Halvfärdigt intresserar

Ledare. Ledare 27/2007 Tidigare hörde det till god ton och allmän anständighet att inte bedöma halvfärdigt arbete. Nu är det inte längre så. Det har statsminister Matti Vanhanen nogsamt fått känna av. 2.7.2007 kl. 00:00

Tidigare hörde det till god ton och allmän anständighet att inte bedöma halvfärdigt arbete. Nu är det inte längre så. Det har statsminister Matti Vanhanen nogsamt fått känna av.


Illustration: Jan Lindström

I ett radioprogram nyligen sade Vanhanen att regeringen för egen del bör bereda sina ärenden så långt som möjligt och först efter det delta i den offentliga diskussionen på basis av fakta och framställningar.Det borde han enligt tämligen eniga massmedier och en del juridiskt sakkunniga inte ha sagt. Kritikerna förefaller ha ett mycket stort intresse av halvfärdigt arbete. I demokratins och juridikens namn förstås.

Kritiken av statsminister Vanhanens offentlighetslinje är i detta avseende märklig. Det är nämligen mycket svårt att se varför en kaotisk diskussion skulle vara i någons intresse eller hur den skulle främja demokratin.
Däremot är det självklart att en diskussion baserad på öppet redovisade fakta och dito redovisade värderingar är det. Och i stora frågor som berör oss alla är det förvisso regeringens sak att grundligt ta fram fakta och att argumenterande redovisa för vilka värderingar som ligger till grund för dess slutsatser.

Det vore direkt
ansvarslöst av en regering att dra slutsatser och ens skissera någon lösningsmodell innan alla fakta samlats in, vägts och bedömts.
Likaså vore det ansvars löst av en regering att endast redovisa fakta i ett ärende utan att själv så tydligt och klart som det bara är möjligt ta ställning och redovisa för argumenten för just den lösningen.

Att en regering
väljer att bereda ett ärende utanför offentligheten kan därför inte a priori sägas vara negativt för demokratin. Det kan till och med vara precis tvärtom.
Svårt är också att tro att det över huvud taget skulle vara juridiskt möjligt att definiera när, hur var och på vilket sätt en regering skall komma med sin samlade input i samhällsdebatten.
Det finns kort sagt rum för kritik av kritiken mot regeringen Vanhanens offentlighetslinje.

Därmed inte
sagt att allt skulle vara i sin ordning.
Den stora utmaningen för demokratin är kanske först och främst att få regeringar att seriöst och ärligt bereda ärenden och presentera lösningsförslag så att en offentlig debatt blir möjlig och påverkningsmöjligheterna reella.
Som det nu är, är detta sällan fallet. Fakta tas fram och presenteras så att de stöder en redan fastslagen målsättning, som därefter presenteras som den enda möjliga. Ofta förefaller det dessutom vara så att detta sker efter recept skrivna av ledande tjänstemän.

Problemet med den här utmaningen är att varje regering har klart definierade målsättningar formulerade i ett regeringsprogram och att verkligheten i görligaste mån anpassas till dem.
Ett annat problem är att övriga samhällsaktörer, i motsats till en regering, inte har tillgång till alla de resurser som regeringen har och som behövs för att ta fram alternativ till regeringens beredning. Detta gäller arbetsmarknadsorganisationer, den politiska oppositionen, kyrkan, ekonomiska och andra forskningsinstitut och så vidare.

Till detta
kommer att det i stort sett endast är en bredbasig regering och en folkkyrka som någorlunda trovärdigt kan säga sig handla med allas bästa för ögonen. Alla andra aktörer har egna, legitima men mera begränsade intressen att bevaka.

Det som behövs är ett sant demokratiskt medborgarsamhälle där alla aktörer, individer och kollektiv, tillsammans kan forma framtiden i en ständig dialog.För att detta skall fungera krävs alerta och kunniga massmedier som informerar, analyserar, utmanar maktutövarnas tankar och idéer, massmedier som låter också marginella röster komma till tals och som aktiverar medborgarna bland annat genom att lyfta fram och presentera nya, alternativa idéer.

Demokratin står och faller inte med regeringars öppenhet eller slutenhet, men den kan stå stadigt, vackla eller till och med falla beroende på hur massmedierna fyller sin uppgift att ge en korrekt och betydelsefull information om den verklighet i vilken vi alla lever.

Stig Kankkonen



Personligt. Då Stefan Löv var 28 år blev han pastor i en församling som var nedläggningshotad. Drygt 25 år senare blomstrar församlingen, men själv har han mött sjukdom, sorg, sitt eget bekräftelsebehov och utmattning. – Det som lär en absolut mest om tro är lidande, säger han. 27.11.2024 kl. 15:19

vikarie. Domkapitlet har förordnat pastor Catharina Englund till tf kyrkoherde i Jakobstads svenska församling under den ordinarie kyrkoherden Jockum Krokfors tjänstledighet från den 1 april 2025 till den 31 mars 2026 27.11.2024 kl. 11:07

BORGÅ STIFT. Bo-Göran Åstrand fick som ny biskop en rivstart i ämbetet med corona­pandemin 2020. Efter 60 år på jorden och fem år som biskop är alla i stiftet inte överens med honom om de liberala förändringar i kyrkan som”BG” från Pedersöre i den lila skjortan stöder fullt ut. 27.11.2024 kl. 10:00

ISRAEL-PALESTINA. Israel attackeras ur flera väder­streck. Och svarar med en militär styrka som lägger livet i grus i Palestina och Libanon. Kyrkorna har fått kritik för att vara för tysta inför den humanitära krisen. Kyrkpressen talade med två biskopar om saken. 22.11.2024 kl. 16:36

kyrkoherde. Kyrkoherdetjänsten i Ekenäsnejdens svenska församling har sökts av en person – församlingens kaplan Wille Westerholm. 25.11.2024 kl. 14:52

UTTRÄDE. Metodistkyrkans svenska församling i Åbo vill gå ur sin kyrka. Det följer av att kyrkan i maj i år globalt beslöt att öppna för samkönade äktenskap och hbtq-personer som präster. 20.11.2024 kl. 15:56

USA. USA:s återvändande president Donald Trump belönar sin evangelikala kristna väljarbas med att utnämna baptistpastorn och den förre guvernören i Arkansas Mike Huckabee till ambassadör i Jerusalem. 20.11.2024 kl. 15:37

Personligt. Hon är präst och hon är gift med Norges ambassadör. Under åren av utlandskommenderingar har Cecilie Jørgensen Strømmen tackat för varje plats där de fått bo. Hon är nyfiken på allt. – Kan du förklara för mig varför finländare är en kvart tidiga när de kommer till en bjudning? 20.11.2024 kl. 13:34

NYTT FRÅN DOMKAPITLET. Domkapitlet i Borgå stift har beslutat om förändringar som påverkar församlingarna i stiftet. 20.11.2024 kl. 13:07

betraktat. – Framme vid altaret i Pedersöre fullsatta kyrka fick jag klä av mig hela utrustningen: kåpan, mitran och till sist biskopskorset som det var allra svårast att slita sig ifrån, skriver Erik Vikström. 19.11.2024 kl. 19:00

advent. Allhelgona ligger bakom oss, affärerna är fyllda med julpynt. – Hur tar man emot ett nyfött barn? Inte är det ju med skrålande högtalarmusik, säger Katarina Gäddnäs. 18.11.2024 kl. 12:48

tro. Han såg Bibeln som endast en historisk bok och ville inte acceptera att Gud verkar idag. Men Magnus Finskas tvingades tänka om när Gud helade hans sjuka rygg. – Jag vill inte säga att jag är kristen. Om inte mitt liv avspeglar att jag är det så är det ju en lögn, säger han idag. 13.11.2024 kl. 13:54

KYRKOMÖTET. Den segslitna frågan om vem som ska betala för gravväsendet i Finland går vidare. i ett vasst brev till regeringen varnade kyrkomötet för dyrare gravar framöver för den som inte hör till kyrkan. 8.11.2024 kl. 16:41

KYRKOMÖTET. Det är olika dyrt för både anhöriga och församlingar att sköta en begravning. Kyrkomötet i Åbo debatterade det här länge på tisdagen. 5.11.2024 kl. 16:45

UNG I KYRKAN. Höstdagarna 2024 samlar som bäst närmare 600 tonåringar från församlingar runt om i Svenskfinland. 2.11.2024 kl. 12:44

Personligt. – Jag har en sida som litar starkt på Gud – och en som lätt faller i tvivel, säger konstnären Robert Hedengren. 17.4.2025 kl. 13:59

katolska kyrkan. Påven Franciskus, 88, är på lång sjukledighet. Efter hans tolv år som ledare för den katolska kyrkan är det mänskligt sett dags att tänka på vem som kommer att efterträda honom. 16.4.2025 kl. 10:57

PÅSK. Vi bad tre personer redogöra för ett viktigt bibelställe i påskberättelsen. De sökte sig till berättelserna om sista måltiden, Judas och Petrus. 14.4.2025 kl. 17:37

Via crucis. I sin gestaltning av Jesus har Elias Edström tänkt på manlig vänskap och hur den tar sig uttryck. Lärjungarna låg ju i famnen på Jesus. Det fanns en närhet. 14.4.2025 kl. 18:00

NYTT FRÅN DOMKAPITLET. Nytt från domkapitlets sammanträde 10 april 2025. 11.4.2025 kl. 10:56