De fick sitt bönehus tillbaka

Kyrka. Socklot bönehus i förnyad form. Stockväggarna och grunden är de ursprungliga, allt i övrigt är nytt. 5.10.2007 kl. 00:00

Socklot bönehus i förnyad form. Stockväggarna och grunden är de ursprungliga, allt i övrigt är nytt.

 
Thomas Wikström och Mikael Smeds är glada över att Socklot bönehusnuj kan återta sin funktion i byn.

När bönehuset brann en januaridag 2005 trodde alla som såg förödelsen att byggnaden var totalförstörd. Men då dammet lagt sig stod det klart att stockväggarna var oskadade.

Det fanns en fullvärdesförsäkring på huset. Diskussion fördes om att bygga nytt eller renovera.

– Renoveringen blev billigare och ett historiskt hus är bevarat, säger byggnadsentreprenören Thomas Wikström som med sina mannar snart gjort sitt.

Huset är litet, med mötesssal, serveringsrum och kök, men varje kvadratcentimeter är utnyttjad.

– När dagklubben är här plockar vi undan stolarna i mötessalen. Här leker vi framför altaret, säger Mikael Smeds, vice ordförande i Socklot lutherska bönehusförening.

Verksamheten i bönehuset är livlig, med aktiviteter för stora och små. Ibland har huset också använts för familjefester. Det moderna lilla köket har allt som behövs för det.

– Och härefter blir det ypperligt också för små konserter, säger Wikström.

– Det var nog först efter branden, då vi måste söka annan plats för verksamheten, som vi förstod hur mycket som är på gång här, säger Smeds.

Han har själv en stark känsla för huset, barnen har gått i dagklubben, hustrun städar här och han turas ibland om med henne.

– Vi behöver bönehuset och jag är glad att jag får känna igen mig i det nya.

Den sjätte oktober återinvigs huset. Byborna är stolta över att biskop Gustav Björkstrand då besöker byn.

– Huset är förknippat med en viss nostalgi. Under processens gång har intresset för renoveringen hela tiden ökat, säger Wikström som anser att vi i vårt land inte så snabbt borde riva gamla byggnader.

Bättre stomme än den som finns på bönehuset går det inte att bygga.

Försäkringen har bekostat reparationerna.

– Vi är så gott som skuldfria, säger Smeds.

Kerstin Haldin-Rönn



Samhälle. Tammerfors fritänkare får inte adresser ur befolkningsregistret för sin direktreklam. Religion hör till den privata sfären som man inte får göra intrång på genom marknadsföring. 10.4.2008 kl. 00:00

Ledare. Då samlingspartiets ordförande Jyrki Katainen gav beskedet att Ilkka Kanerva måste lämna posten som Finlands utrikesminister var det många som drog en suck av lättnad. 10.4.2008 kl. 00:00

Sofia Torvalds. När vi flyttade för några månader sedan flyttade tv:n ut från vardagsrummet och in i sovrummet. Tanken var att inte låta den dominera över hemlivet bara för att någon i familjen fått för sig att se på den. I sovrummet försvåras tv-tittandet ytterligare av att man tvingas se på tv i en obekväm ställning: lutad mot en kall vägg, väjande för en hylla och alla packade tätt som sillar. 10.4.2008 kl. 00:00

Människa. Barbro Teirs största behållning av skribalägret i tiden var att hon lärde sig spela pidro. Än i dag undviker hon all organiserad andlighet. 10.4.2008 kl. 00:00

Kyrka. Trösklarna mellan olika religiösa rörelser ha blivit lägre, kunskaperna om kristendomens grunder och om Bibeln har blivit tunnare. Detta tillsammans med bristen på personliga erfarenheter av församlingsarbete ställer nya utmaningar på utbildningen till kyrkliga yrken. 10.4.2008 kl. 00:00

Världen. Det samlade biståndet från europeiska länder minskar visar nya OECD-siffor. 10.4.2008 kl. 00:00

Människa. – Jag vet inte vad som skulle bli kvar av mig om man tog bort min tro. Något litet och jätteosäkert tror jag. Tron är min trygghet, säger Christina Elving, 22. 9.4.2008 kl. 00:00

Insändare.  Trevligt att läsa norska kyrknyheter i Kyrkpressen! Ännu trevligare vore det om de var korrekta!  29. mars har Kyrkpressen ett uppslag om ”Norges första gatupräst”. Det är en sanning med modifikationer. Gatuprästena finns i alla stora norska städer, och de har funnits i många år.  -Men det stämmer att Oslo nu har fått en präst med ansvar för enbart ungdomar! Gatuprästerna organiseras via Kirkens Bymisjon, och de jobbar först och främst med de marginaliserade och utslagna i samhället: uteliggare, prostituerade, HIV-smittade och rusmissbrukare. De gör ett fantastiskt solidaritetsarbete och bemöter sina ”brukere” med respekt, som likvärdiga människor med integritet.    http://www.gatepresten.no/http://www.bymisjon.no/   Karin Hakalax    9.4.2008 kl. 13:56

Insändare. Trevligt att läsa norska kyrknyheter i Kyrkpressen! Ännu trevligare vore det om de var korrekta!      29. mars har Kyrkpressen ett uppslag om ”Norges första gatupräst”. Det är en sanning med modifikationer. Gatuprästena finns i alla stora norska städer, och de har funnits i många år.   Men det stämmer att Oslo nu har fått en präst med ansvar för enbart ungdomar!   Gatuprästerna organiseras via Kirkens Bymisjon, och de jobbar först och främst med de marginaliserade och utslagna i samhället: uteliggare, prostituerade, HIV-smittade och rusmissbrukare. De gör ett fantastiskt solidaritetsarbete och bemöter sina ”brukere” med respekt, som likvärdiga människor med integritet.    http://www.gatepresten.no/ http://www.bymisjon.no/         9.4.2008 kl. 00:00

Kyrka. ”Kungabarn” heter stiftets stora barnkörsstämma, som ordnas sista veckoslutet i april i Kronoby. Man räknar med fullt hus i kyrkan som har rum för tusen, inklusive småsyskon och vuxna. 9.4.2008 kl. 00:00

Kyrka. Regnen i norra Namibia har varit ovanligt rikliga i februari och april. Runt fem tusen människor har tvingats lämna sina hem då vattnet har stigit över trösklarna. 9.4.2008 kl. 00:00

Kyrka. – Döden är inte slutet. Den är en ny resa, vägen till paradiset. Därför ska de avlidna också kläs för den sista resan, i en paradisdräkt, säger textilkonstnär Helbe Pajari. 9.4.2008 kl. 00:00

Insändare. Börje Lindén skrev förnuftiga ord om livets gåta. Några biologilärare talade redan på 1950-talet om möjligheten att man i en snar framtid skulle lyckas att skapa en levande varelse, troligen en virus som är den enklaste organismen. I princip skulle det innebära att "blåsa" liv i en klump aminosyror. än så länge har detta dock inte lyckats. Hade detta skett i naturen genom en "slump" så skulle förmodligen "slumpen" även ha förstört allt det som skapats. Helt omöjligt är det kanske inte att vi i en (fjärran?) framtid kan överföra "livskraft" dvs. energi i någon lämplig form till aminosyreklumpen. Min tro skuille detta ändå inte skaka, vi vetgiriga har fått bita av äpplet; blivit därmed kunniga till mycket men får även bära konsekvenserna av upptäkterna. Det är likväl med de gener vi fått av Gud som vi går framåt.Timm SothmannTammerfors  8.4.2008 kl. 12:02

Insändare. Börje Lindén skrev förnuftiga ord om livets gåta. Några biologilärare talade redan på 1950-talet om möjligheten att man i en snar framtid skulle lyckas att skapa en levande varelse, troligen en virus som är den enklaste organismen. I princip skulle det innebära att "blåsa" liv i en klump aminosyror. än så länge har detta dock inte lyckats. Hade detta skett i naturen genom en "slump" så skulle förmodligen "slumpen" även ha förstört allt det som skapats. Helt omöjligt är det kanske inte att vi i en (fjärran?) framtid kan överföra "livskraft" dvs. energi i någon lämplig form till aminosyreklumpen. Min tro skuille detta ändå inte skaka, vi vetgiriga har fått bita av äpplet; blivit därmed kunniga till mycket men får även bära konsekvenserna av upptäkterna. Det är likväl med de gener vi fått av Gud som vi går framåt.     8.4.2008 kl. 00:00

Kultur. Ingela Agardh, känd som tidigare nyhetsankare på Aktuellt i Sverige, har skrivit en bok om sitt liv och sin kristna tro, Den största nyheten. 8.4.2008 kl. 00:00

profilen. Sara Razai har bestämt sig för att inte vara rädd och för att släppa kontrollbehovet. I hennes hem samsas muslimsk bordsbön med kristen söndagsskola. Och i familjen pratar de svenska, finska, dari och engelska. 24.11.2016 kl. 10:31

nödlogi. Ett kvällsmål, en natt på en madrass, morgonmål när du vaknar. I Petrus församling förbereder sig anställda och frivilliga för det tillfälliga härbärge som är öppet den 5–12 december. 22.11.2016 kl. 10:29

kyrkans fyraårsberättelse. Finländarna går fortsättningsvis oftast i kyrkan på julafton. 2015 besökte 320 000 människor kyrkan eller församlingen den dagen. 22.11.2016 kl. 10:16

asylsökande. Där ministeriet betonar säkerheten talar kyrkan om människovärde. I stort sett fanns det samsyn om att slå vakt om tryggheten i landet – för alla. 21.11.2016 kl. 16:28

profilen. Hemmet påverkar barnens uppväxt. Det finns ingen neutral uppväxtmiljö. Barnen kan inte växa ur ett vakuum. Varje människa har ett trossystem som påverkar livet och de val man gör, säger Saara Kinnunen, pensionerad familjerådgivare och författare. 17.11.2016 kl. 15:19