhoeffer-översättare, tycker att filmen är angelägen just idag. 17.3.2025 kl. 18:39

BISTÅND. När han fick e-post om att allt amerikanskt bistånd stoppas var Wycliffe Nsheka i chock.– Jag har jobbat med bistånd i Uganda i 23 år, och aldrig upplevt något liknande. 12.3.2025 kl. 12:42

Lokalt. Bibeldag med Jesu föräldar som tema ordnas i Solf. Det är länge sedan vi haft nån bibelfördjupningsgrej, konstaterade styrelsen för Kyrkans ungdoms krets i Solf–Sundom och gjorde slag i saken för att rätta till det. 11.3.2025 kl. 15:33

Kolumn. I många år kände jag att jag inte hörde hemma någonstans. Jag växte upp i södra Afrika, dit mina farföräldrar hade åkt för missionsarbete. När vi flyttade tillbaka till Finland hade jag länge svårt att svara på frågan varifrån jag kommer. 11.3.2025 kl. 13:30