Kyrkan och lagen

Ledare. Ledare 32/2007 Då en professor i rättshistoria, Jukka Kekkonen, i offentligheten (Turun Sanomat 29.7) kritiserar kyrkan, eller rättare sagt elva kristna kyrkor och samfund, för att ge uttryck för åsikter och attityder som för hans tankar till ytterlighetsgrupper och till Europa på 1920- och 1930-talet väcker det en rad frågor. 3.8.2007 kl. 00:00

 

 
Illustration: Jan Lindström

Då en professor i rättshistoria, Jukka Kekkonen, i offentligheten (Turun Sanomat 29.7) kritiserar kyrkan, eller rättare sagt elva kristna kyrkor och samfund, för att ge uttryck för åsikter och attityder som för hans tankar till ytterlighetsgrupper och till Europa på 1920- och 1930-talet väcker det en rad frågor.

Kekkonen framförde sin kritik med anledning av Ekumeniska Rådets i Finland skrift ”Kirkko turvapaikkana”, alltså ungefär ”Kyrkan som fristad”.
Skriften ger råd om hur församlingen skall handla då någon söker skydd och vilka principer som gäller, den berättar om erfarenheter från andra länder, om flyktingsituationen i världen och om asylsökande i Finland. (Se här).

Kärnan i Kekkonens kritik är att kyrkorna med råden i den aktuella skriften ställer sig över lagen. Skriften får honom att tänka på en handbok författad av någon radikal grupp.Den ger honom dåliga vibrationer och för alltså hans tankar till nazismen och fascismen, ideologier som – påminner Kekkonen – inte gav ett ruttet lingon för lagar stiftade av kompromissande, dumma politiker.

Att kyrkan skall handla i enlighet med gällande lag är självklart. Lika självklart är att kyrkan skall handla i trohet mot Gud och mot Hans vilja. Om gällande lag och Guds vilja kommer i konflikt är det Guds vilja som måste gälla.Så var det till exempel för de kristna människor och de kristna kyrkor och samfund som trotsade nazismens, fascismens och kommunismens ogudaktiga och omänskliga lagar. Och så måste det vara också i dag och också i liberala demokratier.

Om det är något som historien borde ha lärt oss är det att kritik och ifrågasättande inte hotar demokrati, lag och ordning. Hoten har alltid funnits och finns fortfarande i tystnad och flathet inför orättvisor och godtycke.
I trohet mot sin uppdragsgivare och sin uppgift är det därför kyrkans sak att tala och handla då lagen inte är rättvis eller då den tolkas på ett oacceptabelt sätt.

Den fråga som tränger sig på är om de kristna kyrkorna och samfunden, hos oss inte minst evangelisk-lutherska kyrkan i Finland, tagit sitt ansvar med tillräckligt stort allvar.
Utvecklingen mot vidare och djupare samhällsklyftor, mot ökade orättvisor inom social- och hälsovården, mot växande individuell och kollektiv egoism, mot ensidigt ekonomiskt effektivitetstänkande och mot allt mindre förståelse för allt och alla som inte producerar och konsumerar visar att så kanske inte är fallet.

Å andra sidan kan och bör man inte heller ställa orimliga krav på kyrkor och samfund. Det är inte de utan de politiska och ekonomiska beslutsfattarna som huvudsakligen styr utvecklingen.
Men ändå …
Med tanke på den utveckling som vi ser vore det inte endast välkommet utan nödvändigt med en tydligare och oftare återkommande kyrklig röst i samhällsdebatten.

Den aktuella skriften är ett sätt för kyrkor och samfund att säga att allt inte står rätt till om människors liv och trygghet hotas och att det är den kristnes skyldighet att hjälpa människor i nöd.
Att lagen eventuellt är sådan att nöden inte alltid och till fullo behöver eller kanske ens kan beaktas är ingenting som kan eller får hindra den kristna kärleken. Däremot är det varje kristens uppgift att på sitt håll och på sitt sätt försöka rätta till orättfärdiga lagar och göra dem sådana att det är möjligt för kristna kyrkor och samfund att fullt ut följa dem utan att bryta mot Guds vilja.

Kyrkans roll i det sammanhanget är att aktivt och målmedvetet delta i opinionsbildningen och i att forma attityder. Till den delen finns orsak till kyrklig självrannsakan, till bot och bättring.

Stig Kankkonen



Försäljning. Efter många års kämpande för att bevara församlingshemmet, men utan gehör, ger man nu upp den tanken. – Vi måste kunna gå vidare och utreda andra alternativ, säger Mats Lindgård. 15.10.2020 kl. 15:04

teater. När Josefin Silén står på musikalscenen i Mary Poppins gestalt är hon sval, lätt bitsk och värdig. Men i verkliga livet har hon insett att det är fruktansvärt tråkigt att alltid vara cool och stark. 14.10.2020 kl. 18:20

val. Inom utsatt tid har den ledigförklarade kaplanstjänsten i Pedersöre församling sökts av två personer. 14.10.2020 kl. 17:18

restriktioner. Offentliga tillställningar och allmänna sammankomster med fler än tio personer är förbjudna i Vasa sjukvårdsdistrikt till slutet av oktober. Församlingarna följer samma direktiv. Tre kyrkoherdar vittnar om en viss coronavana – men också om coronatrötthet. 14.10.2020 kl. 13:58

Kyrkpressen. Veckans nummer av Kyrkpressen innehåller två mindre förändringar. Den ena är estetiskt och den andra är kopplad till formatet. 13.10.2020 kl. 16:20

Lokalt. Hej då perfektionisten! säger Tinca Björke, informatör i Mariehamns församling. 14.10.2020 kl. 08:00

Höst. "När peppen och inspirationen är borta är det ofta människorna runt omkring oss som blir stödet." 14.10.2020 kl. 00:01

konfirmandarbete. Under sommaren har unga haft roligt och känt sig trygga i skriftskolan. Det här framgår av en enkät som 16 000 ungdomar svarat på. De unga gav skriftskolan det nationella skolvitsordet 9-. 8.10.2020 kl. 16:24

covid-19. Begränsningarna baserar sig på beslut fattade av Vasa stads social- och hälsovårdsnämnd den 5 oktober och är i kraft till och med den 25 oktober. Samfällighetens ledningsgrupp har också gett anvisningar om att deltagare i församlingarnas gudstjänster och övriga evenemang ska använda ansiktsmask. 5.10.2020 kl. 22:26

profilen. Hon kom till Helsingfors som svar på någon annans bön. Frisören blev ledare för lärjungskolan. Nu vill Ida-Maria Pekkarinen skaffa mandat att fortsätta i en uppgift som känns som hennes. 1.10.2020 kl. 17:04

parrelation. Tua Mäenpääs man Frank hade i flera år varit otrogen mot henne. Idag präglas Frank och Tua Mäenpääs relation av lugn och trygghet, men vägen till ett nytt liv tillsammans har varit lång. 1.10.2020 kl. 10:08

Åbo. Åbo svenska församling arbetar aktivt för flyktingar. – Jag har insett hur ensam en människa kan vara, och hur mycket kontakt betyder, säger Malena Björkgren. 1.10.2020 kl. 11:37

Utmärkelse. Församlingspastorn Patricia Högnabba i Matteus församling i Helsingfors har beviljats Kyrkans förtjänsttecken för barn och ungdomsverksamhet. Priset delades ut idag vid Forum för kyrkans fostran. 30.9.2020 kl. 15:29

jordbruk. För Mats Björklund handlar jordbruket om att anpassa sig till vädret och naturen, om att odla det som andra ska äta – och om att förvalta Guds gåvor. 30.9.2020 kl. 11:53

vardagsbön. "Öppna varsamt upp det mina fingrar krampaktigt håller tag om i onödan." 30.9.2020 kl. 10:30

UTSEENDE. Eva Kela blev förskräckt när hon plötsligt såg sig bli en ”medelålders tant” och gjorde ett tv-program om det som hon aldrig trodde skulle drabba henne själv. 19.2.2024 kl. 16:41

Kolumn. Då jag skriver dessa ord är det några dagar kvar tills valet till kyrkomöte. Då du läser dessa ord är valet över och vi har fått en ny samling människor som får fatta beslut om kyrkans framtid. 19.2.2024 kl. 08:00

KYRKOMÖTET. Mia Anderssén-Löf och Torsten Sandell blir prästombud i det nya kyrkomötet. De försvunna präströsterna från Åland dök upp under veckoslutet efter att ha varit borta i posten. 19.2.2024 kl. 11:56

Nattvard. Den möjlighet kyrkolagen ger att fira nattvard utanför kyrkorummet kan minskalaestadianernas behov att bilda egna församlingar. 16.2.2024 kl. 12:41

KYRKOMÖTET. Tre av fyra lekmannaombud från Borgå stift är nya i kyrkomötet. Präströster efter tisdagens kyrkomötesval är borta – i posten – och valnämnden fick avbryta rösträkningen. 14.2.2024 kl. 18:44