Kommunen och församlingen

Ledare. Ledare 35/2007 Enligt gällande lag skall församlingsindelningen motsvara kommunindelningen. Gränserna för kommunen och för församlingen skall alltså vara ett till ett. Finns det flera församlingar i en kommun uppfylls lagens krav i form av en kyrklig samfällighet vars gränser sammanfaller med kommungränserna. 28.8.2007 kl. 00:00
 
Illustration: Jan Lindström

Enligt gällande lag skall församlingsindelningen motsvara kommunindelningen. Gränserna för kommunen och för församlingen skall alltså vara ett till ett. Finns det flera församlingar i en kommun uppfylls lagens krav i form av en kyrklig samfällighet vars gränser sammanfaller med kommungränserna.

Det är därför som alla diskussioner om gällande och eventuella kommande kommungränser är av avgörande betydelse också för församlingsstrukturen.
Och det är därför som diskussioner gällande samarbete inom till exempel hälso-, sjuk- och socialvården i förlängningen också berör församlingarna. Samarbete inom centrala kommunala sektorer anses ju vara förstadier till en kommande kommunsammanslagning.

Bland annat
i Kronoby i norra svenska Österbotten pågår en ganska het debatt om i vilken riktning kommunen skall söka samarbetspartner när det gäller social- och hälsovård. En del är för Karleby och andra för Jakobstad.
I debatten har språket spelat en central roll. Karleby upplevs av en del som ett för finskspråkigt alternativ och för dem är det därför Jakobstad som gäller. Andra menar att tvåspråkigheten i Karleby och dess samarbetsområde fungerar bra.

Orienteringen har alltså betydelse också för Kronoby kyrkliga samfällighets tre församlingar.
Slås Kronoby i framtiden samman med Jakobstad kommer de tre församlingarna att finns i en samfällighet som sorterar under Borgå stift. Faller valet på Karleby blir de tre församlingarna delar i en samfällighet som sorterar under Uleåborgs stift.

En stor fråga – utöver de stora frågor som biskop Gustav Björkstrand tar upp på nyhetsplats – är om detta sätt att paketera det kommunala och det kyrkliga i en ödesgemenskap snabbt borde ses över.
Den gamla skattetekniska grunden för att gränserna måste sammanfalla kan med tanke på dagens moderna teknik ifrågasättas. Om den skattetekniska motiveringen inte längre håller, måste andra tungt vägande motiveringar presenteras. Om de finns.

Det man
allmänt torde kunna säga är att det knappast kan finnas något gudagivet som gör att församlingarna – ur vilka kommunerna växt fram – i dag inte kunde ha sin struktur och kommunerna sin.
Allmänt finns det också mycket som talar för att det gamla tänkandet med generella, låsta strukturer mera hör gårdagen till och att det som nu behövs är flexiblare strukturer, samarbetsmodeller och -lösningar av olika slag för olika behov i olika regioner och i olika sammanhang.

Konkret är det fråga om att kyrkan fritt och oberoende av kommunala lösningar gällande till exempel hälso-, sjuk- och socialvård kunde skapa enheter som ger optimala förutsättningar att predika evangelium, förvalta sakramenten och allmänt föra ut det kristna kärleksbudskapet.
Konkret är det också fråga om att kyrkan fritt och oberoende av kommunala lösningar kunde beakta de oerhört viktiga språkliga aspekterna i strukturerna.

Då kunde det bli möjligt för de svenskspråkiga församlingsmedlemmarna i olika delar av landet att bilda församlingar samfälligheter som hör till Borgå stift. Då kunde till exempel de tre svenska församlingarna i Kronoby samt Karleby svenska församling bilda en svenskspråkig samfällighet. Eller så kunde alla de nämnda församlingarna vara med Pedersörenejdens kyrkliga samfällighet.
Samma modell kunde tillämpas i hela det kyrkliga Svenskfinland och den skulle förhindra att Borgå stift berövas administrativa och ekonomiska styrredskap.
En annan modell för att garantera en fortsättning för fungerande svenskspråkiga församlingar är att grunda Den svenskspråkiga evangelisk-lutherska kyrkan i Finland.

Fria och vilda fantasier? Visst!
Men börjar det inte bli hög tid att låta fantasin flöda när det gäller den finlandssvenska kyrkliga sektorn?

Stig Kankkonen



KYRKOMÖTET. Klockan går och kyrkan ställs inför allt större utmaningar. Men kyrko­mötet är en trög koloss som inte producerar beslut. Under senaste mandatperiod tog tre av dess utskott saker och ting i egna händer. 5.2.2024 kl. 10:00

Konst. – Mycket hellre analyserar jag en film som handlar om tvivel jämfört med en färdigtuggad berättelse om tro, säger filmkritikern Silja Sahlgren-Fodstad. 5.2.2024 kl. 15:15

laestadianer. Över 3 000 finlandssvenska laestadianer är involverade i diskussioner om att rörelsen ska ta steg ur den evangelisk-lutherska kyrkan. I allt större utsträckning kommer man att hålla nattvard och konfirmation i sina egna bönehus. Alternativet att grunda en egen kyrka är ändå inte aktuellt. 30.1.2024 kl. 14:04

ungdomens kyrkodagar. Jennifer Enqvist är en av de delegater som är på väg till UK i år. Hon vill se församlingarna bli bättre på att inkludera barnen, kyrkans framtid. 29.1.2024 kl. 12:22

Teologi. Tron måste ges vidare med en öppen hand, inte en knuten näve. – Barn kan också tänka teologiskt, säger den svenske teologen Joseph Sverker. 26.1.2024 kl. 09:00

LIVSÅSKÅDNING. Kevin Holmström är en sökare som tror att det mesta är vårt eget fel och vår egen förtjänst, men som ibland vill hålla någon i handen. 24.1.2024 kl. 16:42

Himlaliv. Kyrkpressen har fått information om att tv-programmet Himlaliv ska läggas ner. Annika Löfgren vid Svenska Yle säger att beslutet inte är fattat. 24.1.2024 kl. 09:58

medalj. Det var en överrumplad och glad Helene Liljeström som fick veta att Kyrkostyrelsens plenum beviljat henne Pro ecclesia-medaljen vid sitt möte idag. 23.1.2024 kl. 13:46

PETRUS FÖRSAMLING. Kyrkpressen ställde några frågor till Pia Kummel-Myrskog och Ronny Thylin som har anmält intresse för jobbet som kyrkoherde i Petrus församling i Helsingfors. 23.1.2024 kl. 07:06

PRESIDENTVAL. Helsingforsbiskopen Teemu Laajasalo intervjuade alla nio presidentkandidater på scen i sin domkyrka. ”De uttryckte alla hopp”, säger han nu efteråt. 22.1.2024 kl. 10:00

PRESIDENTVAL. Under presidentkandidaternas valrörelse har en symbolfråga varit: Ska presidenten i nyårstalet önskaGuds välsignelse? Så här har de svarat i valkompasser och medier. 22.1.2024 kl. 16:13

PÅVEN FRANCISKUS. Idag på S:t Henriks minnesdag träffade biskop Bo-Göran Åstrand påven Franciskus vid en privat mottagning i Vatikanen. I delegationen som träffade påven ingick också biskop Raimo Goyarrola från katolska kyrkan och metropolit Arseni från ortodoxa kyrkan. 19.1.2024 kl. 15:34

FÖRFÖLJELSE. Fyra av fem fall där kristna dödats för sin tros skull under fjolåret har skett i Nigeria. Sahelområdet söder om Sahara hör till de områden i världen där det är svårast att leva som kristen. 17.1.2024 kl. 09:39

kyrkoherdeinstallation. På söndag var det fest i Solf då församlingens nya herde Johan Kanckos installerades i tjänst. Det blev en späckad dag som utöver högmässa också bjöd på många goda tal och inte minst en välsmakande laxsoppa. 14.1.2024 kl. 14:54

NYTT ÅR. Glöm nyårslöftena. Kör i stället med nyårsönskningar och pyttesmå nyårsplaner. Vad skulle du behöva för att älska dig själv, dina medmänniskor och Gud lite mer under det år som kommer? 12.1.2024 kl. 10:35

Personligt. – Jag tror att vår tid på jorden handlar om att lära oss att älska. Att vara så goda vi kan. Jag tycker att vi borde vara mer ödmjuka inför vad det innebär att vara människa, säger skådespelaren Anna Hultin. 18.2.2025 kl. 10:13

PULS. Det har gått ett halvt år sedan de aktiva i det karismatiska lekmannakonceptet Puls lade ner i Petrus församling i Helsingfors och gick sin väg. Kyrkpressen tittar på vad som hände sedan. 17.2.2025 kl. 19:00

litteratur. Då Emma Ahlgren skriver fiktion är det roligt, absurt, vasst och mörkt. Men hon påminner om att det i verkligheten finns hjälp mot mörker. Det finns terapi och medicin. Och djur. Och ibland också Gud. 14.2.2025 kl. 13:37

GRÖN OMSTÄLLNING. Nina Långstedt är den sjunde generationen som odlar jorden på Krämars i Svartå, Ingå. Hon vill göra allt hon kan för att rädda inte bara Krämars utan hela planeten för framtidens generationer. – Det är hopplöst, men vi måste göra det ändå. 13.2.2025 kl. 09:43

ungdomens kyrkodagar. – Det som var särskilt fint i år var att vi kom till att ingen ska pushas ut från församlingen bara för att vi har lite olika värderingar, säger Mona Nurmi. 12.2.2025 kl. 18:26