Cirkelns kvadratur

Ledare. Ledare 20/2007 På ett allmänt plan har begreppet cirkelns kvadratur därför blivit ett begrepp för ett projekt som är dömt att misslyckas. Den utmaning som de som seriöst försöker lösa den så kallade kvinnoprästfrågan stått och står inför förefaller vara av i stort sett samma svårighetsgrad. 11.5.2007 kl. 00:00

Den utmaning som cirkelns kvadratur erbjuder är att med endast linjal och passare tillverka en kvadrat med samma area som en given cirkel.

Många matematiker, professionella och amatörer, har från och till under 3000 år ägnat mycket tid åt problemet. Problemlösare har det funnits också efter att Ferdinand von Lindemann år 1882 visade att det är omöjligt att kvadrera cirkeln.

På ett allmänt plan har begreppet cirkelns kvadratur därför blivit ett begrepp för ett projekt som är dömt att misslyckas.

Den utmaning som de som seriöst försöker lösa den så kallade kvinnoprästfrågan stått och står inför förefaller vara av i stort sett samma svårighetsgrad.

I stort sett därför att utmaningen för deras del känns snäppet svårare än utmaningen med cirkelns kvadratur: de förutsätts kunna lösa problemet utan hjälpmedel, utan linjal och passare.
De hjälpmedel som utifrån tjänstvilligt erbjudits kan närmaste karaktäriseras som yxor, sågar, skalpeller, ögonbindlar och öronproppar.

Problemet är inte att kyrkans ledning skulle säga nej till dem som på grund av sin övertygelse inte kan acceptera kvinnliga präster. Bland annat i dagens tidning hoppas ärkebiskop Jukka Paarma att de skall hitta sin meningsfulla plats i kyrkan.

Problemet är inte heller att de som säger nej till kvinnliga präster därmed också säger nej till sin kyrka. Då skulle de ju redan ha lämnat den.

Problemet i ett nötskal är samarbetet. Kyrkan förutsätter samarbetsvilja och -förmåga fullt ut av alla sina anställda, medan de så kallade kvinnoprästmotståndarna kräver att få dra sig undan i situationer där deras samvete säger nej.

Ett sätt att gå vidare att är att alla som inte kan acceptera kvinnliga präster automatiskt förklaras persona non grata oberoende av om samarbetsproblem aktualiserats eller inte. De kan ju uppstå. Väljer man den vägen finns det inte mycket att diskutera.
Ett annat sätt att gå vidare är att göra allt som kan göras för att undvika konfrontationer och se vad som kan eller bör göras först om problem trots allt uppstår. Detta förutsätter förstås att finns god vilja hos alla parter.

Klimatet i dag förefaller tyvärr inte vara sådant att den goda viljan skulle frodas. Snarare tvärtom.
Det är kanske här som det största problemet finns.
I det rådande klimatet ses varje tanke som beaktar kvinnoprästmotståndarnas synpunkter som avvikelser från det entydiga kravet på samarbete. Och i ett sådant klimat ses varje betoning av samarbete som en skärpning av attityderna mot kvinnoprästmotståndare.

I ett sådant klimat blir det därför snart sagt omöjligt för till exempel ärkebiskopen att säga varken bu eller bä utan att feltolkas.
Ärkebiskopen kan inte tala för vettiga lösningar med sikte på att undvika konfrontationer. Han kan inte heller, utan att övertolkas, klart betona kravet på samarbete. Samtidigt förutsätts han kort, klart och distinkt snabbt ta ställning i komplicerade frågor vilken tid på dygnet som helst.
Också detta är en sida av cirkelns kvadratur.

Mot denna bakgrund är det mycket lätt att förstå ärkebiskop Jukka Paarma då han hoppas på en punkt i den så kallade kvinnoprästdiskussionen. (Den måste betecknas som så kallad eftersom den inte på länge gällt kvinnopräster utan kvinnoprästmotståndarna.)
Frågan är bara om eller hur detta skall vara möjligt.


Stig Kankkonen



PÅSKDAGEN. Påsksöndagens glädje kör förbi långfredagens sorg för pingstvännen Johan Byggningsbacka. – Glädjen har tagit över. 31.3.2024 kl. 08:00

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39

PÅSK. Livet och det goda segrar! I Kyrkpressens påsk­enkät vinner de ljusa och glada tonerna. Men traditionsforskaren Anne Bergman ser också spännande nya drag i vad som är viktigt i påsktid i gemenskapen kring kyrkan. 20.3.2024 kl. 20:00

homosexualitet. Tjugo ledare inom några av kyrkans väckelserörelser säger nej till biskoparnas kompromiss i frågan om samkönat äktenskap. Uttalandet tar avstånd från homosexualitet helt och hållet. 21.3.2024 kl. 09:21

Teologiska fakulteten. – Det finns en stark längtan efter att tro på något mer. Vad ”mer” är, det är vad vi försöker ta reda på inom teologin. Det säger Björn Vikström. 18.3.2024 kl. 10:42

AKTUELLT FRÅN DOMKAPITLET. Domkapitlet sammanträdde på måndagen. 18.3.2024 kl. 16:47

Änglar. Marika Salomaa pausade anställningen som personaladministratör och satsade på att bli keramiker. Nu tillverkar hon tröstänglar som Matteus församling delar ut till personer som förlorat en anhörig. 18.3.2024 kl. 08:00

kyrkoherdeinstallation. Hård vind gjorde att förrättarna vid kyrkoherdeinstallationen i Saltvik inte kom i land på Åland. 17.3.2024 kl. 11:15

VILDMARK. I vildmarken stänger Per-Johan Stenstrand ut bruset och tankar kraft. Årligen gör han två större turer, en rejäl fiskevecka i augusti och en vecka runt påsk med snöskoter, tält och isfiske uppe i Lappland. 16.3.2024 kl. 13:34

Bidrag. ÅA Vasa-lett projekt om demografi i kyrkor och samfund toppar Svenska kulturfondens utdelning i år. 15.3.2024 kl. 15:21

SAMKÖNAT ÄKTENSKAP. Samkönad vigsel föreslås bli möjlig i alla församlingar, men parallellt står den äldre traditionen kvar. Biskopsmötet tog oenigt beslut om kompromiss. 13.3.2024 kl. 11:15

ÅRETS KANTOR. Utmärkelserna har haglat tätt för Lisen Borgmästars. Under tre efterföljande dagar fick hon vetskap om en utmärkelse per dag. Nu senast har hon blivit utsedd till Årets kantor 2025. 5.2.2025 kl. 22:01

LAESTADIANERNAS FRIDSFÖRENINGARS FÖRBUND. Stig-Erik Enkvist har återkommit som verksamhetsledare för LFF efter fem års paus. Han kommer till en ny organisation och ny adress. 5.2.2025 kl. 13:40

slef. Trots att Evangeliföreningen sålt sin mjölkko, en industrifastighet i Esbo, satsar föreningen friskt på ny verksamhet och nyanställningar. En ny stugby på lägerområdet Klippan i Monäs, Nykarleby är också under planering. 2.2.2025 kl. 09:07

BORGÅ STIFT. Borgå stift gör en ny strategi 18 år efter den föregående. Fast till mångas överraskning är den inget färdigt visionsdokument, utan ett arbetshäfte med frågor. Kyrkpressen frågade biskop Bo-Göran Åstrand varför. 3.2.2025 kl. 13:41

UK. Äktenskapsfrågan och samarbetet mellan kyrka och skola – det var frågor som väckte debatt när Borgå stifts ungdomsparlament Ungdomens kyrkodagar samlades i Karis i helgen. 3.2.2025 kl. 17:22