Kyrklig konflikttsunami

Ledare. Ledare 19/2007 Kyrkomötet, kyrkans högsta beslutande organ, har denna vecka samlats till vårsession i Åbo. På agendan finns bland annat en rapport om kyrkans strategi fram till år 2015. 7.5.2007 kl. 00:00
Kyrkomötet, kyrkans högsta beslutande organ, har denna vecka samlats till vårsession i Åbo. På agendan finns bland annat en rapport om kyrkans strategi fram till år 2015.
Utkastet till strategin talar om trygghet i församlingen, som skall vara en älskande och öppen sanningsgemenskap. Där understryks att kyrkan fattar sina avgöranden objektivt och så att de tål all granskning och så vidare.

 
Illustration: Jan Lindström
Kyrkan står inför stora utmaningar då det gäller att förverkliga allt det goda och vackra som den talar om.

Det som sägs i strategiplanen kontrasterar generellt sett bjärt mot den verklighet som Esbo stifts biskop Mikko Heikka gjorde sig till tolk för i samband med ett besök i Grankulla finska församling nyligen. Han sade sig vara harmsen över att kvinnoprästmotståndarna och homofrågan har ansträngt kyrkans bild utåt den senaste tiden.
Biskopen påminde om att evangeliet är spridningen av ett glädjebudskap och sade sig hoppas att kyrkans image skall fås att motsvara verkligheten.

Biskop Mikko Heikka är inte den enda som är harmsen över kyrkans bild både utåt och inåt. Känslan delas säkert av många och större lär den harmsna skaran bli hela tiden.

I egenskap av ordförande för den arbetsgrupp som på biskopsmötets uppdrag utrett problem förorsakade av olika ämbetssyner har Heikka i hög grad format den agenda som helt tydligt bidragit till den situation som han nu betecknar som olycklig.
Det är ju i hög grad den arbetsgruppens övertygelse om att hårdare tag mot präster med traditionell ämbetssyn ger önskat resultat som lett till massmedialt hårdbevakade konfrontationer. Tv, radio och tidningar rapporterar med förtjusning om konfrontationer. Och sammanstötningar vid altaret eller i predikstolen är massmedialt sett manna från himlen.

Det klimat som skapats har bland annat resulterat i att kommentatorer och opinionsbildare som varken känner till eller bryr sig om teologi eller religiös övertygelse sympatiserar med konfrontationstankarna och hejar på alla som kräver hårdare tag mot kvinnoprästmotståndare. Ofta i toleransens namn. Det ligger liksom i tiden.
Kvinnoprästmotståndare, som ser de hårdare nyporna som ett bevis på att de följer Guds vilja, känner sig förmodligen innerst inne ganska nöjda. På det hållet ser man varje tillstramning av situationen som en bekräftelse på att man är på rätt väg och på att ett samarbete är omöjligt.

I dagens läge torde det vara berättigat att säga att de åtgärder och uttalanden som kyrkans ledning med biskopsmötet i spetsen det senaste året stått för snarare skärpt och komplicerat situationen än gjort den bättre.
Också här har massmedierna spelat en stor, kanske till och med avgörande, roll. De som har vädjat för samtal och tolerans, till exempel Helsingforsbiskopen Eero Huovinen, har mer eller mindre negligerats eller sopats bort av vad som har börjat likna en konflikttsunami.

Då kvinnoprästmotståndarna inte heller själva har kunnat visa på konstruktiva och realistiska vägar framåt, har de som efterlyst hårdare nypor blivit bönhörda till fullo. Också bland kvinnoprästmotståndare har aggressivare tongångar vunnit större förståelse och bredare gehör.

Kyrkan förefaller därmed befinna sig i en situation där konflikter mellan ”konservativa” och ”liberala” allmänt anses vara ofrånkomliga, av en del nödvändiga och av vissa till och med välkomna.

Då arbetet med kyrkans strategi går vidare vore det viktigt att det inte sker i några höga sfärer utan med stark förankring både i den inom- och utomkyrkliga verkligheten.
Utan den förankringen kan strategiplanen bli en uppräkning av allt det goda man vill vara men inte är och allt det goda man vill göra men inte gör. Då kommer också planen att bli något som vänds mot kyrkan och något som man inom kyrkan måste vara harmsen över.

Många tankar, blickar och förhoppningar riktas i denna svåra situation mot kyrkomötet. Kan och vill kyrkans högsta beslutande organ göra något för att förbättra möjligheterna att leva upp till det som strategiplanen förslås sätta som sina värden: högaktning av det heliga ansvar, sanningsenlighet och rättvisa?
I dag är det allt för många församlingsmedlemmar som saknar allt för mycket av allt detta. Och fler lär det bli om det fortsätter så här.

Stig Kankkonen



Kultur. Saxen med till rådsmötet. Så började Birgitta Abbor i Kronoby sitt långvariga arbete för missionen. 18.2.2011 kl. 00:00

Kyrka. Henrik Perret fick i går, onsdag, ta emot Riddartecknet av I klass av Finlands Vita Ros orden. 17.2.2011 kl. 00:00

Ledare. På film möts vi av prästen som tigande måste bära ogärningsmäns våldsamma bekännelser utan att kunna lyfta biktens insegel. 17.2.2011 kl. 00:00

Människa. Varken livet eller tron får handla bara om det egna jaget, säger Ann Heberlein. 17.2.2011 kl. 00:00

. Julen som kom och gick blev den sista med min farmor. Det är redan flera år sedan hon dog, men först den här julen tömde vi släktingar hennes hem, det som fanns ovanför lanthandeln som stängts någon månad tidigare. 17.2.2011 kl. 00:00

Kyrka. Väckelserörelser, församlingen och Marthorna samarbetar kring storsamling. 16.2.2011 kl. 00:00

Kyrka. När och hur får man sända kyrkliga evenemang på webben? Vilka lagar är det som gäller för sändingar över nätet? Osäkerheten om vad som gäller stoppade den planerade streamingen från Ungdomens kyrkodagar förra månaden. 16.2.2011 kl. 00:00

Kultur. Dödsannonsen hör till vår kulturs starkaste ritualer. När allt fler andra ritualer skalas bort kvarstår dödsannonsen – även om innehållet förändras. Katriina Hulkkonen har forskat i våra dödsannonser och vad de säger om religionens roll i medierna. 15.2.2011 kl. 00:00

Kyrka. Borgå kyrkliga samfällighet utreder möjligheten att sälja kaplansgården i Borgå, rapporterar Yle. 15.2.2011 kl. 00:00

Kultur. – Man är begränsad som människa, men genom film kan man få känna på hurudana existentiella frågor andra människor tänker på, säger Liisa Mendelin. Den existentiella filmfestivalen Exist ordnades i Åbo i helgen. 14.2.2011 kl. 00:00

Samhälle. De rumänska romer som kommer till Finland får inte betraktas som ett ordningsproblem utan som diskriminerade och hjälpbehövande medmänniskor. I stället för att försöka hindra romer som tigger att komma till Finland bör våra myndigheter verka för att trygga romernas mänskliga rättighet. Det krävde årsmötet för Emmaus Finland i Helsingfors i lördags. 14.2.2011 kl. 00:00

Världen. Kvinnor i Svenska kyrkan har fått en ny, webbaserad medlemstidning. 12.2.2011 kl. 00:00

Kyrka. Erfarenheter från barndomen har stir betydelse för hur aktivt man besöker gudstjänster som vuxen. Det visar en internationell undersökning med över 1000 deltagare från Finland. 11.2.2011 kl. 00:00

Kultur. I mars eller april, bara några månader efter att han gett ut skivan Linin’ Track kommer nästa skiva av Christian-Charles de Plicque, Dying to Live. 11.2.2011 kl. 00:00

Samhälle. Att få prata bort en stund, ta en promenad eller hjälpa till i hemmet är gott och trevligt. Att verkligen få bli någons vän är ett riktigt hedersuppdrag. 10.2.2011 kl. 00:00

vardag. Annette Nyholm, psykoterapeut, tycker att det är viktigt att reflektera över vad det är som gör att det känns tungt att återvända efter semestern. 3.8.2020 kl. 10:15

Pieksämäki. Det anrika sommarlägret fick inhiberas i år, istället uppmärksammar Kyrkans Ungdom lägerveckan med digitalt program. 28.7.2020 kl. 12:18

frågesport. Sara, Bilba, Hanna? Deborah eller Abigail? Gör vår frågesport! 21.7.2020 kl. 20:39

Kolumn. Ibland har jag varit med om att ordna katakombmässor på skribaläger. Det handlar om att vi leker oss in i de första kristnas vardag som förföljda trossyskon. 22.7.2020 kl. 17:36

avund. Vi skäms över vår avund, men alla är vi avundsjuka. Avund kan göra oss bittra, men den kan också sporra oss. Säg mig vad du avundas så ska jag säga dig vad du längtar efter. 18.7.2020 kl. 19:00