Religionsdialog aktuellt också i Finland

Samhälle. Representanter för olika religiösa samfund i Finland samlades i går, tisdag, på Hanaholmens kulturcentrum. På agendan stod bland annat en önskan om statsstöd. 29.8.2007 kl. 00:00

Representanter för olika religiösa samfund i Finland samlades i går, tisdag, på Hanaholmens kulturcentrum. På agendan stod bland annat en önskan om statsstöd.

 
Religionsdialogen på Hanaholmen fortsätter kanske i framtiden i annan form. Tanken på att grunda ett råd för religionerna i Finland diskuteras.

De kristna, judiska och muslimska samfunden i Finland för sedan några år tillbaka regelbundna samtal kring religionsdialog. De är överens på ganska många punkter. Alla tycker exempelvis att Finland i religionsfrihetslagens anda borde införa ett system med statligt stöd för registrerade religiösa samfund. Frågan har stötts och blötts i åratal, men tillsvidare har det inte funnits pengar i statsbudgeten. Också de lutherska höjdarna med ärkebiskopen i spetsen säger ja utan att tveka.

Sen är det en annan fråga att inte ens den saken är alldeles solklar då det kommer till åsikter på gräsrotsnivå: när frågan om huruvida alla religiösa samfund borde få statsstöd ställdes på Kyrkpressens webbsida i somras svarade över 90 procent nej. Tankarna går osökt till ett inslag av Helena Benaouda, ordförande för Sveriges Muslimska Råd.

– Samarbete och dialog börjar hemma. Förankra frågorna i era egna samfund först. Ibland är det svårare att hitta två muslimer som tycker lika än att hitta en kristen och muslim som är överens.

Ingen synkretism

På Hanaholmen skyndade sig alla att poängtera att diskussionerna inte handlar om att man strävar efter någon sorts religiös synkretism, tvärtom. Samfunden kommer till förhandlingsbordet med sin egen tro, sina traditioner och värderingar, redo att föra en dialog med andra.

Färska undersökningar visar att religionsutövandet i Finland får allt mer individualistiska drag.

– Man hör kanske till den lutherska kyrkan, men bygger upp en egen religiös identitet, säger religionsvetare Jussi Sohlberg.

Den senmodernistiska populärreligiositeten faller varken de etablerade kristna, judiska eller muslimska samfunden på läppen. På Hanaholmen var alla överens: religionsundervisning behövs.

– Vi måste lära känna vår egen religion för att kunna ge rum för andra, betonade ecklesiastikråd Risto Cantell från kyrkostyrelsen.

Sofia Torvalds



språk. För fromt för ett kulturcampus och så konstigt att det kallats ”landet annorlunda”. Andreas Häger, docent i religionssociologi, skriver om den makt ett ord kan ha över ett landskap. I det här fallet Österbotten. 3.8.2017 kl. 07:16

Purmo församling. Finländarnas församlingsaktivitet har kartlagts för första halvan av 2017. 31.7.2017 kl. 14:01

profilen. När pengarna tar slut eller blir berg av skulder blir det tungt. Fråga bara Catarina Nylund-Wentus. 26.7.2017 kl. 16:01

frivilligarbete. En nekad studieplats ledde Samuel Snellman till andra sidan jorden och en ny relation med Gud. Nu jobbar han med utsatta människor i surfarnas paradis och drömmer om att berätta om Jesus på nya platser. 5.7.2017 kl. 13:53

MINNESSJUKDOM. På hösten 2011 märkte Sirkka-Liisa Kivelä att något inte stod rätt till med hennes man Mauri Akkanen. Han hade svårt att komma ihåg saker och han gick inte som han brukade. 4.7.2017 kl. 15:50

barn och unga. Barnkonsekvensanalysen skulle få kyrkan att lyssna på barnen, men hur väl fungerar den i praktiken? Församlingarna upplever det som viktigt men svårt att genomföra i vardagen. 22.6.2017 kl. 13:00

profilen. Hur stor kan tomheten efter ett lägerområde vara i en familjs hjärta? Stor, säger Harriet Sillanpää, som ordnar midsommarmöten vid sommarstugan för att förvalta det andliga arv som byggts upp på Fiskartorp i Sundom. 20.6.2017 kl. 10:01

bistånd. 2016 fördubblade Kyrkans utlandshjälp antalet projekt med målet att öka tillgången till högklassig utbildning för barn och unga. 20.6.2017 kl. 11:04

Kvinnoarbete. En kvinna i Mellanöstern möter både fördomar och juridiska hinder för jämlik behandling. Teveproducenten Juliana Sfeir jobbar för förändring. 15.6.2017 kl. 17:25

politik. Jiska Gröhn vill att Kristdemokraterna tar emot utbrytargruppen "Nytt alternativ". 15.6.2017 kl. 11:26

pilgrimsvandring. Om två år ska förlängningen av Sankt Olofsleden från Åbo till Trondheim vara klar som certifierad pilgrimsväg. Den första provseglingen av den vattenburna leden St Olav Waterway är nu gjord. 13.6.2017 kl. 11:30

film. Kyrkans mediestiftelse har beviljat produktionsstöd till sammanlagt sjutton projekt i sin vårutdelning. 12.6.2017 kl. 13:26

Bok. Europas kristna har valt kristendom framom mänsklighet, menar Leif Salmén. Svante Lundgren har läst Salméns bok Det orientaliska rummet. 15.6.2017 kl. 08:58

polisutredning. Flera anställda på fastighetskontoret vid Helsingfors kyrkliga samfällighet misstänks för brott. De misstänkta förflyttats från sina uppgifter medan polisutredningen pågår. 12.6.2017 kl. 08:47

kyrkoherdeval. Mikael Forslund, kaplan i Vasa svenska församling, valdes i går till församlingens nya kyrkoherde. Han fick 56,9 procent av rösterna. 11.6.2017 kl. 22:39

PÅSK. Påsken kan ses som en kulmination av känslor. Men egentligen kunde man säga att det är påsk året om när man ser till hela känslospektret av misslyckanden, lidande, felsteg, förlåtelse och att livet fortsätter, konstaterar Patrica Strömbäck. 5.4.2023 kl. 18:00

GLÄDJE. Ester Laurell har en medfödd inneboende livsglädje. Den har hon fått i sitt barndomshem och i sina tonårs första kristna gemenskap. Sedan följde en 40 års paus då livet fyllde på med annat; erfarenhet, upplevelser, sorger, som i dag ger hennes glädje djup. 9.4.2023 kl. 17:00

PEDERSÖRE. Kyrkoherden i Petrus församling i Helsingfors, Daniel Björk, söker motsvarande tjänst i Pedersöre. Han är den första som söker tjänsten, vars ansökningstid går ut den 19 april. 7.4.2023 kl. 17:15

sorg. Sorgen drabbar oss alla, förr eller senare. För den som kämpar sig igenom den kan långfredagen komma som en lättnad. KP talade med Katarina Gäddnäs dagen efter att hon jordfäst sin pappa. Hon tycker om långfredagens gudstjänst för att den är avskalad och hjärtskärande. Som våra liv, ibland. 7.4.2023 kl. 10:00

KOLUM. Kanske du vågar gå in i en kyrka, sätta dig längst bak och se på altaret som är draperat i svart. Kanske du kan sörja dina osynliga sorger. Kanske du kan sörja krossade drömmar, skilsmässor, missfall, husdjur och att ingen älskade dig så mycket som du behövde. 7.4.2023 kl. 10:53