Med förenade krafter

Ledare. Ledare 33/2007 Det behövs bättre samhörighet mellan aktörerna i stiftet. Det konstaterade stiftsdekan Sixten Ekstrand senaste vecka i en intervju i Kyrkpressen. Därför vill han vara med och ”skapa en diskussion om hur vi skall arbeta i stiftet”. 10.8.2007 kl. 00:00
Det behövs bättre samhörighet mellan aktörerna i stiftet. Det konstaterade stiftsdekan Sixten Ekstrand senaste vecka i en intervju i Kyrkpressen. Därför vill han vara med och ”skapa en diskussion om hur vi skall arbeta i stiftet”.
Målsättningen är att få ut det mesta möjliga av de resurser som finns. Alltså att med förenade krafter ännu bättre arbeta för gemensamma mål.

 
Illustration: Jan Lindström
Ett viktigt steg i den riktningen är de stiftsdagar som enligt planerna skall hållas 14-16 november nästa år i Jakobstad.
Utan att undervärdera alla de möjligheter till kommunikation som tekniken ger är ändå konkreta möten ”öga mot öga” mellan människor en grundförutsättning för genuin gemenskap. Stiftsdagarna visar sig förhoppningsvis vara ett ypperligt forum för sådana möten.

De konkreta förberedelserna sköts av en säkert på allt sätt kompetent arbetsgrupp. Det som vi alla har orsak att ägna oss åt är frågor som har att göra med de attityder som i hög grad inverkar på vad vi ser då vi ser oss omkring i vår finlandssvenska verklighet.
Hindrar våra attityder oss från att se samarbetsmöjligheter med vissa aktörer? Hindrar våra attityder oss kanske till och med från att se vilka alla vi kan och borde samarbeta med? Hur klarsynta och vidsynta är vi egentligen och hur beredda är vi att göra det som behöver göras för att skapa samhörighet och samverkan?

När det gäller samhörigheten mellan aktörerna i stiftet kan den skapas endast om aktörerna känner till varandra och varandras uppgifter. Det som därför skulle behövas är en grundlig kartläggning av vilka alla som verkar inom stiftet och vad deras roll är.
Det som också behövs är klart definierade målsättningar för församlingarna och för stiftet. Vissa mål ställs upp på kort sikt, vissa på mellanlång sikt och vissa på lång sikt.
Ytterligare behövs en definition och beskrivning av stiftets position och funktion i det samhälle där stiftet verkar.

Både inom stiftet och i stiftets förhållande till omgivningen – samt naturligtvis vice versa – finns mycket sådant som borde och ännu mera sådant som kunde göras, inte minst just på attitydplanet.
Bland annat förefaller det ganska ofta finnas ett större intresse av att slå vakt om det egna reviret än att fördomsfritt se hur man tillsammans kunde göra saker bättre. Andra sidan av samma sak är att man avhåller sig från att göra något eller ens presentera idéer om ämnet är sådant att det till äventyrs kanske hör hemma på någon annans bord.

Efter en kartläggning och analys av hur det ser ut i dag skulle det gälla att ”äckelrealistiskt” se över vad som är bra, vad som kan eller måste utvecklas, vad nytt som behövs och vad som kunde avslutas.
Det säger sig självt att detta skede varken är lätt eller smärtfritt. Inte desto mindre är det något som inte minst Borgå stift måste ta itu med. Tiderna har förändrats och förändras och strukturerna samt verksamhetsformerna måste ses över. Annars går det som förra predikanten sade: kyrkans skepp står på stadig grund.

Strukturernas enda
uppgift måste vara att stöda kyrkan och församlingarna så att den givna uppgiften förverkligas. Strukturer som inte gör det är i bästa fall onödiga, i sämsta fall till hinder. Samma gäller också aktörerna i kyrkan, i Borgå stift och dess församlingar.


Grunden för det svåra men ofrånkomliga arbete som väntar är tack och lov lagd och den ligger fast. Kyrkans uppgift är förkunna Guds ord, förvalta sakramenten, utbreda det kristna budskapet och förverkliga kärleken till nästan.
Tryggt är också att veta att den Gud som har gett kyrkan dess uppgift också ser till att uppgiften blir gjord. Kanske inte alltid enligt människors planer – vilket vi gör väl i att komma ihåg – men i alla fall.
Stig Kankkonen



ekonomi. För tredje året i rad lyckades församlingarna sänka sina verksamhetskostnader. 17.8.2016 kl. 15:33

bibeln. Under ett tälttak mitt i Jakobstads centrum ska frivilliga högläsa Bibeln, från början till slut på en vecka. 16.8.2016 kl. 15:24

podd. Den som lyssnar på podden Ted & Kaj, utgiven av Svenska Yle, vet att Kyrkpressen var med på ett hörn häromveckan. 12.8.2016 kl. 15:20

ungdomar. De är helt vanliga unga som prioriterar och tänker annorlunda. Trots fördomarna brukar folk se upp till Vilma och Patrick för att de vågar tro. 10.8.2016 kl. 14:00

tidskrift. Peter Björkman är poesiälskare, bibliotekarie och redaktör som tror på det skrivna ordets förmåga att stävja polarisering och bygga broar mellan religioner och livsåskådningar. 9.8.2016 kl. 15:00

sng. Sacred harp är en sångstil som är högljudd och rytmisk, och som inte är ämnad för perfekta uppföranden. Hillevi Lasén vill få också finlandssvenskarna att sjunga psalmer ända från tårna. 4.8.2016 kl. 10:49

kyrkoherdeval. Församlingsrådet i Petrus församling valde kyrkoherde på fel grunder. Nu pågår en dialog mellan rådet och Monica Heikel-Nyberg i hopp om att lösa situationen. 2.8.2016 kl. 11:41

ryssland. – Det begränsar men utestänger inte möjligheten att verka, säger Andrey Heikkilä från Finska Missionssällskapet om ny rysk religionslag. I Pingstkyrkan är man ändå oroliga för hur lagen kommer att verkställas. 2.8.2016 kl. 08:56

Påven fördömer med all kraft alla former av hat och ber för dem som har drabbats, uppger Vatikanens talesman efter morgonens terrordåd under en mässa i Normandie. 26.7.2016 kl. 16:06

församling. Pauluskyrkan i Helsingfors förvandlades till en livlig fotbollsstudio under kvartsfinalerna i fotbolls-EM. En fotbollsnattvard fick markera samhörigheten mellan församling och fotbollssupportrar. 21.7.2016 kl. 14:51

lovsng. Lovsång, svenska och Finland. När engelska Anna Ruddick kände att Gud kallade packade hon väskan och reste iväg, utan att vara säker på vad som väntade. 19.7.2016 kl. 11:18

Helsingfors förvaltningsdomstol gav Monica Heikel-Nyberg rätt i besvär. 14.7.2016 kl. 16:27

Gäddnäs. Prästerna svarar. 15.7.2016 kl. 14:00

folkkyrka. – Kyrkan i England har fjärmat sig från de vanliga människorna och lagt beslag på vad det innebär att vara kristen, säger professor Linda Woodhead, expert på samtida religion. 14.7.2016 kl. 13:00

lekholmen. Lekholmen är en populär lägergård dit många tidigare konfirmander gärna vill återvända. Genom den uppskattade holmboverksamheten är holmen nu öppen för alla. 13.7.2016 kl. 16:26

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00