Ett hänsynslöst verk

Ledare. Ledare 37/2007 Paragraf 52 i ulänningslagen är rubricerad ”Beviljande av uppehållstillstånd av individuella mänskliga orsaker”. 12.9.2007 kl. 00:00

Paragraf 52 i ulänningslagen är rubricerad ”Beviljande av uppehållstillstånd av individuella mänskliga orsaker”.

Första stycket i paragrafen lyder:
”En utlänning som befinner sig i Finland beviljas kontinuerligt uppehållstillstånd, om det med hänsyn till utlänningens hälsotillstånd, de band som knutits till Finland eller av någon annan individuell, mänsklig orsak är uppenbart oskäligt att vägra uppehållstillstånd, särskilt med beaktande av de förhållanden i vilka han eller hon skulle hamna i sitt hemland eller hans eller hennes sårbara ställning.”

 
Illustration: Jan Lindström

Bland annat i fallen med den kosovoalbanska Halide Latifi i början av året och nu med irankurdiska Naze Aghai har Utlänningsverket visat att åtminstone det citerade avsnittet i utlänningslagen är endast ett stycke papper.
Detta är viktigt att notera eftersom verket i offentligheten med en åsnas envishet och sömngångares säkerhet hävdat att det enda man kan göra och gör är att följa lagen. Allt annat leder till godtycke.

Självfallet skall Utlänningsverket följa lagen. Men det skall inte ske selektivt, vilket nu förefaller vara fallet. Verket väljer ju att blunda för paragraf 52.
Att det är så bekräftas av vad företrädare för verket sagt i offentligheten, nämligen att alla asylsökande skall behandlas lika.
Det har inneburit att verket väljer bort skyldigheten – märk väl inte rätten – att beakta individuella, mänskliga orsaker. Sådana orsaker kan ju inte generaliseras och därmed inte gälla alla asylsökande. Väljer man som Utlänningsverket att behandla alla efter samma modell gjuten i rostfritt och syrefast stål, kan individuella, mänskliga orsaker inte beaktas.

Säga vad
man vill om Utlänningsverket, men konsekvent är det.
Det har gamla och sjuka Halide Latifi fått känna av. Och det har Naze Aghai, som i sitt hemland med största sannolikhet hotas av våldtäkt och andra former av tortyr, av fängelse och ytterst kanske till och med av döden, fått känna av.
De individuella, mänskliga orsaker som i deras fall borde ha gett dem uppehållstillstånd har blivit uppenbara för hela folket. Med undantag för dem som fattar besluten i Utlänningsverkets namn.

Redan detta är beklagligt och farligt. Men kanske ännu värre är att verket visar fingret åt kyrkan och andra som lyfter fram och påminner om de individuella och mänskliga aspekterna. Ledande tjänstemän vid Utlänningsverket betackar sig ju i offentligheten med jämna mellanrum för goda råd.
Senast skedde det då verkets överdirektör Jorma Vuorio i en intervju för tidningarna Savon Sanomat och Keskisuomalainen upplyste församlingarna om att det inte är deras sak att ge råd om vilka beslut verket borde fatta.

Ändå är
det just goda råd som Utlänningsverket förefaller vara av stort och akut behov av. Varför det är så framgår tydligt och klart redan av de hänsynslösa och obegripliga besluten bland annat i fallen Latifi och Aghai. Det framgår också tydligt och klart av den svidande kritik som professor Veikko Anttonen framför på nyhetsplats i den här tidningen.

Anttonens kritik kan sammanfattas i konstaterandet att Utlänningsverket helt enkelt inte vet vad det gör. Bokstavligt talat.
Att det är så illa ställt beror på bristande kunskap och bristande insikt om religionens och kulturens stora betydelse i länder som ofta är aktuella just i ärenden som behandlas av Utlänningsverket.
Och vad värre är: Utlänningsverket bryr sig inte om att utnyttja den sakkunskap som finns utan väljer att tro på myndigheter som talar i egen sak.

Summa summarum.
Utlänningsverket uppför sig som självtillräckliga, maktfullkomliga myndigheter i diktaturer gör.
Inte som en del av ett demokratiskt land där den ständiga dialogen om vad som är rätt och riktigt för utvecklingen vidare.
Nu måste de demokratiskt valda beslutsfattarna, ministrarna och riksdagsledamöterna säga ifrån på skarpen. Så här kan det inte få fortsätta.

Stig Kankkonen



METODISTKYRKAN. Tolkning i Metodistkyrkans "högsta domstol" i USA stoppar Åbo metodistförsamlings planer på att lämna samfundet. 17.1.2025 kl. 18:07

kyrkomusik. John L Bell, präst i Church of Scotland, arbetar bland annat för att kyrkomusiken ska förnyas. Han har gett ut många samlingar med sånger och böcker om liturgi och kyrkomusik. Han gästar Helsingfors och Johannes församling den 7–8 februari. 15.1.2025 kl. 12:49

FINLANDSPRIS. Biskop emeritus Gustav Björkstrand har tilldelats Svenska Akademiens Finlandspris för år 2024. Prisbeloppet är 100 000 kronor. 14.1.2025 kl. 17:17

VÄGLEDNING. På torsdagskvällen hölls den första presentationen av den nya strategin för Borgå stift på Evangeliskt center i Vasa. Men biskop Bo-Göran Åstrand påpekade genast i inledningen att det inte är en strategi i traditionell mening arbetsgruppen tagit fram. 9.1.2025 kl. 22:02

ekonomi. Jonathan och Aron Vik från Åland har startat Sackaiosfonden – ett projekt som förenar ekonomi och tro. De vill bidra till kristen verksamhet och inspirera andra, samtidigt som de utforskar vad det innebär att tjäna Gud i sina framtida karriärer. 8.1.2025 kl. 18:32

SÅNG. Huvudgästen vid kantorsdagar i Vasa i februari är den skotske prästen och psalmskaparen John L Bell, känd för de så kallade Iona-sångerna. Inför detta slår jag upp hans bok The Singing Thing – a case for congregational song. Frågan är: Varför sjunger vi? Bokens innehållsförteckning är ett svar i 10 punkter på denna fråga: 28.1.2025 kl. 11:06

PRÄSTVIGNING. På trettondagen fick Borgå stift en ny präst när teologie magister Andrey Heikkilä vigdes till ämbetet i Borgå domkyrka. 7.1.2025 kl. 10:46

ENKÄT. Vi på Kyrkpressen är intresserade av hur finlandssvenskar läser och uppfattar Bibeln. Det är sista chansen - enkäten stänger i kväll. 26.12.2024 kl. 10:00

KÖRMUSIK. Bandmusik fyller Andreaskyrkan när Kyrkpressens redaktör kliver in under genrepet inför julkonserten med gospelkören His Master’s Noise. Koristerna Emilia Nylund, Viktor Nylund och Rabbe Tiainen sätter sig ner för en pratstund. 2.1.2025 kl. 16:11

KÖRSÅNG. Körsång skapar en känsla av samhörighet, säger Pia Bengts, stiftssekreterare för gudstjänstliv och musik i Borgå stift. 2.1.2025 kl. 16:17

MIRAKEL. För Tiina Kumpuvuori har det varit ett mål att trots sin cp-skada kunna leva ett så normalt liv som möjligt – och att bilda familj. – Jag vill inte vara den som man tycker synd om. 2.1.2025 kl. 08:56

Svenska kyrkan. I Svenska kyrkan med dess 5,5 miljoner medlemmar ser trenderna ut att vända. Finlandssvenska Emma Audas och Patrik Hagman som jobbar med prästrekrytering och opinionsbildning i Sverige ser ny glädje och nytt förtroende kring kyrkan. 30.12.2024 kl. 19:00

relationer. Vill du bli en bättre människa eller livskamrat 2025? – Var frikostig med respons och ge av din odelade uppmärksamhet, säger Jan-Erik Nyberg. 28.12.2024 kl. 08:00

julmusik. Här kommer 38 minuter, en del mera sällan spelade jullåtar – i genren pop, rock and praise. 12.12.2024 kl. 10:00

JULHÄLSNING. Kyrkpressen och Fontana Media önskar alla våra läsare en riktigt god och fridfull jul! 23.12.2024 kl. 13:22

ESTLAND. Estland hör till Europas mest konfessionslösa länder. Endast 29 procent av Estlands befolkning har en religiös övertygelse, uppger Estlands statistikcentral. Bland estlandssvenskarna har kyrkan en etablerad ställning. 6.5.2025 kl. 14:15

Begravningsplatser. Staten betalar allt mindre för att den evangelisk-lutherska kyrka sköter gravväsendet i Finland. Men ett förslag om att välfärdsområdena skulle ta över begravningsplatserna röstades ner med klar majoritet. 6.5.2025 kl. 19:36

betraktat. Det slår mig ibland hur lätt det är att missa det goda hos någon. Inte för att det inte skulle finnas där, utan för att man ofta söker efter något större, något mer iögonfallande. Godhet skriker sällan. Den viskar. Den sitter i ett sätt att se på världen och i en närvaro som inte kräver så mycket eller något tillbaka. 6.5.2025 kl. 13:55

fred. Vem är du? Björn Wallén arbetar med fred och fredsfostran i en orolig tid. Nu är han aktuell med en ny bok om hur du kan jobba med frågan. 5.5.2025 kl. 10:48

Teologi. Vi har kommit närmare varandra. Så säger Albert Häggblom från Slef om Kyrkfolkets teologiska symposium, en samling som varje termin samlar kristna rörelser som vill ha ”Jesus i centrum”, satsa på evangelisation och har en traditionell äktenskapssyn. 6.5.2025 kl. 11:43