Maskiner av kött och blod

Ledare. Ledare 21/2007 För någon månad sedan var de som har det svårt i vårt land föremål för de politiska partiernas och enskilda kandidaters uppmuntran och omsorg. Alla lovade med en mun på alla sätt ljusare tider för de marginaliserade, de sjuka och de fattiga. 22.5.2007 kl. 00:00

För någon månad sedan var de som har det svårt i vårt land föremål för de politiska partiernas och enskilda kandidaters uppmuntran och omsorg. Alla lovade med en mun på alla sätt ljusare tider för de marginaliserade, de sjuka och de fattiga.

 
Illustration: Jan Lindström

För en dryg månad sedan presenterade Matti Vanhanens andra regering sitt regeringsprogram. Det första avsnittet i kapitlet om välfärdspolitiken är något av ett eko eller eftersken av det som sades under valkampanjen: ”Med uppmuntran och omsorg mot 2010-talet”.

I de diskussioner som nu förs lyser dock omsorgen om dem som har det sämst ställt i samhället mer eller mindre helt med sin frånvaro. Det samma gäller omsorgen om dem som tagit som sin uppgift att ta hand om gamla, sjuka samt socialt och ekonomiskt utslagna.
Då mandaten och makten är tryggade återgår de finländska politikerna till den normala lunken vilket innebär att medborgarna, människorna, inte längre har ett värde i sig utan förvandlas till maskiner vars enda uppgift är att trygga Finlands ekonomiska framgång och konkurrenskraft.

Följande citat ur rege-ringsprogrammets kapitel om välfärdspolitiken visar vad som avses:
”Finlands ekonomiska framgång och konkurrenskraft bygger på friska och välmående människor. Social- och hälsovårdspolitiken har som mål att främja hälsan, funktionsförmågan och initiativförmågan samt att minska hälsoskillnaderna mellan olika befolkningsgrupper.”
Friska och välmående människor är alltså inte ett mål i sig, utan de behövs för att trygga landets ekonomiska framgång och konkurrenskraft. Samma betoningar återkommer direkt och indirekt genom hela regeringsprogrammet.

Utgår man från att rege-ringsprogrammet är ett uttryck för de medverkande partiernas samlade uppfattning om och syn på människan, på samhället och på förhållandet mellan individ och kollektiv är bilden skrämmande.
Att de partier som nu är i opposition skulle utmana regeringspartierna på denna punkt är inte att hoppas på. Att se på medborgarna, på människorna, som maskiner av kött och blod är så allmänt och accepterat att ingen reagerar.

Vi lever helt enkelt med ett normsystem där människan degraderats till det som filosofen och teologen Hannah Arendt i sin bok Vita Activa kallar ”instrumentum vocale”, ”röstförsedda verktyg”.

Vilka konsekvenser detta har fått är redan uppenbart.
Barns rätt att födas bedöms i allt högre grad utgående från om de kan anses bli goda produktions- och konsumtionsenheter eller om de tär på ekonomin och konkurrensförmågan. I detta nu gäller detta huvudsakligen foster med Downs syndrom, men ingen tror väl att det i framtiden är det enda kriteriet för ett nej till att få födas?
Att åldringar och sjuka tvingas ligga i sin egen avföring medan stora summor satsas på att ”nyttiga” medborgare skall få en guldkant på tillvaron för att producera ännu mera hänger naturligtvis ihop med det rådande normsystemet.

Att normsystemet kunnat bli så sjukt beror i hög grad på att de som drabbas saknar allt som behövs för att göra sig hörda. Att de för några veckor inför ett riksdagsval lyfts fram i ljuset för att sedan igen glömmas är varken uppmuntrande eller uttryck för omsorg. Det är skamligt och förnedrande.
Att evangelisk-lutherska kyrkan i Finland inte har ansett det vara nödvändigt att kraftfullt och synligt konfrontera de politiska beslutsfattarna med konsekvenserna av deras människosyn är också skamligt och förnedrande.

Stig Kankkonen



adoption. Anne Söderlund var ett oönskat barn och blev adopterad när hon var sju månader. – Men jag vill inte bli definierad av vad jag inte fick, utan av vad jag fick. 14.4.2021 kl. 09:09

kyrkoherdeval. Församlingsrådet i Vanda svenska församling valde Kristian Willis, församlingspastor vid Helsingfors kyrkliga samfällighet, till ny kyrkoherde. 13.4.2021 kl. 19:20

radio. För ett drygt år sedan hade Laestadianernas fridsföreningars förbund LFF fattat ett beslut om att lägga ner sin radiokanal. Nu när coronan begränsar livet och sammankomsterna är de glada att de kom på andra tankar. 14.4.2021 kl. 09:48

Kulturer. Stéphane Rosse är den tystlåtna fransmannen som har levt i Finland i 30 år. – Jag blev förälskad i en finländsk turist i Paris 1993. Det var kärlek vid första ögonkastet. 14.4.2021 kl. 10:47

massmedier. Tidningen Kirkko ja kaupunki har fällts av opinionsnämnden för massmedier för att ha avlägsnat en omstridd kolumn om köttproduktion från tidningens webbsida. 13.4.2021 kl. 10:24

Kolumn. "Även ett digitalt möte får en annan dimension när vi på riktigt stannar upp och ger av vår egen tid", skriver Elefteria Apostolidou. 14.4.2021 kl. 08:30

Förnyelse. "Hur skulle vi gå till väga om vi också skulle renovera kyrkan inifrån?" 14.4.2021 kl. 09:00

Studerande. Studerande behöver stöd under undantagstiden – och antagligen klarnar det verkliga stödbehovet först när livet börjar normaliseras. 14.4.2021 kl. 00:00

Akutvård. Andreas Ahlfors är akutvårdare och kör ambulans till vardags. För att klara jobbet måste man vara lugn och observant. Men minst lika viktigt är det med empati – att verkligen se den man vårdar. 13.4.2021 kl. 08:31

Försäljning. Karleby kyrkliga samfällighet har lagt ut församlingshemmet i Björkhagen ut på auktion på huutokaupat.com, skriver ÖT. 8.4.2021 kl. 15:50

Kyrkomötet. Det är inte möjligt att inhibera kyrkomötets första session 2021 på grund av det stora antalet frågor som ska behandlas. 7.4.2021 kl. 16:02

dokumentär. En kvinna mördas. Barnflickan fälls för dådet, kvinnans man för anstiftan. Allt sker i en by i Sverige där församlingen väntar på att Jesus ska komma tillbaka, eftersom deras pastor är Kristi brud. I två år undersökte journalisterna Anton Berg och Martin Johnson vad som egentligen hände i Knutby. 3.4.2021 kl. 14:25

livet. Evas Roos mammas plötsliga död, när Eva var bara tio år gammal, satte djupa spår i henne. 1.4.2021 kl. 04:53

tro. Ibland är patienten mycket svag, sedan piggnar den till. Tua Forsström och Sofia Torvalds möttes i ett samtal om hur deras tro klarat av sorg och uteblivna bönesvar. 2.4.2021 kl. 07:24

Kristinestad. Vad är öramössor och ”mörksondagan”? Annina Ylikoski berättar om folkdräkter och om hur påskens traditioner vuxit fram. 31.3.2021 kl. 14:01

KYRKOMÖTET. Klockan går och kyrkan ställs inför allt större utmaningar. Men kyrko­mötet är en trög koloss som inte producerar beslut. Under senaste mandatperiod tog tre av dess utskott saker och ting i egna händer. 5.2.2024 kl. 10:00

Konst. – Mycket hellre analyserar jag en film som handlar om tvivel jämfört med en färdigtuggad berättelse om tro, säger filmkritikern Silja Sahlgren-Fodstad. 5.2.2024 kl. 15:15

laestadianer. Över 3 000 finlandssvenska laestadianer är involverade i diskussioner om att rörelsen ska ta steg ur den evangelisk-lutherska kyrkan. I allt större utsträckning kommer man att hålla nattvard och konfirmation i sina egna bönehus. Alternativet att grunda en egen kyrka är ändå inte aktuellt. 30.1.2024 kl. 14:04

ungdomens kyrkodagar. Jennifer Enqvist är en av de delegater som är på väg till UK i år. Hon vill se församlingarna bli bättre på att inkludera barnen, kyrkans framtid. 29.1.2024 kl. 12:22

Teologi. Tron måste ges vidare med en öppen hand, inte en knuten näve. – Barn kan också tänka teologiskt, säger den svenske teologen Joseph Sverker. 26.1.2024 kl. 09:00