Självständiga tillsammans

Ledare. Ledare 49/2007 Frihet och självständighet är två ord som hör ihop så intimt att de för det mesta kan bytas ut utan större problem. 30.11.2007 kl. 00:00

Frihet och självständighet är två ord som hör ihop så intimt att de för det mesta kan bytas ut utan större problem. Att vara fri är att vara självständig och att vara självständig är att vara fri.
Då vi firar självständighetsdagen känns det ovant men inte helt omöjligt att tänka sig att vi också firar frihetsdagen. Då Finland blev självständigt blev Finland fritt.
Eller tvärtom om man så vill: då Finland blev fritt, blev det självständigt.

 
Illustration: Jan Lindström
Den som är fri är självständig. Hon eller han får tänka fritt, får handla fritt och får fritt förverkliga sig.
I teorin och i princip alltså.
En värld där alla tänker och handlar helt fritt och självständigt är ju en värld i kaos, en värld där djungelns lag råder, en värld där endast den för stunden starkaste kan vara fri och självständig.

Varken för nationer eller för individer är en sådan frihet och självständighet till välsignelse. Friheten och självständigheten blir till välsignelse först då vi är självständiga och fria tillsammans. Då jag inte endast är jag utan också del av ett vi. Då min självständighet och frihet inte kör över andra och gör dem bundna och ofria.
I vår individualiserade och mer eller mindre egoistiska tid förefaller det bli allt mera sällsynt med den samhörighet och den gemenskap som konkretiseras just i ett vi.

Också då vi formellt möts och bildar olika former av kollektiv är det allt för ofta sist och slutligen endast fråga om att ett antal ”jag” möts och överst på agendan finns allt som har med ”mig” och ”mitt” att göra.
Då kan det naturligtvis inte heller bli någon äkta vi-känsla som blir kvar i oss som värme och trygghet efter det att vi fysiskt lämnat varandra för att var och en gå hem till sitt.
Detta gäller såväl nationer, internationella organisationer och sammanslutningar som enskilda individer.

Kanske det faktum att vi förefaller ha det allt svårare att vara självständiga tillsammans är en viktig förklaring till känslor som oro och otrygghet?
Kanske är övertygelsen om att alla andra tänker på sig och endast jag på mig som skapar den känsla av ensamhet, utstötthet, främlingskap och rädsla för andra som vi hör som förklaring till allt fler tragiska händelser?
Kanske är oförmågan att vara självständiga tillsammans en grundförklaring till att allt fler allt oftare ser sina medmänniskor som rivaler och konkurrenter i stället för som medmänniskor?

Både självständighetsdagen och adventstiden påminner oss om betydelsen av att vara självständiga tillsammans.

Då vi firar självständighetsdagen minns vi med djup tacksamhet och stor vördnad alla dem som med sina insatser förverkligade det fria och självständiga Finland.
En röd tråd i det som de har att berätta om de år då Finlands öde avgjordes handlar om gemensamma drömmar, gemensamma mål samt individuella uppoffringar och offer. Den berättar också om en vilja och förmåga att bortse från kortsiktiga individuella intressen för att förverkliga en kollektiv frihet.
Självständiga men tillsammans förverkligade krigstidens kvinnor och män det fria Finland.

Adventstiden påminner oss om vad det krävde av vår Gud och Herre att återupprätta gemenskapen med sin skapelse, med oss. Den gemenskap som brutits i och med att människan inte längre ville leva självständig tillsammans med sin Skapare utan endast självständig. I samma stund som den brytningen skedde, bröts också gemenskapen mellan människa och människa.
För att återupprätta gemenskapen gav Gud oss sin egen Son för att var och en som tror på Honom skall bli frälst. Och i Kristus skall vi alla vara ett. Fria och självständiga som endast den som är fri och självständig tillsammans med sin Gud och sina medmänniskor kan vara det.
Stig Kankkonen



HJÄLPLEDARE. Sommarjobb eller frivilligkul? Kyrkpressen tittade på vad hjälpledarna får betalt på sommarens konfirmandläger, där de har en viktig roll. På Åland har församlingarna en arvodeskultur som sticker ut. 19.4.2024 kl. 15:53

SOMMARREPRISEN 2024. I Borgå stift är det på sina håll allvarlig brist på präster. Det som förr ofta blev ett livslångt kall är i dag ett yrke där många slutar och gör någonting annat. Forskningen antyder varför. 25.7.2024 kl. 10:00

kyrkoherdeval. Exceptionellt, jag tror inte det hänt förr i Borgå stift, säger biskop Bo-Göran Åstrand om det oavgjorda kyrkoherdevalet i Petrus församling i Helsingfors. Senast i maj blir det domkapitlet som fattar beslut om vem som blir kyrkoherde. 4.4.2024 kl. 09:56

kyrkoherdeval. Kyrkoherdevalet i Petrus församling oavgjort efter ett långt möte – församlingsrådets röster föll lika, 6/6. 3.4.2024 kl. 21:54

litteratur. Då Rosanna Fellman var barn såg hon jämnåriga laestadianer få skit för sin tro. Samtidigt bad hon Gud om att inte längre behöva bli mobbad. I dag är hon motvilligt troende och aktuell med en ny bok. 3.4.2024 kl. 10:59

profilen. Ida-Maria Björkqvist lämnade drömjobbet som journalist för att på heltid fundera på hur man ska locka personer under femtio till en kristen samling. 2.4.2024 kl. 10:00

sorg. De har bearbetat varsin sorg. Monica Björkell har sörjt sitt drömbarn, Susann Stenberg mamman som valde att lämna sitt liv och sina barn. – Om vi inte jobbar med vår sorg ligger den därunder och äter upp våra batterier. 1.4.2024 kl. 19:30

PÅSKDAGEN. Påsksöndagens glädje kör förbi långfredagens sorg för pingstvännen Johan Byggningsbacka. – Glädjen har tagit över. 31.3.2024 kl. 08:00

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39

PÅSK. Livet och det goda segrar! I Kyrkpressens påsk­enkät vinner de ljusa och glada tonerna. Men traditionsforskaren Anne Bergman ser också spännande nya drag i vad som är viktigt i påsktid i gemenskapen kring kyrkan. 20.3.2024 kl. 20:00

homosexualitet. Tjugo ledare inom några av kyrkans väckelserörelser säger nej till biskoparnas kompromiss i frågan om samkönat äktenskap. Uttalandet tar avstånd från homosexualitet helt och hållet. 21.3.2024 kl. 09:21

SAMKÖNAD VIGSEL. Åtta år efter att samhället införde regnbågsvigsel ska det evangelisk-lutherska kyrkomötet brottas med saken igen. 29.4.2025 kl. 11:57

PETRUS FÖRSAMLING. Enskilda församlingsrådsmedlemmar har inte besvärsrätt mot ett domkapitel, slog en av landets förvaltningsdomstolar fast. 28.4.2025 kl. 11:41

katolska kyrkan. Påven Franciskus är död. Han blev 88 år gammal och dog i sitt hem i morse, meddelade Vatikanen i ett pressmeddelande på annandag påsk. 21.4.2025 kl. 11:46

GT. Också hos flitiga bibelläsare tycks Gamla testamentet falla mer och mer i skymundan. Det visade en enkät som Kyrkpressen gjorde i vintras. Vi tog frågan med GT-teologerna Lotta Valve och Antti Laato. 17.4.2025 kl. 18:30

Personligt. – Jag har en sida som litar starkt på Gud – och en som lätt faller i tvivel, säger konstnären Robert Hedengren. 17.4.2025 kl. 13:59