Grisar är vi allihopa

Ledare. För en tid sedan skrev chefredaktör Torbjörn Kevin, Åbo Underrättelser, en ledare med rubriken ”Förnedringsteve”. Den handlade om hur ”död, nöd och utsatthet – allt kan bli föremål för trygg underhållning i hemmasoffan” . 12.6.2007 kl. 00:00
För en tid sedan skrev chefredaktör Torbjörn Kevin, Åbo Underrättelser, en ledare med rubriken ”Förnedringsteve”. Den handlade om hur ”död, nöd och utsatthet – allt kan bli föremål för trygg underhållning i hemmasoffan” .
Som exempel nämndes tv-inslag producerade av ett svenskt produktionsbolag som hade köpts och visats av public service-bolaget SVT. I ledaren nämndes också det holländska televisionsprogram där tre personer i behov av njurtransplantation tävlade om publikens gunst, som renderade en njure av en donator som också uppträdde i programmet. Det visade sig sedan att det programmet var påhittat från början till slut.

 
Illustration: Jan Lindström
Kevin undrar om det hela tiden måste bli värre och konstaterar riktigt och träffande att ”förnedringens droppe urholkar humanismens sten” samt att ”människovärdet devalveras för att det ligger lönsamhet i att förnedra människor”.
Kritiken för att det är så riktar han först och främst mot public service-bolagen som köper och visar skräpet och slår fast att ”program med förnedring som affärsidé skall inte sändas i public service-tv”.
Så kan man motiverat resonera. Men det finns också andra tänkbara infallsvinklar.

Det första som man kan fråga sig är om det överhuvudtaget finns någon motivering för att i den demokratiska frihetens namn tillåta produktion av hurudant skräp som helst.
Vad är det som säger att det skulle vara omöjligt eller fel att försöka minska eller sätta stopp för andlig nedsmutsning av omgivningen? Varför skulle det vara mindre önskvärt än att försöka göra samma sak med en fysisk nedsmutsning? Inte är väl vårt andliga jag mindre viktigt än vårt fysiska jag?

Det andra som man kan fråga sig är vilket ansvar konsumenterna har för den fortsatta nedsmutsningen.
Om vi som en kvinna och en man, som en ansvarstagande människa, skulle vägra titta på program ”med förnedring som affärsidé” skulle garanterat produktionen av dem upphöra. Men så länge vi sitter i våra soffor och begärligt slukar dem som smakliga godbitar kommer produktionen säkert som amen i kyrkan att fortsätta.
Där det finns pengar att hämta där finns det alltid en kö av sådana som vill ge folk det som folk vill ha.

Att kräva att public service-bolagen tar ansvaret för att distributionen av program med destruktiv, människoförnedrande tematik begränsas är tyvärr ingen lösning.
Om ett nej till slaskprogram leder till att vi konsumenter flyttar över till andra kanaler utarmas också det vettiga utbudet.
Dessutom är det knappast troligt att det nuvarande systemet med public service-bolag överlever utvecklingen. Och vem eller vilka skall då begränsa den andliga nedsmutsningen?

Summa summarum är det helt enkelt så att utvecklingen av programutbudet bestäms av oss konsumenter, av dig och av mig.
Ett sätt att bära det ansvaret är att aktivera sig i förhållande till de politiska beslutsfattare som ger ramarna för vad som kan och inte kan produceras, distribueras och visas. Om tillräckligt många kräver att de sätter tummen ner för program av det aktuella slaget kommer de att agera.
Ett annat sätt att ta ansvar är att säga nej till skräpet och ja till seriösa program, inklusive seriösa underhållningsprogram. Störtdykande tittarsiffror varken vill, vågar eller kan en enda producent med självbevarelsedrift negligera.

Den som tvekar att aktivera sig på grund av osäkerhet i förhållande till skräpprogrammen kan förslagsvis resonera om och kring temat utgående från följande enkla fråga: Vad är det goda som bland annat ”program med förnedring som affärsidé” vill uppnå?
Och gör vi ingenting skall vi inte heller kritisera dem som slår mynt av att producera och sälja skräp. Då är vi grisar allihopa.
Stig Kankkonen



SYNODALMÖTE. Vad betyder frälsning? Är det någonting som sker efteråt, bortom döden? Eller här och nu? Det ska alla omkring 2 000 präster i den evangelisk-lutherska kyrkan å tjänstens vägnar fundera över inför höstens synodalmöten. 12.8.2022 kl. 09:04

Skolstart. Ann-Britt Bonns är rektor i Grundskolan Norsen. Hon välkomnar ett nytt läsår. 11.8.2022 kl. 19:16

kyrkoherdar. När Mats Lindgård i tiden besvärade sig över hur domkapitlet placerade präster i förslagsrum inför domprostvalet resulterade det i en period som blev den tuffaste i hans liv. I dag är han en chef som tror på att förankra beslut grundligt innan han genomför något. 3.8.2022 kl. 17:08

KYRKANS SKOGAR. Okunnigheten om hur man ekologiskt hållbart sköter skog är stor i kyrkan, anser präst- och kantorsparet Paula och Eeva-Stiina Lönnemo. Därför vill de se mera fredning, och mera av det nya, kontinuerliga skogsbruket. 1.8.2022 kl. 12:53

KYRKANS SKOGAR. Skogsbruksveteranen Carl-Johan Jansson i Raseborg är skeptisk till det nya kontinuerliga skogsbruket. Domkapitlet i Borgå har bett honom om argument mot den nya metoden. 1.8.2022 kl. 16:11

konfirmation. I Borgå går 85 procent av årsklassen i Domkyrkoförsamlingens konfirmandundervisning, och Borgå "exporterar" hjälpledare. Men för allt flera konfirmander är kyrkans termer nya och främmande. Som Guds Lamm eller Kristus Frälsaren, säger lägerprästen Elefteria Apostolidou. 29.7.2022 kl. 16:00

unga vuxna. Rebecka Stråhlman jobbar med den åldersgrupp som allra mest skriver ut sig ur kyrkan, något årtionde efter skriban. 1.8.2022 kl. 16:34

SEKUNDÄR TRAUMATISERING. Att känna empati är viktigt för dem som jobbar med att möta människor med trauma. Då de känner empatitrötthet eller har svårt att släppa tanken på klientens berättelse har dedrabbats av sekundär traumatisering. 24.7.2022 kl. 19:03

ANDETAG. Språket har en helt central betydelse i Mao Lindholms tillvaro. – Djupt allvar och smågalen humor tvinnar ihop sig till ord och meningar, ibland nästan obegripliga även för mig själv, säger Mao som bloggar på Kyrkpressens sajt. 24.7.2022 kl. 19:13

profilen. Det finns mycket att lära sig av ekumeniken. Men Sara Torvalds som är ordförande för Ekumeniska rådets finlandssvenska arbete gillar som katolik sin egen kyrkas kontinuitet och tradition. 22.7.2022 kl. 15:00

KYRKANS FÖRVALTNING. Stat och kommun har förenklat sin förvaltning. Men den utvecklingen har inte nått kyrkan. Den uppfattningen har Olav Jern i Vasa. 22.7.2022 kl. 08:00

KYRKANS FRAMTID. För ett år sedan blev Edgar Vickstöm präst efter en lång karriär bland annat som bankdirektör. Ett år senare är han förbryllad och lite bekymrad. En kyrka som handskas med personal, tid och pengar borde våga tänka på effektivitet. Men varför vet kyrkan inte ens om den har ett mål? 20.7.2022 kl. 19:12

BRÖLLOP. I mitten på 50-talet bestämde sig Lumparlands marthor att skramla ihop till en brudkrona till kommunens flickor. Till det behövdes 200 gram silver och 13 000 mark. Men när man ville skänka den till församlingen sade dåvarande pastorn nej tack. Några årtionden senare hittade den ändå till kyrkans förvar. Nu har den dammats av för en historisk tillbakablick. 21.7.2022 kl. 15:00

beslutsfattande. I början av juni sände Kyrkpressens redaktion iväg en enkät till alla församlings- och kyrkorådsmedlemmar i Borgå stift, och fick in 180 svar. En av frågorna lydde så här: Kyrkans lagstiftning ger kyrkoherden en stor roll i församlingens beslutsfattande. Tycker du att den är för stor? 6.7.2022 kl. 17:41

Personligt. – Och sen låta sig slukas av dem innan man kan komma upp till ljuset igen, säger My Ström. 7.7.2022 kl. 19:58

LATINAMERIKA. I Sydamerika är de lutherska kyrkorna försvinnande små. Men de har sin plats i samhällen som genom årtiondena har förblivit turbulenta. Kyrkpressen talade med ”presidenterna” för kyrkorna i Venezuela och Bolivia. 17.9.2024 kl. 10:00

gospel. Vem är du? Jepa Lambert är ett av de stora namnen i finländsk popmusik, fast på scenen mest som backvocal i bakgrunden. Nu leder hon också en gospelkör. 16.9.2024 kl. 13:00

pilgrimsvandring. St Olav Ostrobothnia certifierades i maj både som en del av St Olavsleden och som europeisk kulturrutt. Vid alla officiella pilgrimsleder ska det finnas minst ett pilgrimscenter, och St Olav Ostrobothnias första center är i Trefaldighetskyrkan. 11.9.2024 kl. 15:19

BORGÅ STIFT. Domprostjobbet i Borgå blir ledigt från advent 2025 när Mats Lindgård lämnar jobbet. 10.9.2024 kl. 18:47

Bidrag. Bo och Gunvor Skogmans minnesfond är en allmännyttig fond för kristen verksamhet i Finland och utlandet. 10.9.2024 kl. 14:20