Förläsningsserien "Bibelbätets religiositet" hölls förra veckan i Jakobstad.
Det kan tyckas vara en paradox. Men faktum är att industrietableringarna i Jakobstad början av 1900-talet stimulerade det religiösa livet i stan.
– Fortfarande finns det bönehus, kyrkor och församlingslokaler i nästan varje kvarter som vittnar om det.
Det berättar Sixten Ekstrand, stiftdekan sedan några veckor och tidigare professor i praktisk teologi vid Åbo Akademi. Han har inför Jakobstads församlings 100-årsjubileum skrivit en historik om församlingen. Förra veckan medverkade han i en föreläsningsserie i Jakobstad om ”Bibelbältets religiositet”.
Lade inte tron på hyllan
Jakobstad var tidigare en småstad med ett par tusen invånare, visserligen en sjöfartsstad men ändå i skuggan av Pedersöre socken vars gränser sträckte sig vida in i landet. Jakobstads församling bildades först år 1907 då inflyttningen från landet till staden fick fart. Tobaksfabriken och pappersbruket lockade till sig folk från landsbygden där det fanns ett överskott av arbetskraft.
– De inflyttade tog med sig sitt religiösa arv och byggde bönehus och kyrkor, berättar Ekstrand.
– De nya arbetarna lade alltså inte alltid sin tro på hyllan. Fastän det var precis det som kyrkan befarade då socialismens läror spreds bland folket.
Läs artikeln i sin helhet i Kp 33/2007.
