– 85 procent av finlandssvenskarna uppger att de är medlemmar i kyrkan.
Tretton procent är aktiva medlemmar. Jämför det med de sju procent som
är politiskt aktiva. Och tänk vilka rubriker politikerna skapar.
| Kjell Herberts, forskare vid Institutet för Finlandssvensk Samhällsforskning vid Åbo Akademi, leder forskningsprojektet Den finlandssvenska barometern. |
Så här säger Kjell Herberts, forskare vid Institutet för Finlandssvensk Samhällsforskning vid Åbo Akademi. Själv ser han Korsholms prosteri som en miniatyr av Borgå stift och Svenskfinland. Här finns stad, landsbygd och skärgård. Hög grad av urbanisering, utbildning och sekularisering.
– Här lever folk enspråkigt, tvåspråkigt, ofta i flera miljöer, inomkyrkligt, frikyrkligt, med traditioner och arv från väckelserörelserna. Här är det lika stor andel som tror på Gud som i stiftet i stort.
Andra siffror möter i Pedersöre prosteri, det så kallade bibelbältet. Herberts säger att han länge varit försiktig med att använda den benämningen, men numera gör han det frimodigt.
– Statistiken visar att man där ber oftare, att det är fler som tror på Gud och fler som besöker gudstjänsterna. I hela stiftet är det fyra procent som går i gudstjänsterna, i Pedersöre prosteri är det 22 procent.
Delar man svenska Österbottens befolkning på 100 000 i två lika delar så har gränsen flyttat norrut, 50 000 bor nu norr om Korsholm.
– I bibelbältet växer samhället av egen kraft, utan dess större inflyttning. Människor känner varandra, besöker sina grannar, litar på varandra.
Däremot skiljer sig inte sekulariseringen i Korsholm och Närpes prosteri mycket från förhållandena i Västra Nyland.
– I motsats till vad man skulle tro finns ingen enhetlig kultur i Österbotten.
Läs mera i Kp 36/2007.
